Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dunkerque - Dunkers - Dunkirk - Dun Laoghaire - Dunlap, Knight - Dunlop, John Boyd - Dunlop Rubber Co. Ltd - Dunmore Head - Dunne, John William - Dunnet Head - Dunning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 Dunkers—Dunning 110
nen åter för trafik. Före kriget hade själva
staden en befolkning på 31,000, med förorter c:a
80,000. Den äldsta stadsdelen med
1400-talskapel-let Notre-Dame-des-Dunes, medelpunkten i det
ursprungliga fiskläget bland dynerna, hade smala
och krokiga gator, medan D. i övrigt bar modern
prägel med de förnämsta gatorna utgående från
Place de Jean Bart i närheten av den gotiska
kyrkan S:t-Eloi. Denna hade i huvudsak
återställts efter skadorna i 1 :a världskriget, och
även ”Spanska tornet” strax invid från 1400-talet
hade överlevt ödeläggelsen den gången. D. är en
av Frankrikes främsta hamnstäder; inre hamnen
med 7 bassänger omfattar c:a 50 har och är
tillgänglig för de största fartyg. Handel och
sjöfart främjas även av ett rikt förgrenat
kanalsystem, som sätter D. i förbindelse med Belgien,
det nordfranska industridistriktet samt
jordbruksområdena i Flandern och Artois. Med Dover
finns tågfärjeförbindelse. Den stora fiskeflottan
deltar i fisket såväl i Nordsjön som vid Island.
D. är även örlogshamn. Industrien omfattar
skeppsvarv och oljeraffinaderier, textil-,
maskin-och fiskkonservfabriker. Förorterna ha omtyckta
havsbad.
Genom den tyska offensiven i väster 1940,
avskars bl. a. huvuddelen av brittiska fältarmén
jämte 1 :a franska armén från sina förbindelser
söderut med de franska huvudkrafterna, och de
avskurna styrkorna tvingades mot D.-området.
På n. flygeln av brittiska armén kapitulerade
belgiska armén 28/s. Britter och fransmän bildade
då ett brohuvud runt D., med stöd av vilket en
i hög grad improviserad evakuering börj ade
igångsättas 29/s. En brokig transportflotta hade
i största hast skapats, i vilken ingick, förutom
ett antal örlogsfartyg, större och mindre
handelsfartyg, fiskebåtar, motorkryssare och smärre
motorbåtar. Antalet fartyg torde ha uppgått till
närmare 1,400, varav c:a 900 brittiska.
Evaku-eringsföretaget leddes av amiralen Sir Alexander
Ramsay. Embarkeringen skedde delvis vid
stranden och under mycket svåra stridsförhållanden.
Tyska flyget insattes med så stor kraft, att
embarkeringen de sista dygnen måste ske
enbart nattetid. Brohuvudet trängdes ihop för
varje dag. Natten 3/e—4/e skedde de sista
ilastningarna, det tyska art. hade då börjat kunna
direkt beskjuta inskeppningsplatserna. De sista
försvararna av företaget, omkr. 40,000 man
franska trupper, måste kapitulera 4/e. Till
Storbritannien hade då räddats c:a 225,000 britter
och 113,000 fransmän m. fl. All pansar- och
art.-materiel samt inf:s tyngre materiel måste
kvarlämnas.
I D. undertecknade utrikesministrarna Bevin
och Bidault i mars 1947 ett brittiskt-franskt
alliansavtal på 50 år.
Dunkers [da’x)k9z], baptistsekt, se Tunkers.
Dunkirk [dankä’k]. 1) Stad i staten New
York, U.S.A., vid Eriesjön; 18,000 inv. Livligt
trafikerad hamn. Omgives av vidsträckta
vinodlingar. — 2) Eng. namn på Dunkerque (se d. o.)
Dun Laoghaire [dön lä’ra], förr Kingstown,
s. ö. förstad till Dublin i Eire, vid yttre delen
av Dublin Bay; 40,000 inv., sedan 1930 även
omfattande Blackrock i v., Dalkey i s. ö. och
Ballybrack i s. Export av nötboskap. Fiskerier;
även bekant som yachthamn.
Dunlap [da’nlap], Knight, amerikansk
psykolog (f. 1875), prof, i Berkeley 1916, i Los
Angeles 1936—47. D., som representerar den s. k.
reaktionspsykologien, har trätt i opposition mot
den inom nutida psykologi starkt företrädda
instinktläran. Bland hans skrifter märkas
”Mysticism, Freudianism and scientific psychology”
(1920), ”Elements of scientific psychology”
(1922), ”Social psychology” (1925), ”Elements of
psychology” (1936), ”Personal adjustment”
(1946) och ”Religion” (s. å.).
Dunlop [danlå’p el. da’nlåp], John Boyd,
irländsk uppfinnare (1840—1921), urspr.
veterinär. Han fick omkr. 1888 idén till den
pneu-matiska luftringen, som, först kallad
dunlop-r i n g, blev av stor betydelse för
velocipedens och automobilens utveckling. D:s
uppfinning bestod i att lägga in en smidig
gummislang inuti en fastare, vid hjulfäljen anbragt
ytterring av gummi; slangen fylldes med luft,
för att anordningen skulle få lagom elasticitet.
Dunlop Rubber Co. Ltd [da’nlåp ra’ba
ka’mpani li’mitid], London, engelsk
industrikoncern, grundad 1896, för tillverkning av bil- och
cykelringar, isoleringsmaterial, golf- och
tennisbollar samt i övrigt alla slags gummiprodukter.
Företaget äger i England 7 fabriker, av vilka
den största är belägen i Birmingham, samt har
filial fabriker i ett stort antal andra länder, bl. a.
i U.S.A. (Dunlop Tire & Rubber Corp.,
Tona-wanda, N.Y.).
Dunmbre Head [danmå’ he’d], Irlands
västligaste udde, på 520 6’ 39" n. br. och io° 30’
v. Igd.
Dunne [dan], John William, engelsk
ingenjör och författare (1875—1949). D. var till
yrket ingenjör och började 1900 aeronautiska
experiment, som resulterat i flera uppfinningar
och flygplanskonstruktioner, som utnyttjats av
det engelska försvaret. Skolad matematiker har
D. livligt intresserat sig för skilda filosofiska
problem. Han har särsk. sysslat med
tidsbegreppet; enl. D. har tiden flera dimensioner, som
människan kan uppleva och som äro
förutsättningen för ”sanndrömmen” och
”déjå-vu-fenome-net”. D. kallar sin åsikt ”serialism”. D. har utg.
”Sunshine and the dry-fly” (1924), ”An
experiment with time” (1927; sv. övers 1946), ”The
serial universe” (1934), ”The new immortality”
(1938) och ”Nothing dies” (1940). D. har också
skrivit barnböcker.
Dunnet Head [da’nit he’d], Skottlands
nordligaste udde, under 58° 40’ n. br. och 30 22’ v.
Igd. Fyrtorn.
Dunning [danig], eng., kombinerad
kopierings- och upptagningsprocess, som användes vid
trickfotografering, huvudsaki. inom
filmindustrien. Den förut på ort och ställe upptagna
bakgrunden insättes i upptagningskameran och
exponeras samtidigt med skådespelarna i ateljén,
vilka agera mot en speciellt färgad bakgrund. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
