Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldningsapparater - Eldningsolja - Eldområde - Eldorado (El Dorado, land) - El Dorado (stad) - Eldprov - Eldreglering - Eldrum (pannrum) - Eldrör - Eldsalamander - Eldsberga - Eldslagning - Eldslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Eldningsapparater—Eldslandet
450
Eldningsapparater, maskinella anordningar,
som tjäna till att införa och frammata bränslet
i en eldstad. I Sverige förekomma dels
kedjeros-ter, på vilkas kedja bränslet sakta rör sig från
inmatningstratten till slaggskraporna, dels
undermatare (under fe ed stokers), i vilka det friska
bränslet genom skruvar el. kolvar skjutes in
under det redan brinnande bränslelagret. Ur
ked-jerosten har wander-rosten framgått. Vid denna
träffar icke bränslet direkt själva kedjesystemet
utan utbreder sig på särskilda rostlänkar, rörligt
fästade på kedjan och t. o. m. utbytbara under
drift. Till e. kunna även räknas de brännare, som
användas vid eldning med kolpulver, olja och gas.
Eldningsolja, se Brännoljor och Oljeeldning.
Eldområde, den del av målterrängen, inom
vilken ett artilleriförband (t. ex. en division) fått
i uppdrag att förlägga sin eld.
Eldorado [äldåra’Öå], (ofta skrivet E 1 D
o-rado), sp., ”det gyllene”, ett land, där livets
goda, särskilt guld finnes i överflöd. Urspr.
hänförde sig begreppet E. till en ceremoni vid
Gua-tafitasjön hos chibcha i nuvarande republ.
Colombia. Där firade indianerna fordom vid
hövdings-skifte en fest kring nämnda heliga fjällsjö.
Naken och inpudrad med guldstoft steg hövdingen
ombord på en flotte, som fördes ut på vattnet.
Där offrade han guld och smaragder åt sjöns
gudinna samt störtade sig slutligen i vattnet och
sköljde bort guldstoftet. Sägnerna om det rika
guldlandet spredos vida och gåvo anledning till
conquistadorernas tåg till det rika chibchalandet
i Cundinamarca. Men även sedan det egentliga
E. alltså upptäckts, förnummo de vita rykten om
ett lockande guldland och trängde från olika
håll fram mot detta drömda sagorike, vilket,
allteftersom nya landsträckor upptäcktes,
flyttades allt längre inåt kontinenten. Bland
märkligare sådana expeditioner må nämnas Francisco
Pizarros och Orellanas (1539), vilken ledde till
Amasonflodens upptäckt, Filip von Huttens (1541
—45) samt Raleighs (i595, 1597 och 1617).
Raleigh, den siste betydande Eldoradofararen,
sökte lyckolandet i det inre av Guayana. — Litt.:
G. Bolinder, ”Mot det hägrande E.” (1928).
El Dorado, stad i s. Arkansas, U.S.A. 23,000
inv. Centrum för statens petroleumsindustri; stora
raffinaderier. Flygstation.
Eldprov, se Gudsdom.
Eldreglering kallas att vid skjutning förlägga
krevaderna el. skotten i förhållande till målet så,
att verkan blir den största möjliga. E. sker genom
ändring i skjutelementen enl. vissa skjutregler.
Eldrum (pannrum), rum på fartyg, där
ångpannor äro uppställda; eldstad i
värmeled-ningsanläggning o. dyl.
Eldrör. 1) Den del av ett eldvapen, som
projektilen vid skottlossningen har att genomlöpa
och vari den erhåller sin riktning, hastighet och
rotation. Vid handeldvapen kallas e. vanl. pipa.
2) Genomlöpande rör, som innehåller eldstaden
till en ångpanna med inre eldning, s. k.
eldrörs-och flamrörspanna.
Eldsalamander, Salama’ndra maculösa, tillhör
stjärtgroddjuren och förekommer över större
de-NF VI — 15
Eldsalamander.
len av mellersta och s. Europa, v. Asien och n.
Afrika. Den når en längd av 20—25 cm,
inberäknat den trinda svansen, och är glänsande svart med
stora, lysande gula fläckar. E. är för sin existens
beroende av fuktighet och lämnar därför sitt
gömställe blott om natten och om dagen vid regnig
väderlek. Längs sidorna bär den fyra rader
vårt-likt framträdande körtlar och på huvudet två
större njurlika körtelsamlingar. Vid beröring
avgiva dessa en vit saft, som på smärre djur har
stark giftverkan. E. lever av mask, sniglar o.
dyl. Honan framföder i någon vattensamling
omkr. 30 ungar. E. har på grund av sin
egendomliga hudbeskaffenhet spelat en stor roll i
folkfantasien och bl. a. gällt för att kunna oskadd
uthärda eld, varav namnet.
Eldsberga, socken i s. Halland vid Kattegatt,
1 mil s. ö. om Halmstad, Tönnersjö härad,
Hallands län; 49,69 km2, 1,299 inv. (1951). Utmed
kusten i s. v. barrskogsbevuxna flygsandsfält, i
mellersta delarna ett bördigt slättland och längst
in i landet skogstrakter. 3,107 har åker.
Egendomar: Stjärnarp, Andersfält, St. Fladje, St.
och Lilla Böslid, Nygård och Tönnersa. Talrika
brons- och järnåldersgravhögar. Den vida
synliga romanska kyrkan är från 11 oo-talet (tornet
fr. 1892). Bildar med Tönnersjö ett pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt; utgör tills,
m. Tönnersjö och Trönninge storkommunen
Eldsberga; 178,44 km2, 2,873 inv. (1951).
Eldslagning, se Elddon.
Eldslandet, sp. Tierra del Fuego, ögrupp vid
s. spetsen, av Sydamerika, mellan 520 27’ och
55° 59’ s. br., skild från fastlandet av
Magal-lanes’ sund; 77,000 km2, varav 48,000 km2 på
huvudön. Av Beaglekanalen skiljes denna från
en grupp i s. belägna öar, ss. Navarino, Hoste,
Wollaston och Kap Horn, samt fortsättes
mot ö. av Isla de los Estados. V. om
Cockburn-och Magdalenakanalerna höja sig Dawson,
Cla-rence, S:ta Ines m. fl. öar. Med undantag av
huvudöns öst- och sydkust äro kusterna starkt
sönderskurna av fjordar och sund. — Den ö.
delen av E. är en fortsättning av Patagoniens
tertiära taf felland, täckt av moräner, mossar,
grunda sjöar och stäpper, den s. v. och v. delen
däremot är en starkt kuperad bergstrakt, en
fortsättning av Sydchiles bergskedja, uppbyggd
av granit och kristalliniska skiffrar, kritbergarter
och eruptiv. Bergen äro starkt nedisade;
glaciä-rerna, som fylla fjorddalarnas bottnar, nå fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
