Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eisenstein, Sergej Michajlovitj - Eiserner Hut - Eisleben - Eisler, Rudolf - Eisner, Kurt - Eiss - Eisteddfod - Eitel, Wilhelm - Eitelberger von Edelberg - Eitel-Friedrich - Eitner, Robert - Eitrem, Samson - Eitz, Carl - Ejakulation - Ej blot til lyst - Ejder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Eiserner Hut—Ejder
374
samt den monumentala ”Ivan den förskräcklige”.
— Litt: Biogr. av B. Idestam-Almqvist (1951).
Eiserner Hut [åi’zarnar höt], (ty., järnhatt),
det rostfärgade, limonitrika skikt av
vittrings-produkter, som täcker många malmer, särsk.
sul-fidmalmer, och som förråder närvaron av dessa.
Eisleben [ai’s-], stad i prov. Sachsen i
Tyskland, 30 km v. om Halle; 23,000 inv. I E. föddes
Luther, där höll han i Andreaskirche sina sista
predikningar, och där dog han. Födelsehuset är
nu Luthermuseum (sedan 1917). Koppar-,
silver-och kalibergverk.
Eisler [åi’slor], Rudolf, tysk-österrikisk
filosof (1873—1926), i sin filosofi påverkad av
Kant och 1800-talets idealistiska tänkare samt
framför allt av Wundt. E. har särsk. gjort sig
känd genom sin mycket grundliga ”Wörterbuch
der philosophischen Begriffe” (4:e uppl., 3 bd,
1927—30) och sitt ”Philosophen-Lexikon” (1912).
Eisner [åi’snar], Kurt, tysk-judisk politiker,
författare (1867—1919). E. vars författarskap
före 1914 präglades av radikal socialism och
hätsk ovilja mot
Preussen och
hohen-zollrarna, slöt sig
under 1 :a världskriget
till de oavhängiga
socialisterna. Han
åtalades jan. 1918 i
München för att ha sökt
uppvigla
ammunitions-arbetare till strejk och
satt häktad till okt.,
då han frigavs. Han
fick 7 nov. s. å. vid
bayerska revolutionens
utbrott ledningen och
utsågs 8 nov. till
mi
nisterpresident i en republikansk bayersk
koa-litionsministär. E. förde en fantastisk separat
utrikespolitik,* baserad på hans tro på
möjligheten att vinna särskilt Clemenceau för en billig
fred. Han avbröt (6 nov.) demonstrativt Bayerns
diplomatiska förbindelser med tyska
utrikesministeriet. E:s impulsiva och självtillräckliga
politik uppkallade mot honom i Bayern en
växande opposition. Vid valen till bayerska
landsförsamlingen i jan. 1919 fick denna borgerlig
majoritet. På väg till församlingens öppnande
nedsköts E. 21 febr. 1919 av en ung reaktionär
aristokrat, greve Arco-Valley. — E:s
”Gesam-melte Schriften” utgåvos i 2 bd 1919.
Eiss (fr. mi dièse, eng. e skarp), den med en
halv ton höjda tonen e; förväxlas enharmoniskt
med f och betecknas med # framför noten e.
Eiste’ddfod, walesiskt namn på en periodiskt
återkommande sammankomst för tävlan i poesi,
musik, sång m. m. Denna institution betraktas
i Wales som en kvarleva av forntida druidism
och uppges ha framgått ur äldre tiders
tingsför-samling. Från medeltiden omtalas många sådana
sammankomster, där barder tävlade i sång,
harp-spel o. s. v. De höllos ända in på 1600-talet, då de
kommo ur bruk. I förra delen av 1800-talet
åter-upptogos de i förändrad form. E. pågår vanl.
3—4 dagar. Tävlingarna omfatta poesi, kör- och
solosång, sång till harpa m. m.; personer, som
vid prövning befunnits därtill kompetenta,
promoveras till barder, pris i mängd utdelas, bl. a.
en rikt skulpterad ekstol åt den bäste av de
tävlande barderna.
Eitel [åi’tal], Wilhelm Hermann Julius,
tysk kemist och mineralog (f. 1891). Han blev
1926 prof, i mineralogi vid univ. i Königsberg
och s. å. vid tekn. högskolan i Berlin samt
föreståndare för Kaiser-Wilhelm-Institut für
Silikat-forschung där. E. har gjort en betydande insats
i utforskandet av de fysikaliskt-kemiska
betingelserna för bildningen av mineral och bergarter.
Eitelberger von Edelberg [åVtalbärgar fån
è’dalbärk], Rudolf, österrikisk konstforskare
(1817—85), grundläggare av den nyare
konstvetenskapen i Wien, där han var prof, vid univ.
samt grundare och ledare av österreichisches
Museum für Kunst und Industrie.
Eitel-Friedrich [ai’tal-fri’drik], tysk prins
(1883—1942), andre son till exkejsar Vilhelm II.
Han blev 1911 ståthållare i Pommern och under
1 :a världskriget generalmajor. Efter 1918 var han
mestadels bosatt på sitt slott Ingenheim i
Tyskland.
Eitner [ai’tnar], Robert, tysk
musikhistoriker (1832—1905). Jämte F. Commer stiftade
han 1868 Gesellschaft für Musikforschung och
utgav den betydelsefulla musiktidskriften
Monats-hefte für Musikgeschichte (1869—1904). Hans
främsta verk äro ”Quellenlexikon” (10 bd, 1900
—04) och ”Bibliographie der gedruckten
Musik-sammelwerke des 16. und 17. Jahrhunderts” (1877).
Eitrem [ä’j-], Sam son, norsk klassisk
filolog (f. 1872), prof, i klassisk filologi vid Oslo
univ. 1914. E. har i synnerhet sysslat med
grekisk religion och grekiska papyrer. Bland hans
många skrifter märkas ”Opferritus und Voropfer
der Griechen und Römer” (1914) och de
populära ”Cicero og hans tid” (1910), ”Ved Nilens
bredder for et par tusen år siden” (1930) samt
”Mysteriereligioner i antikken” (1942). Han är
medred. av ”Symbolae Osloenses” sedan 1924,
medutgivare av ”Papyri Osloenses” sedan 1925
och av ”Papyri graecae magicae” sedan 1928.
Eitz [aits], Carl Andreas, tysk
musikpedagog (1848—1924), folkskollärare med professors
titel. E. har blivit känd som uppfinnare av
”ton-ordmetoden”, ett av stavelser (”tonord”)
bestående notnamnssystem, som med sångbarare
benämningar än de vanliga notbokstäverna sinnrikt
uttrycker tonsystemets diatoniska och kromatiska
förhållanden men mindre tillgodoser det
”funktionella” hörandet.
Ejakulatiön (av lat. ejaculätio, kasta ut),
stötvis skeende utsprutning, särsk. spermautgjutning.
Ej blot til lyst, da., ”ej blott till nöje”, sedan
1774 inskrift över scenöppningen på kungl. teatern
i Köpenhamn.
Ejder, Somateria molli’ssima, är Nordeuropas
och polarländernas värdefullaste dykand. E.
påträffas överallt runt n. Europas kuster. I
Sverige är den allmännast i Bohuslän, tack vare
långvarig fredning, samt i delar av östkustens skär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
