- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
669-670

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelmann, Wilhelm - Engels (Pokrovsk) - Engels, Friedrich - Engels, Georg - Engelsberg - Engelska - Engelska cupen - Engelska fröknar el. systrar - Engelska kanalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

669

Engelmann—Engelska kanalen

670

E’ngelmann, Theodor Wilhelm, tysk
fysiolog (1843—1909). Han blev 1871 prof, i biologi
och histologi i Utrecht och kallades 1897 till
fysiologie prof, i Berlin. E:s vetenskapliga
verksamhet var mångsidig och omfattande. Hans
viktigaste arbeten berörde muskelkontraktionen.

Engels [e’njgjels], till 1932 Pokrovsk,
stad i s. Ryssland, vid Volgas ö. strand mitt
emot Saratov; 73,000 inv. Staden grundades
1747 och var huvudstad i Volgatyskarnas ASSR.
Den har flodhamn och järnvägsförbindelser med
Astrachan och Uralsk; sågverk, kvarnar och
tegelbruk.

E’ngels, Friedrich, tysk socialist (1820—
95). E. var född i Barmen, blev 1843 köpman
i Manchester och lärde 1844 känna Marx. Med
honom knöt E. ett
vänskapsband för
livet ; han var från
denna stund Marx’
medarbetare i nästan alla
dennes företag och
blev sin väns litteräre
och andlige
testamentsexekutör. — E.
utgav 1845 ”Die Lage
der arbeitenden Klasse
in England”, vari
samhällets omdaning i
socialistisk riktning
framställdes som
arbetarklassens historis

ka uppgift. Tills, m. Marx författade E. 1848
det kommunistiska manifestet och deltog därpå
i upprorsrörelserna 1848—49 i Pfalz och Baden.
Efter deras undertryckande flydde han till
England. Där arbetade E. 1850—69 ånyo i
Manchester samt verkade efter Internationalens
stiftande (1864) i dess tjänst. Från 1870 var han
bosatt i London. Bland E:s övriga skrifter må
nämnas ”Herrn Eugen Dührings Umwälzung der
Wissenschaft” (1878; sv. övers. 1944), en
uppgörelse med den ekonomiska optimismen, ”Die
Entwickelung des Sozialismus von der Utopié
zur Wissenschaft” (1882; sv. övers. 1902; 3:e
uppl. 1922), ”Der Ursprung der Familie, des
Privateigenthums und des Staats” (1884), samt
”Ludwig Feuerbach und der Ausgang der
klas-sischen deutschen Philosophie” (1888; sv. övers.
1942). För förståelsen av marxismens
världsbild är det postumt utgivna arbetet ”Dialektik
der Natur”, som först trycktes i Sovjetunionen
1925, av stor vikt. Efter Marx’ död försåg han
en mängd uppl. av dennes skrifter med företal
samt utgav 1885 och 1894 d. 2 och d. 3 av
dennes ”Das Kapital”. — Litt.: G. Mayer, ”Fr.
E.” (2 bd, 1934); K. Marx & F. E.
”Brief-wechsel” (4 bd, 1935—37).

E’ngels, Georg, tysk skådespelare (1846—
1907). Han var 1872—83 anställd vid
Wallner-theater i Berlin, där han blev den populäre
bäraren av det lokala lustspelet, och 1883—94 vid
Deutsches Theater, där han växte med uppgiften
och genom flödande humor och frodig fantasi
snart intog ställningen som den berömda
en

semblens främste karaktärskomiker. Bland E:s
roller märkas Reif von Reiflingen och Falstaff.

Engelsberg, samhälle och bruk i Västmanland,
se Ängelsberg.

Engelska, språk, se Engelska språket.

Engelska cupen, eng. Football Association
Cup, världsbekant engelsk fotbollsturnering.
Pokalen, efter vilken tävlingen har sitt namn,
uppsattes av Engelska fotbollsförbundet 1871, och
om densamma har sedan tävlats årl. med
undantag för vissa krigsår. Spelet går enl.
utslag-ningsmetoden i 14 omgångar, varav de 6 första
äro kvalificerande (sept.—dec.). De 8 sista
utgöra däremot den egentliga tävlingen, där
engelska ligans lag i division I och II börja deltaga
först i 3:e ronden. I finalen brukar
åskådar-antalet (på Wembley Stadium) uppgå till nära
100,000 personer.

Engelska fröknar el. systrar, Institütum
Beätae Mariae Vi’rginis, förk. I.B.M.V., katolsk
kvinnokongregation, stiftad av Mary Ward (1585
—1637), som kommit över från England och
som 1609 i S:t Omer i Frankrike tills, m. några
andra engelska damer bildade en sammanslutning,
som reglerades enl. jesuitordens stadgar och som
skulle ha till uppgift att uppfostra kvinnlig
ungdom. Sammanslutningen (”jesuitinnor”) fick
institut i flera länder, men då Mary Ward
begärde klausurfrihet, upphävdes kongregationen
1630; undervisningen fick emellertid fortsätta.
En ny regel fick påvlig bekräftelse 1703 och
kongregationen 1877, förnyad 1912. Omkr. 1930
funnos 6 grenar: 2 tyska, en österrikisk, en
tjeckisk, en irländsk och en amerikansk.
Verksamheten bedrives framför allt som pensioner och
högre flickskolor; men kongregationen har även
yrkesskolor. Dräkt: svart klänning och slöja, vit
krage och huvudbonad. — De s. k. 1 o r e 11
o-nunnorna äro en självständig gren, bildad
1821 i Irland.

Engelska kanalen, eng. English Channel, fr.
La Manche, del av Atlanten mellan Englands
sydkust och Frankrike; står genom Pas de
Calais (eng. Dover Strait), kanalens smalaste del,
i förbindelse med Nordsjön. Kanalens medeldjup
är 80 m, en smal ränna från halvön Cotentin
till Normandiska (el. Kanal-) öarna når 171 m,
Pas de Calais endast 35—55 m. Kortaste
avståndet från kust till kust (Dover till udden
Gris-Nez) är 31 km. De västliga vindarna och
tidvattnet göra sig starkt kännbara, mest på den
franska kusten. Floden stiger vid Boulogne 7,9
m. Den franska kusten bildas till stor del av
branta kalkväggar, les falaises, el. av klippor
och berg av granit, kristallina skiffrar m. m.
Den saknar därför goda naturliga hamnar. Den
engelska kusten har däremot djupt inträngande
vikar, är väl skyddad för västliga stormar och
äger många goda hamnar; den förträffliga
Spitheadredden, i skydd av ön Wight, är en
av världens största naturliga hamnar.
Sjöfarten är mycket livlig men försvåras ofta av
dimma. Ett stort antal fyrskepp och fyrar —
numera även radiofyrar — vägleda fartygen. —
I våra dagar planerar man att förbinda de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free