- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
205-206

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dörum, Tyra - Dös - Dösjebro - Dösjöbro - Sjössing, Thomas - Döteber, Kristian Julius - Dött lopp - Dövas väl, Svenska föreningen för - Dövhet - Dövstumanstalter - Dövstumföreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

Dös—Dövstumföreningar

206

teatern och tillhörde därefter olika sällskap och
teatrar. 1921—37 var hon anställd vid Dramatiska
teatern. D. inriktade sig tidigt på
karaktärsroller med komisk underton. Som karakteristik
mästerlig var hennes framställning av Mrs.
Bad-ger i ”Damen i skärt” (på Djurgårdsteatern
1920). Oblandad komik bjöd hon som madam
Sörensen i ”Baldevins bröllop”, Mette i
”Kärlek utan strumpor” och fru Bonivard i ”Duvals
skilsmässa”. Med överdådig skicklighet formade
hon också bilden av amman i ”Romeo och Julia”
och madam Rundholmen i ”De ungas förbund”.

Dös. 1) Halmstack. — 2) Gravkammare,
upprest av vanl. 4 till 5 kantställda större stenhällar
med en överliggande väldig takhäll. D. står el.
har stått i en ofta stenkantad jordhög, som
lämnat taket och övre delen av väggarna fria.
Runddösen har sitt namn av högens runda
form, långdösen av den avlånga högen, i
vars ena ände själva d. är belägen. D. tillhöra
s. k. megalitiska monument; de
finnas på många håll i Asien, Afrika och Europa;
i Sverige i Skåne, Västergötland och Bohuslän.
De byggdes under slutskedet av den
tidig-neoli-tiska (döstid) och början av den
mellan-neoli-tiska perioden (gånggriftstid). Se bild 7 å pl.
vid Bohuslän och bild 1 å pl. vid Danmark,
förhistoria. — Litt.: J. Bröndsted, ”Danmarks
old-tid”, 1 (1938).

Dösjebro, storkommun i Malmöhus län,
omfattar socknarna Annelöv, Dagstorp, V. Karaby
och Saxtorp; 68,is km2, 3,282 inv. (1951).

Dösjöbro, stations- och industrisamhälle i V.
Karaby sn i Skåne, vid Saxån och järnvägen
Lund—Landskrona, 13 km ö. n. ö. om
Landskrona; 200 inv., tills, med det närmast i n.
liggande Annelöv c:a 470 inv. Här finnas
krutbruk, färg- och fernissfabrik samt
kemisk-tek-nisk fabrik, tillhörande Skånska
bomullskrut-fabriks-ab., samt krutbruk och ammunitionsfabrik,
tillhörande ab. Svenska krutfaktorierna.
Företagen, som båda grundades 1893, ha gemensam
förvaltning (adress Landskrona). — Här
utkämpades 1181 vid bron över Saxån en hård strid
mellan ärkebiskop Absalon och v. Skånes
bönder, vilka blevo i grund slagna. — Namnet
skrevs på 1200-talet Dysia pons (lat., bro).

Dö’ssing, Thomas Marius, dansk
biblioteks-man (1882—1947). Han blev bibliotekarie vid
statens boksamlingskommitté 1912. 1920 blev

han chef för statens biblioteksinspektion och hade
mycket stort inflytande på biblioteksväsendets
starka utveckling. Tills, m. S. Dahl började
han 1916 utge Dansk Tidsskrift-Index och 1918
Bogens Verden. Under den tyska ockupationen
av Danmark var D. en av motståndsrörelsens
tidigaste förgrundsgestalter. Efter tyskarnas
kapitulation blev han Danmarks minister i
Moskva.

Doteber, Kristian Julius, tysk
arkitekt och bildhuggare (födelse- och dödsår
obekanta). Han kom till Sverige omkr. 1635,
ut-förde bildhuggerier i Leipzig 1662—66, vistades
sedan åter i Stockholm, där han utförde Tyska

kyrkans portal och Jakobs kyrkas södra portal
samt portalerna och gavelprydnader på
Peter-senska huset. Hans verk äro i allo representativa
för sydtysk barock vid mitten av 1600-talet. Jfr
en studie av L Simonson i Konsthistoriska
sällskapets årsbok 1918.

Dött lopp, löpning, där 2 el. flera tävlande
passera mållinjen samtidigt. I vanliga fall skall
då omlöpning (utom vid laglöpningar) ske på tid
och plats, som bestämmas av överdomaren. Vid
kapplöpningar kan priset i händelse av d. delas.
I vissa fall kan ordningsföljden även avgöras
genom lottdragning.

Dövas väl, Svenska föreningen för
d., se Hör sel främjandet.

Dövhet, större el. mindre förlust av
hörselförmågan. Den är total, d. i medicinsk
bemärkelse, el. partiell, lomhördhet. En total d.
kan vara medfödd (se Dövstumhet) el.
förvärvad. Förstöring av den ljudledande apparaten
(trumhinna, hörselben) leder praktiskt taget aldrig
till d. i medicinsk mening, härtill fordras en
skadegörelse på de nervösa elementen, inneröra,
hörselnerv etc. Orsakerna kunna vara av högst
olika natur: akuta el. kroniska
infektionssjukdomar (hjärnhinneinflammation,
scharlakansfe-ber, difteri, tyfus, syfilis etc.), varbildningar,
som beröra innerörat, svulster i hjärnan el.
hörselnerven, mekaniska skador i skallen, där
innerörat el. hörselnerv berörts, samt slutl.
de-generativa förändringar el. giftverkan på de
nervösa elementen (tobak, kina, arsenik,
salicyl-preparat etc.).

Dövstumanstalter, se Dövstumundervisning.

Dövstumföreningar. Dels för att bättre
kunna tillvarataga sina intressen och dels för
utövande av sjuk- och begravningskasseverksamhet
ha dé dövstumma i landet sammanslutit sig till ett
flertal föreningar. De viktigaste d. äro följ.
Dövstu m f öreningen i Stockholm
grundades 1868 och avsåg att lämna understöd
åt behövande el. sjuka dövstumma samt att
genom föredrag, bibi.-verksamhet o. dyl. bereda
sina medl. vidare intellektuell utbildning. 1901
upphörde föreningen med sin
sjukkasseverksam-het, som senare (1903) övertogs av De
dövstummas allmänna sjuk- och begravningskassa (se
nedan). — Sydsvenska d ö v s t u m f ö
r-eningen stiftades i Lund 1890. Dess egentlige
grundläggare var dövstumläraren G. Titze.
Föreningen var först avsedd endast för Skånes
dövstumma och benämndes Skånska
dövstumunder-stöds- och självhjälpsföreningen. 1891 kom den
att omfatta även Blekinge och kallades då
Skåne-Blekinge dövstumförening. 1895 ändrades
namnet till det nuv. Fr. o. m. 1916 är föreningen en
självständig sjuk- och begravningskassa.
Föreningens styrelse har sitt säte i Malmö. -— De
dövstummas erkända
centralsjukkassa och De dövstummas centrala
begravningskassa, understödsförening,
bildades i Stockholm 1903 under namnet De
dövstummas allmänna sjuk- och begravningskassa
och övertog då den sjukkasseverksamhet, som
Dövstumföreningen i Stockholm (se ovan)
be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free