Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eksjö - Eksjöhovgård - Eksjö landskommun - Eksjö revir - Eksjö—Österbymo järnväg - Eksköldlus - Ekspinnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Eks jöho vgård—Ekspinnare
420
För publicering godkänd i Rikets allmänna kartverk
1952.
Göta ingenjörkår, Ulfsparre-Hägerflychtska
länslasarettet, Smålands sinnesslöanstalt, ett
upp-tagningshem för sinnessjuka och Jönköpings
läns strax s. v. om den egentliga staden
belägna sanatorium. Under nästan hela
1800-talet var E. ganska betydande både som
handels-och hantverksstad men har därefter stagnerat
som handelsstad fram till de senaste åren; E.
hade 1946 155 butiker med 608 sysselsatta.
Industrien omfattade 1949 39 st. arbetsställen
med 758 arb.; starkast utvecklad är den
mekaniska verkstadsindustrien. Här märkas främst
ab. Eksjö mekaniska verkstad (100 arb.; tillv. av
bl. a. värmepannor) samt Odalverken (tillv. av
bl. a. gröpkvarnar), men även möbelindustrien
och snickeriindustrien ha nått en viss
utveckling. E. industri ab. tillv. monteringsfärdiga
trähus m. m. E. har sedan 1898 vatten- och
elektricitetsverk. E. är en utpräglad trähusstad.
Stadens främsta byggnader äro, förutom kyrkan,
det strax efter den stora branden uppförda
rådhuset vid Stora torget, den gamla, nu till stadshus
ombyggda realskolan samt det nya lärov. strax n.
om den gamla staden. Längre norrut i denna nya
stadsdel äro också de båda kasernerna samt
åt
skillig villabebyggelse belägna, medan andra
villaområden uppvuxit s. om järnvägen. Längst
österut längs järnvägen har ett mindre
industriområde uppstått. På Stora torget står sedan
1929 en av Alf Ohlsson utförd ryttarstaty
(smålandshusar från 1600-talet) till minnet av det
1927 indragna Smålands husarreg., och platsen
framför gamla realskolan prydes av en skulptur
av Carl Elmberg (”Lekande pojkar”). I den
tidigare landskommunen märkas egendomarna
Kvänsås, Kålshester och St. Hagersryd. — E.
är säte för N. och S. Vedbo häraders domsaga
men förlorade 1941 sin magistrat och är
kansliort för E. fögderi. I E. utkomma
Smålandstid-ningen och Eksjö-tidningen (utgivningsort
Jönköping), båda 6 ggr i veckan.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1951 5,155,100 kr och å annan
fastighet 41,403,700 kr, varav 3,010,200 kr för
svenska ab., varjämte de icke skattepliktiga
fastigheternas taxeringsvärde uppgick till ej mindre
än 13,537,900 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s. å. för svenska ab.
till 417,120 kr och för andra skattskyldiga till
24,289,490 kr. E. bildar pastorat i Ydre och S.
Vedbo kontrakt av Linköpings stift. — Platsen,
där E. ligger, har sedan urminnes tid varit en
knutpunkt för vägarna från Jönköping till
Östersjön vid Döderhultsvik (Oskarshamn) och från
sydligare Småland uppåt Östergötland. E.
näm-nes som tingsplats från 1240-talet. Fick
köp-stadsprivilegier av Erik av Pommern, vilka
bekräftades av Karl Knutsson. — Litt.: A.
Sjöstrand, ”E. stad” (1938); J. Silfving, ”E.”
(1—2, 1946—49)-
Eksjöhovgård, egendom i Sävsjö (se d. o.).
Eksjö landskommun inkorporerades 1949 i
Eksjö.
Eksjö revir, adress Eksjö, tillhör östra
distriktet och omfattar Ydre hd i Östergötlands
län med undantag av kronoparken N. Kvill samt
av Jönköpings län: Östra hd; Askeryds sn i N.
Vedbo hd; S. Vedbo hd med undantag av Flisby
och N. Solberga socknar; av Västra hd
Hult-sjö, Skepperstads, Hjärtlanda, Vallsjö, N.
Sandsjö, Fröderyds, Bäckaby, Ramkvilla och S.
Solberga socknar.
Eksjö—österbymo järnväg sträcker sig
från Eksjö station på Nässjö—Oskarshamns
järnväg till Österbymo, marknadsplats i Sunds sn,
Östergötlands län. Järnvägen är 34,6 km lång
(spårvidd 0,891 m) och öppnades för trafik 1915.
Banan inlöstes 1945 av staten.
Eksköldlus, Kermococcus quercus, art av fam.
sköldlöss, förekommer i hela Sverige, vanlig i
synnerhet på gamla ekar. Den observerades mest
som små, nästan kulformiga bildningar av 3—4
mm diam., bruna, ibland med några mörkare
parallella band, sittande längs större barksprickor.
E. tycks fortplanta sig uteslutande partogenetiskt;
hannar äro sålunda okända. Honorna leva
orörliga hela livet.
Ekspinnare, Gastro’pacha que’rcus, en till fam.
Lasiocampidae hörande spinnarfjäril av täml.
grov och klumpig kroppsbyggnad, ragghårig, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
