Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekström, 1. Per - Ekström, 2. Gunnar - Ekströmsberg - Ektag Altai - Ektasi - Ektoderm - Ektoparasit - Ektopi - Ektoplasma - Ektorp - Ektotrofisk - Ektropion - Ekumenisk - Ekumeniska föreningen, Svenska - Ekumeniska möten - Ekutuleni - Ekval - Ekwall, 1. Emma - Ekwall, 2. Knut - Ekwall, 3. Eilert - Ekvation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Ekströmsberg—Ekvation
426
der olika årstider, har han blivit populär. Även
som en högst egenartad älskvärd typ för sin tid
blev E. uppskattad; han är skildrad av
Strindberg (Sellén i ”Röda rummet”). — Litt.: M.
Hofrén, ”P. E. Människan och målaren” (1947).
2) Per Gunnar Jonatan E., den föreg:s
brorson, geolog (f. 1891 W4), doc. i agronomisk
hydroteknik vid Lantbrukshögsk. 1935, statsgeolog
vid Sveriges geologiska undersökning 1938. Hans
”Klassifikation av svenska åkerjordar” (dr-avh.,
1927) blev inledningen till en rad arbeten, som
behandla jordarts- och hydrologiska spörsmål. E.
har även varit sysselsatt med geologiska
karte-ringsarbeten och företagit undersökningar för
kraftverks- och vattenregleringsarbeten.
Ekströmsberg, järnmalmsförekomst i
Lappland, Gällivare sn, 25 km v. n. v. om Kalixfors’
järnvägsstation, innehåller fosforrik svartmalm
och blodsten, är den tredje i ordningen av
Lapplands järnmalmsförekomster (efter Kierunavaara
och Gällivare). Förekomsten, som aldrig varit
bearbetad, var känd redan på 1700-talet men kom
i glömska och upptäcktes på nytt 1895 samt
förvärvades av staten 1907.
Ektag Altai, se Altai.
Ektasi (av grek. e’ktasis, utvidgning),
sjuklig utvidgning av håligheter inom kroppen, ss.
magsäcken, luftrören, blodkärlen.
Ektode’rm (av grek. ekto’s, utanför, och
de’r-ma, hud), yttre groddbladet i fosterutvecklingen.
Ektoparasit (av grek. ekto’s, utanför),
parasit, som lever utanpå sitt värddjur, t. ex. lus.
Ektopi (lat. ectöpia, av grek, ek, ur, och
to’-pos, läge), abnormt läge av ett organ.
Ektopla’sma, se Cell, sp. 561.
Ektorp, villasamhälle i Nacka.
Ektotrofisk [-å’f-], se Mykorrhiza.
Ektro’pion, grek, (av ektre’pein, bortvända),
utåtvändning av den fria ögonlocksranden el. av
hela ögonlocket, vanl. det undre. Denna åkomma
medför besvärande tårflöde och är i mera
utpräglad form vanställande. Sjukdomen orsakas
av stark ansvällning av ögonlockens insida,
bind-hinnan, förlamning av ansiktsnerven,
ärrsammandragning i ögonlockshuden, slapphet i ögonlocket
vid hög ålder m. m. Behandlingen är vanl.
operativ.
Ekumenisk (grek. 6ikumeniko’s av 6ikume’ne,
den bebodda världen), allmännelig, som gäller
hela den bebodda världen; teologisk term: avser
el. gäller för alla kristna kyrkor gemensamt.
Ekumeniska föreningen, Svenska, se
Kyrkliga enhetssträvanden.
Ekumeniska möten el. ekumeniska synoder,
eg. kyrkomöten för hela kristenheten.
Romerskkatolska kyrkan räknar 20 sådana e.
(Vatikan-konsiliet i Rom 1869—70 det senaste), men av
dessa erkänner grekisk-katolska kyrkan som
ekumeniska endast de sju första (i Nicaea 325,
Konstantinopel 381, Efesos 431, Chalkedon 451,
Konstantinopel 553 och 680 samt Nicaea 787).
— I dagligt tal bar namnet ”Ekumeniska
mötet” brukats om den i Stockholm 1925 hållna
allmänkyrkliga konferensen för praktisk
kristendom; se Kyrkliga enhetssträvanden.
Ekutuleni, Sv. kyrkan tillhörig missionsstation
i Zululand; omkr. 140 km n. n. ö. om Durban;
grundad 1888.
Ekväl (av lat. aequälis, likartad), åtta fots
rörstämma i orgeln. — Ekvalstämmor (lat.
vo’ces aequäles), stämmor av enahanda
tonomfång, antingen blott mans- el. blott kvinnoröster.
Ekwall. 1) Emma Amalia E., målarinna
(1838—1925). Hon studerade i Stockholm vid
Konstakademien, därpå i Tyskland. Hon målade
små älskvärda genrer ur hem- och barnlivet samt
porträtt.
2) Knut Alfred E., den föreg:s bror, målare
(1843—1912). Han studerade vid
Konstakademien, vistades 1869—85 i Tyskland, där han var
mycket anlitad som tecknare för illustrerade
tidningar. Utom nordiska motiv, ss. ”Vikings kamp
med Järnhös”, odlade han företrädesvis
genrebilden. Bland hans mest bekanta arbeten märkas
teckningarna till ”Frithiofs saga”.
3) Bror Oscar Eilert E., den föreg:s
kusins son, språkforskare (f. 1877 8/i). 1903 fil. dr
och doc. i engelska språket vid Uppsala univ.
och prof, i samma
ämne i Lund 1907—42.
Av E:s rika och tungt
vägande produktion
må nämnas
”Shake-speare’s vocabulary”
(1903), ”Suffixet ja i
senare leden af
sammansatta substantiv”
(1904), ”Zur
Geschich-te der stimmhaften
in-terdentalen Spirans im
Englischen” (1906),
”Dr John Jones’s
Practical
phonogra-phy” (1907), ”The
writing scbolar’s companion” (1911), ”On
the origin and history of the unchanged plural
in English” (1912), den utmärkta, i ”Sammlung
Göschen” ingående handboken ”Historische
neu-englische Laut- und Formenlehre” (1914; 2:a uppl.
1922), ”Studies on the genitive of groups in
English” (1943), ”American and British
pronuncia-tion” (1946) och ”Early London personal names”
(1947). Fr. o. m. ”Contributions to the history of
old English dialects” (1917) och ”Scandinavians
and Celts in the North-West of England” (1918)
har E:s intresse framför allt inriktat sig på
engelsk ortnamnsforskning, och flera stora arbeten,
bl. a. ”The place-names of Lancashire (1922),
”English place-names in -ing” (1923), ”English
rivernames” (1928) och ”The concise Oxford
dic-tionary of English place-names” (1936, 3æ uppl.
1947) ha skänkt honom en ledande ställning på
detta område. E. blev 1939 heders-dr vid univ.
i Oxford.
Ekvation, varje på matematiskt teckenspråk
uttryckt likhet mellan två värden. Till detta
begrepp i matematiken ledes man, om man ställer
sig den uppgiften att bestämma det värde på den
oberoende variabeln x, för vilket en given
funk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
