Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erepsin - Eresfjorden, Erisfjord - Erestfehr - Eretism - Eretria - Eretriska skolan - Erfurt - Erfurtprogrammet - Erg (el-erg, areg) - Erg - Ergamenes - Ergatogyner - Ergo - Ergo (tidning) - Ergograf - Ergometer - Ergometrin - Ergon - Ergosterin, ergosterol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Erepsin—Ergosterin
782
Erepsin, ett i tarmsaften
förekommande proteolytiskt
enzym.
Eresf jorden, E ris fjord
den innersta delen av
Roms-dalsf jordens n. gren,
Lang-fjorden, Möre og Romsdal
fylke, Norge. Ävenledes namn
på bygden vid E. samt
mellan E. och Eikesdalsvattnet.
E’restfehr, se Erastfer.
Ereti’sm (grek. ere’thisma,
retelse), med., tillstånd av
stegrad retlighet hos alla el.
några av kroppens organ.
Ere’tria, en forntida
jo-nisk handelsstad på Eubea.
Förstördes 490 f. Kr. av
perserna men uppbyggdes
åter. 1900 utgrävdes där
grunden till ett
Apollontem-pel. Menedemos (352—278
f. Kr.) förläde dit den eliska
filosofskolan. Nu byn Néa
Psarå.
Ere’triska skolan, se Eliska skolan och
Eretria.
E’rfurt [-fort], huvudstad (sedan 1949) i
Thüringen, Tyskland, vid Gera; 180,000 inv.
Viktig järnvägsknut i korsningen mellan
Thü-ringens v.—ö. och n.—s. huvudtrafikleder;
flygstation av rang. Till sin nuv. ställning av
handels- och industristorstad har E. växt ut efter
de gamla fästningsmurarnas rasering 1873. I den
äldsta staden kring Gera finnas märkliga
borgarhus från 1600- och 1700-talen. Den viktigaste
gatan är den breda Anger. Vid Fischmarkt ligger
det nya rådhuset (1870—75), och från
Friedrich-Wilhelm-Platz, vid foten av Petersberg, leder
en ståtlig fritrappa uppför Domhöhe till
katedralen, en sengotisk treskeppig hallkyrka från
1452—72, och den gotiska Severikirche
(1200-och 1400-talen), den senare skadad under 2:a
världskriget, över denna imponerande
byggnads-grupp resa sig 7 torn. — Industrien omfattar
bryggerier, sko- och maskinfabrikation. Mest
känt är E. för sin trädgårdsskötsel och
fröhandel.
E. anlades i början av 700-talet. 741
grundade Bonifatius där ett biskopsstift, som redan
755 kom under ärkestiftet Mainz. 1392 stiftades
ett univ. i E., vilket upphävdes 1816. Luther
bodde 1505—08 i E. Staden intogs av svenskarna
1631. 1802 kom E. till Preussen, 1807 till
Napoleon, som där 1808 hade en sammankomst
med ett antal furstar och diplomater,
”E.-kongressen”; återställdes 1814 till Preussen. 20 mars
—29 april 1850 var E. samlingsplats för det s. k.
E.-parlamentet.
Erfurtprogrammet, ett 1891 på en kongress
i Erfurt antaget program för det tyska
socialdemokratiska partiet. Det ersatte
Gothaprogram-met av 1875 och gav 1921 rum för ett nytt,
Gör-litzprogrammet.
Katedralen och Severikirche i Erfurt.
Erg (e 1-e r g, plur. a reg), arab.,
beteckning för sandöken i Sahara.
Erg (av grek, er gon, arbete), enheten för
arbete i det absoluta måttsystemet, det s. k.
CGS-systemet. Med 1 erg menas det arbete, som
utföres av kraften 1 dyn under vägen 1 cm, då
kraft och väg ha samma riktning.
Ergämenes, konung i Nubien (se d. o.).
Ergatogyner, se Myror.
E’rgo, lat., följaktligen, således.
Ergo, tidning för Uppsala studenter, grundad
1924, sedan 1940 officiellt organ för Uppsala
studentkår.
Ergogräf, se Ergometer.
Ergométer (av grek. e’rgon, arbete, och
me’tron, mått), fysiol., apparat för utförande av
arbete av känd storlek. Talrika former av e.
finnas, där arbetet utföres på olika sätt, t. ex.
som vid rodd, cykling, trappstigning etc. En form
av e. är den av Mosso för studiet av tröttheten
införda ergografen, där de rörelser
uppskrivas och studeras, som erhållas, när genom
långfingrets krökningar en vikt lyftes och
sän-kes i bestämd rytm.
Ergometrin, se Mjöldryga.
Ergon [-å’n] (av grek, ergon, verk), ämne,
som är verksamt vid biologiska processer.
Hormoner och vitaminer samt enzymer och
coen-zymer äro e.
Ergosterin, ergosterol, en sterin, som
urspr. påvisades i mjöldryga. E. förekommer
rikligast i jäst, som utgör e:s viktigaste
fram-ställningsmaterial, men förekommer även rikligt
utbrett i animala och vegetabiliska vävnader.
Genom belysning med ljus av våglängden c:a 3,000
Å övergår e. delvis i antirakitiskt vitamin. Det
ultravioletta ljusets helande inverkan vid raki tis
har sin orsak i omvandlingen av det e., som
finnes i hudens ytligare lager. Dylikt vitamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
