Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriesjön - Erigena (Eriugena), Johannes - Erigeron, binka - Erigone - Erik, Sverige, konungar - Erik Ringsson (svensk konung) - Erik Segersäll (svensk konung) - Erik, de båda - Erik den helige (svensk konung) - Erik Knutsson (svensk konung) - Erik Eriksson (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Erigena—Erik
798
Toledo, Cleveland, Conneaut, Ashtabula, Sandusky,
Lorain, Fairport och Erie. Genom Eriekanalen
står E. i förbindelse med Hudsonfloden, genom
Wellandkanalen med Ontariosjön samt genom
Ohio- (från Cleveland) och Miami-kanalerna
(från Toledo) med Ohio. De båda sistnämnda
kanalerna ha dock numera ringa betydelse.
Eri’gena (eg. Eriugena), Johannes,
medeltida filosof (omkr. 810—omkr. 877), av
irländsk börd. Han blev föreståndare för
skolan vid Karl den skalliges hov i Paris. E. är
skaparen av medeltidens första stora
filosofiskteologiska system. Han kan sägas vara den
äldre medeltidens störste tänkare och den rena
begreppsrealismens skarpsinnigaste företrädare.
Han antar, att ju allmännare något är, desto
realare är det. E:s åskådning förklarades efter
hans död av flera konsilier som icke
överensstämmande med den kristna läran. Av stor
betydelse var, att E. genom egna verk och övers,
förmedlade grekisk mystik och spekulation till
Västerlandet. — Litt.: Monogr. av H. Bett (1925),
M. Cappuyns (1933) och M. Dal Pra (1941).
Eri’geron, b i n k a, växtsläkte av fam.
korgblommiga; igenkännes bl. a. på sina
korta, smala, vanl. i flera rader
f stående kantblommor. Av de omkr.
150 arterna är mer än hälften
inskränkt till Nordamerika och
Anderna i Sydamerika. Inhemska i
Sverige äro 6 till en del svårskilda
arter, av vilka en, E. acre,
rödbi n k a, växer på torra backar
över hela landet; de övriga tillhöra
mest fjälltrakterna. Som
prydnadsväxt odlas i trädgårdar E. specio-
Isus (från Nordamerika).
Eri’gone, dotter till Ikarios
(se d. o.).
Erik, furstar.
Sverige, konungar. Den
traditionella ordningsbeteckning, varmed
acreS röd- svenska konungar med namnet E.
binka. utmärkas, är av sent datum och har
sin upprinnelse i Johannes Magnus’
historiska fantasier. Flera av dessa konungar ha
helt enkelt uppdiktats el. från annat håll
införlivats med den svenska konungalängden. Bland de
sistn. märkes främst E. I, som är identisk med den
B e r i g, som Jordanes uppger vara en gotisk
konung. Först med den 6:e E. nå vi fram till
en konung, som urspr. hör hemma i nordiska
sagor: E. Väderhatt, som skulle ha haft
förmågan att med sin hatt bestämma vindens
riktning. Den 7:e av Johannes Magnus’ kungar
med namnet E. är historisk: E. Segersäll. —
Utom de av Johannes Magnus nämnda
konungarna med namnet E., som mera tillhöra
sagan än historien, må nämnas E. Björnsson, E.
Emundsson, E. Amundsson, E. Revilsson samt
främst den konung E. av Ynglingaätten, som
skall ha varit samregent till konung Alrek och
delat dennes öde. Den mystiske konung E. Å
r-s ä 11 har av olika källor insats i olika
tids-sammanhang och angivits ha varit en av den
hedniska reaktionens stödjepelare i dess kamp
mot kristendomen.
1) E. Rings son, konung (900-talet),
omtalas av mäster Adam som levande 936.
2) E. S e g e r s ä 11 är den förste konung med
namnet E., vars historiska existens är höjd över
allt tvivel. Han regerade under senare delen av
900-talet och utkämpade segerrika strider med
sina fiender. Främst är slaget vid Fyrisvall känt,
vari han slog tillbaka ett angrepp av vikingar.
I förbund med slaver har han enl. en källa
bekämpat Danmark; en uppgift, att han erövrat
detta land och där mottagit dopet, är omstridd
men ganska sannolik. I de nordiska sagorna är
E. en ofta omtalad gestalt. Det ovan nämnda
slaget vid Fyrisvall skall han enl. dessa ha
utkämpat mot sin brorson Styrbjörn Starke och
för segern fått viga sig själv åt Oden. Hans
hustru skall enl. sagorna ha varit Sigrid
Storråda, men i verkligheten var han g. m. en
slavisk prinsessa. E. efterträddes av sin son Olof
Skötkonung.
3) —4) Två personer med namnet E. nämnas av
Adam av Bremen under tronstriderna efter
Sten-kils död som kämpande med varandra om svenska
kronan. I denna strid föllo ett stort antal av
svearnas främste och även ”de båda Erikarna”.
Händelsen kan tidsättas till tiden mellan 1066
och 1072.
5) E. den helige, uppges vara son till en
Jedvard. Utan att vara allmänt erkänd
innehade han tronen kort efter mitten av noo-talet,
dödades ganska snart av sina fiender och fann
omsider sin grav i Uppsala domkyrka. Han var
g. m. Kristina, en dotterdotter till Inge d. ä. i
Sverige, och hade sonen Knut, senare svensk
konung. Redan omkr. 1200 hölls E. för helgon
och var vid mitten av 1200-talet, då hans dag
18/s firades som stor festdag i Uppsala, allmänt
vördad som sådant. Hans legend är icke äldre än
1280-talet men föreligger i nedskrift först av
en hand från 1344. Den är ett lärt
kompilations-arbete, alltigenom schablonmässigt. — Litt.: K.
Stjerna, ”E. den helige” (i ”Meddelanden från det
litteraturhistoriska seminariet i Lund”, 4, 1898);
L. Weibull, ”E. den helige” (i ”Aarböger for
nordisk oldkyndighed”, 1917) ; J. Jaakkola,
”Py-hän Eerikin pyhimystraditsionin etc.” (1921) ; E.
Carlsson, ”Translacio archiepiscoporum” (1944).
6) E. K n u t s s o n, son till konung Knut
Eriksson. Ensam bland Knuts söner räddades
E. undan blodbadet vid Älgarås (1205) och åter
kom 1208 från Norge, dit han flytt. Han
besegrade den av en dansk här understödde Sverker
vid Lena (1208) men kom först efter en ny
seger, vid Gestilren (1210), i obestridd
besittning av makten. E. är den förste svenske
konung, om vilken man säkert vet, att han låtit
kröna sig.
7) E. Eriksson, den föreg :s son (1216—
49; konung från 1222), kallad Läspe och
halte. 1229 gjorde en tronkrävare, Knut Långe,
uppror och besegrade E:s här. E. måste fly till
Danmark och återfick kronan först sedan Knut
Långe dött (1234). Den verkliga makten
utöva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>