Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk ledningsförmåga - Elektrisk ljusbehandling - Elektrisk ljusbåge - Elektrisk malmletning - Elektrisk malmletning ab. - Elektrisk masugn, elektrohytta, elektromasugn - Elektrisk materielkontroll - Elektrisk motor - Elektrisk polarisation - Elektrisk potential - Elektrisk resonans - Elektrisk ringklocka - Elektrisk spis - Elektrisk spänning - Elektrisk stapel - Elektrisk ström - Elektrisk strömbrytare, Elektrisk strömställare - Elektrisk stöt - Elektrisk stötmarkering el. elektrisk bedömning - Elektrisk svetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Elektrisk ljusbehandling—Elektrisk svetsning
526
mens. En ledare med motståndet r ohm har
ledningsförmågan Siemens. För en metall är
förhållandet mellan ledningsförmågan för värme
och för elektricitet konstant (Wiedemann-Franz’
lag). E. är beroende av flera faktorer: temp.,
bestrålning, tryck, närvaro av magnetfält. För
elektrolyter äro specifika och ekvivalenta (resp,
molekylära) ledningsförmågan viktiga
experimentella konstanter, som bero på lösningens
koncentration och dissociationsgrad. För atmosfären
och för gaser i allm. är e. en följd av
gasmolekylernas jonisation.
Elektrisk ljusbehandling, se Ljusbehandling.
Elektrisk ljusbåge, se Elektriska urladdningar.
Elektrisk malmletning, se Malmletning.
Elektrisk malmletning ab., Stockholm,
tillverkar apparater för jordmagnetiska, geoelektriska
och seismiska undersökningar samt för
tyngdkraftmätningar. Inom och utom Sverige utför
E. geologiska och geofysiska
berggrundsunder-sökningar för malm, salt och olja. Företaget,
som grundades 1923 och har ett aktiekapital av
270,000 kr, äges av Svenska
diamantbergborr-nings-ab., Stockholm.
Elektrisk masugn, elektrohytta,
elekt-r o m a s u g n, masugn för framställning av
tackjärn, vid vilken det annars brukliga kolet för
uppvärmning ersättes med elektrisk energi.
Elektrisk materielkontroll. Enl. k. k. 26/4
1935 och Vs 1945 äger Kommerskollegium
meddela föreskrift, att installationsmateriel el.
bruksföremål, som nyttjas vid elektriska
starkströms-anläggningar, skola vara för användning godkända
av en av K.m:t därtill utsedd
materielkontroll-anstalt. Under denna kontroll, som enl. uppdrag
utövas av Svenska elektriska
materiel-kontrollanstalten (SEMKO), falla
förutom vanlig installationsmateriel bl. a. elektriska
värmeapparater av olika slag, avsedda för
hushålls-bruk, dammsugare, golvbonare, elektriskt drivna
grammofoner, radioapparater, torkhuvar för
hårvård, onduleringsapparater, motorvärmare för
automobiler och elektriska stängselapparater. Av
anstalten godkänd materiel åsättes genom
in-pressning, instansning el. ingjutning i materialet
el. påstämpling under glasyren ett märke,
bestående av ett (S) inom en ring, s. k. S-m ä r k e.
Elektrisk motor, se Elektriska maskiner.
Elektrisk polarisation, se Galvaniska element.
Elektrisk potential i en punkt av ett elektriskt
fält utgör det arbete, som fältkrafterna utföra,
då en elektrisk enhetsladdning föres från punkten
i fråga till en viss punkt, som väljes som
nollpunkt. Ofta tages som nollpunkt en punkt, som
är i ledande förbindelse med jorden. Varje
annan jordförbunden punkt har då också
potentialen noll. Elektriska
potentialdifferensen el. spänningen mellan två punkter
är lika med det arbete, som fältkrafterna utföra,
då enhetsladdningen föres från den ena punkten
till den andra. Spänningen mätes vanl. i volt.
Elektrisk resonans, se Elektriska svängningar.
Elektrisk ringklocka, se Ringledning.
Elektrisk spis, se Elektriska värmeapparater.
Elektrisk spänning, se Elektrisk potential.
Elektrisk stapel, en rad av galvaniska element,
kopplade i serie.
Elektrisk ström är beteckningen för en ordnad
rörelse av elektriska laddningar. Villkoret för
dess uppkomst är, utom rörligheten hos
laddningarna, ett elektriskt fält, som åstadkommer
rörelsen, en elektromotorisk kraft (E). Denna är
bestämmande för e:s styrka (Z). Därjämte
inverkar också motståndet (Z?) hos kroppen, inom
vilken laddningarna förflyttas. Enl. O h m s lagär
E = R.I. Man brukar skilja mellan olika slag
ave. Ledningsström uppkommer i en
ledare tack vare fria ledningselektroner. Man
talar om likström, då e:s riktning är oföränderlig,
om växelström, då strömriktningarna variera.
En likriktad växelström benämnes pulserande
likström. Förskj utningsström
uppkommer, då elektronerna äro bundna vid sina atomer
och endast kunna utföra en begränsad rörelse,
en förskjutning i det elektriska fältet. Teorien
om förskj utningsströmmarna bildar grundvalen
för Maxwells elektromagnetiska ljusteori.
Kon-vektionsström uppkommer, då elektronen
är bunden vid en fritt rörlig, materiell partikel,
en atom el. en atomgrupp och sätter denna i
rörelse. En sådan ström är alltid förbunden
med en masstransport. — De viktigaste
verkningarna av en e. äro den kemiska, den
magnetiska och värmeverkan.
Elektrisk strömbrytare, Elektrisk
strömstäl-lare, se Elektriska strömbrytare.
Elektrisk stöt, en av muskelkontraktioner
åtföljd elektrisk urladdning genom
människokroppen.
Elektrisk stötmarkering el. elektrisk
bedömning, numera vid tävlingar i värj fäktning
allmänt använd metod att registrera en stöt (vid
stöt å båda motståndarna den eventuella
tidsföljden mellan stötarna). De särsk. konstruerade
värjorna (elektriska värjor) äro i spetsen
försedda med en platta med spiralfjäder, som vid
intryckning (stöt) åstadkommer kontakt mellan
ledningar, vilka äro infällda i klingans rännor
samt fortsätta genom fäktarens tröjärm, under
tröjans ryggdel och genom en uppvindad kabel
till en medelst ljud- och ljussignaler
registrerande apparat bakom resp, fäktare.
Elektrisk svetsning utföres antingen som
Ijus-bågssvetsning el. motståndssvetsning. Vid 1 j u
s-bågssvetsning alstras ljusbågen mellan
ar-betsstycket och en elektrod av järn el. kol, varvid,
om likström användes, arbetsstycket anslutes till
den negativa polen. Ljusbågen kan även alstras
mellan två kolelektroder och medelst magnet
utblåsas över svetsningsstället. En speciell
bågsvets-metod är arcatomsvetsningen.
Ljusbågen, som vid denna metod alstras mellan två
vol framelektroder, omspolas av en mot
’svetsstäl-let riktad vätgasström. Gasen, som vid tillförseln
har molekylär form, upphettas av ljusbågen och
övergår därvid till atomär form. När vätgasen
når det relativt kalla arbetsstycket, övergår den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
