Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engströmer, Thore - Engzell, Gösta - Engående malmer - Enharmonisk - Enhetsladdning - Enhetspatron - Enhetsprisaffärer - Enhetsskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Engzell—Enhetsskola
718
re avh. i anledning av
rätte-gångsreformen.
Engzell, Gösta,
ämbetsman, diplomat (f. 1897 W2),
jur. kand. 1919, assessor i
Göta hovrätt 1926,
hovrättsråd 1933, revisionssekr. 1938,
exp.-chef i Handelsdep. 1932
—36, i Finansdep. 1936—38,
utrikesråd och chef för
rätts-avd. i Utrikesdep. 1938,
envoyé i Warszawa 1949; led.
1934, v. ordf. 1945 och ordf.
1947—49 i Clearingnämnden,
led. 1943—44 av 1943 års
utlänningssakkunniga, 1945—
49 av Statens
utlänningskom-mission och av 1944 års
tryckfrihetssakkunniga.
Engående malmer,
järnmalmer, som kunna
smäl
tas i masugnen utan tillsats av slaggbildande
ämnen.
Enharmönisk (grek. enharmoniko’s, av en, i,
och harnioni’a, överensstämmelse) kallas den
tonföreteelsen, att två nära varandra liggande toner
i den liksvävande temperaturen sammanslås till
en enda, t. ex. ciss med dess, fiss med gess.
Därigenom möj liggöres en mångfald
omtydningar och oförmedlade övergångar från kors-(#-)
till be-(b-) tonarter. En sådan e. förväxling
anlitas ibland blott för att undvika för många
förtecken och dubbelförtecken i notskriften.
Enhetsladdning, se Elektrisk
elementarladd-ning.
Enhetspatron, se Patron.
Enhetsprisaffärer, detalj handelsfirmor, som
under basarform försälja ett stort antal varor av
olika slag i några få på förhand bestämda
prislägen. De leda sitt ursprung från U.S.A., där
den världsbekanta firman F. W. Woolworth
grundlädes redan 1879. Den fick stor framgång
och efterföljdes snart av andra. 1909
överfördes idén till England och senare till flera
andra länder, i Sverige som 15-öresbasarer o. dyl.
Av nuv. företag i Sverige av denna art
märkas Enhetspris ab. Epa (se Epa), gr. 1930, följt
1932 av Tempo ab. E. äro synnerligen
rationellt drivna mångfilialföretag, där ekonomisk
centralisering och standardisering drivits till sin
spets. De tillhandahålla artiklar, som ha stor,
konstant efterfrågan. Sorteringen är den minsta
möjliga. Centrala inköp till låga priser, snabb
omsättning och därmed sammanhängande sänkta
lager- och räntekostnader samt bortfallet av
grosshandelsförmedlingen äro andra faktorer,
som möjliggöra för e. att sälja till pris, vilka
ofta ligga väsentligt under den övriga
detaljhandelns. Försäljningskostnaderna ha sänkts
genom att kredit ej ges, varorna ej sändas till
kunderna och kvalificerad försäljningspersonal ej
behövs.
Enhetsskola, i vidaste bemärkelse ett
skolsystem, som är anordnat efter en för hela
skolundervisningen enhetlig plan och ger samma ut-
Leander Engström: Jakten på Hälleberg, 1918. Privat ägo.
bildningsmöjligheter åt alla uppväxande individer,
oberoende av föräldrarnas ekonomi och
bostadsort. Innebörden i begreppet har emellertid
undergått vissa skiftningar under utvecklingens gång.
När Comenius i ”Stora undervisningsläran”
(1639) talade om e., avsåg han en
sammanhängande . lärogång från moderskolan via
modersmåls-och latinskolan till akademien. På denna
tankegång men också på Fichtes och Diesterwegs
organisationsplan för den tyska skolan byggde
Anders Fryxell i sitt skolprogram 1823, där han
ivrade för på varandra byggande folk-,
borgare- och lärdomsskola. I den livliga pedagogiska
debatten före och efter införandet av den
obligatoriska folkskolan 1842 kom begreppet e. närmast
att avse en för alla samhällsklasser gemensam
bottenskola. En framgång för strävandena mot
en enhetlig skolplan noterades 1849 i och med
den beslutade sammanslagningen av de delvis
parallella mellanskollinj erna, lärdomsskolan och
apologistklassen, till en elementarskola. Av stor
betydelse för förverkligandet av det dåtida
en-hetsskolprogrammet var Fridtjuv Bergs skrift
”Folkskolan såsom bottenskola” (1883), i vilken
grundtankarna till 1909 års skolreform
återfinnas. Bergs från Diesterweg hämtade idé om en
6-årig grundskola utan främmande språk
förverkligades genom beslut om upprättande av
kommunala mellanskolor, byggande på folkskolans 6:e
klass och med latinet undanskjutet till gymnasiet.
1927 års skolreform betydde en ytterligare
utveckling av e. genom att statsläroverken
började bygga den 4-åriga realskolan på folkskolans
6:e klass. Samtidigt hade emellertid folkskolan
byggts ut till en parallellskola med
mellansko-lan genom det av Värner Rydén 1918
tillskyndade beslutet om obligatorisk fortsättningsskola
samt på denna el. på folkskolan byggande
praktiska mellanskolor. E. ansågs därmed
förverkligad, så till vida som man hade fått en
gemensam grundskola, från vilken de olika
utbildningslinjerna kunde grena ut. Strävandena mot en
ytterligare utbyggnad av e. gå emellertid än
längre. Det starkaste uttrycket härför utgöres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
