- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
733-734

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enström, Axel - En suite - Ensymmetrisk - Ensädesbruk - Entablement - Entada - Entartete Kunst - Entasis - Entebbe - Enteleki - Entente - Enterit - Enterokinas - Enteroklys - Enterokolit - Enterolit - Enteromorpha, tarmtång - Enteropneusta - Enteroptos - Enterorafi - Enteroskop - Enterostomi - Enthymem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

733

En suite—Enthymem

734

”Om periodiciteter i de ekonomiska lagarna och
därmed sammanhängande spörsmål” (1914) och
”On periodicities in climatic and economic
pheno-mena and their covariation” (1924), vari han
sökte påvisa, att den bekanta periodiciteten hos
solfläckarna åstadkommer en motsv. periodicitet i
skörderesultaten, vilka i sin tur skulle påverka
de allmänna konjunkturerna. Sistn. samband ha
dock ej verifierats av utvecklingen.

En suite [ä syi’t], fr., i följd, i rad.

Ensymmetrisk, se Blomma, sp. 272.

Ensädesbruk, se Enskiftesbruk.

Entablement [ätablamä’], fr., i de klassiska
stilarterna det bjälkverk, som kransar
byggnaden över kolonnerna.

Entäda, tropiskt släkte av fam. ärtväxter.
E. scandens el. gigalobium är en västindisk
buske, vars ända till 1 m långa baljor innehålla
stora, runda och platta frön (över 5 cm i
genomskärning), som ibland av Golfströmmen föras
till n. v. Europa, ja, ända till Spetsbergen.

Entartete Kunst [äntä’rtata ko’nst] (ty.,
urartad konst), nazistiskt slagord om den moderna
västerländska konst, som icke höll sig till det
akademiska j ämviktsstadiet utan gick till olika
konstnärliga ytterligheter (naivism, kubism,
surrealism o. s. v.). Namnet användes på’ en
utställning i München 1937, som var ett led i
nazisternas utgallring av denna, av dem som
degenererad och dekadent stämplade konst, från
de statliga tyska samlingarna.

E’ntasis, grek., böjning, den svängda
profillinjen hos ett kolonnskaft. Då kolonnen
avsmalnar uppåt, såsom i den doriska stilen, formas
kolonnskaftet oftast med mer el. mindre stark e.,
d. v. s. så, att profillinjen nedtill stiger lodrätt
el. nästan lodrätt och därefter indrages med uppåt
tillväxande böjning. Se bilder vid Akropolis.

Entebbe, huvudstad i britt.
Ugandaprotekto-ratet, på n. v. stranden av Lake Victoria;
7,000 inv. E. är flygstation på linjen London—
Kapstaden och utgångspunkt för ångbåtstrafiken
på sjön; järnväg till Mombasa via Nairobi.

Enteleki (grek. entele’cheia) kallar Aristoteles
formens el. idéns förverkligande i tingen, den
fullt förverkligade, aktuella formen. Själen är
den organiska kroppens ”första e.” Inom modern
”nyvitalism” har Driesch upptagit denna term
för att beteckna livsprincipen.

Entente [ätä’t], fr., samförstånd, gott
förhållande; intim vänskapsförbindelse mellan två
el. flera stater, utan att dock formlig allians
mellan dem ingåtts. För ett dylikt förhållande
har även brukats termen e. cordiale
(”hjärtligt samförstånd”), så t. ex. om den
franskengelska vänskapen under en del av Ludvig
Filips regering och framför allt om
samförståndet mellan Frankrike och England efter
uppgörelsen av en del gamla tvistefrågor 1904. Sedan
England 1907 träffat en liknande uppgörelse med
Ryssland, som var Frankrikes allierade, plägade
alla dessa tre stater sammanfattade kallas
ente n t e n, stundom även trippelententen.
Under 1 :a världskriget fick uttrycket än större
räckvidd, i det Belgien, Italien och andra med

England-Frankrike samverkande makter även
gärna innefattades under detsamma. Termen
utbyttes dock under krigets gång mot benämningen
”de allierade” el. ”de allierade och associerade
makterna”. Se även Lilla ententen.

Enterit (av grek. e’nteron, tarm), tarmkatarr.

Enterokinäs, ett av de proteolytiska enzymen
i bukspotten; uppfattades tidigare som ett ämne,
som överförde trypsinogen till trypsin.

Enteroklys (av grek. enteron, tarm, och
kly’zein, spola), tarmspolning med stora
vattenmassor; användes förr ofta, numera mera sällan.

Enterokolit (lat. enterocolitis, av grek.
e’n-teron, tarm, och k o’lon, tjocktarm) el. kol i t,
tarmkatarr med särskilt säte i grovtarmen.

Enterolit (av grek. e’nteron, tarm, och li’thos,
sten), tarmsten.

Enteromo’rpha [-f a], t a r m t å n g, ett till
fam. Ulvaceae bland grönalger hörande
algsläkte, som har en ihålig, långsträckt, cylindrisk
eller något platt bål, som hos vissa arter är
enkel och ogrenad, hos andra mycket grenig. De
äro i allm. fastvuxna, men många kunna även
förekomma lösa och flytande, då deras ihåliga bål
fylles med luft, varvid de komma att likna
uppblåsta tarmar; därav namnet tarmtång.
E-arterna förekomma företrädesvis i havet men
fördraga även bräckt och färskt vatten, varför
de ofta gå längre in i floder och vikar än andra
havsalger. De trivas även i förorenat vatten.
H.-arter förekomma i alla jordens hav. Vid
Sveriges kuster finnes omkr. ett 1 o-tal arter,
av vilka E. intestinalis är allmän.

Enteropnéu’sta, se Balanoglossus.

Enteroptos [-å’s] (av grek. e’nteron, tarm,
och ptösis, fall), ett nedsjunkande av bukens
inälvor. E. beror på en tänj ning av de veck och
band i bukhinnan, vari dessa normalt äro
upphängda E. torde i regel bero på konstitutionell
svaghet i vävnaderna men gynnas av tillstånd,
som medföra slapphet i bukväggen, t. ex.
havandeskap. Alla bukens organ, såväl lever, mjälte
och njurar som magsäcken och de normalt
relativt fast fixerade delarna av tarmen
(tjocktarmen), kunna på detta sätt bli sänkta. I de flesta
fall finnes denna lägeabnormitet utan symtom,
men ibland, och då nästan endast hos nervösa
människor, uppträda mycket växlande besvär från
bukorganen.

Enterorafi, se Enterotomi.

Enteroskop [-å’p] (av grek. e’nteron, tarm,
och skopei’n, se), ett instrument med
belysnings-anordning, vilket nyttjas vid tarmundersökning.

Enterostomi (av grek. e’nteron, tarm, och
sto’ma, öppning), på operativ väg åstadkommen
förbindelse mellan tarmen och kroppsytan. E.
anlägges vid hinder för innehållets passage
genom digestionskanalen, så att tarmen kan
tömma sig utåt genom en öppning i huden. E. kan
även utföras mellan olika delar av
magtarmrö-ret, t. ex. mellan magsäck och tunntarm (g a s
t-roenterostomi).

Enthymem, en enkel slutledning, vari endera
el. båda premisserna äro i den meningen
uteläm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free