Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Kristofersson (dansk konung) - Erik av Pommern (dansk konung) - Erik Abelsson (dansk prins) - Erik Valdemarsson (dansk prins) - Erik Haraldsson (norsk konung) - Erik Magnusson (norsk konung) - Erik Axelsson (Tott) - Erik Håkansson (norsk jarl) - Erik-Jansare, Erik-Jansismen - Erik Johansson (riksråd) - Erik Karlsson (rikshövitsman) - Erik Röde - Eriks, Gustaf Rune (Gustaf Rune Eriksson) - Eriksberg (socken i Västergötland) - Eriksberg (gods i Södermanland) - Eriksberg (egendom i Blekinge) - Eriksbergs mekaniska verkstads ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Axelsson—Eriksbergs mekaniska verkstads ab.
805
1330 frigavs han i samband med förlikningen
mellan Kristofer och Gerhard av Holstein, vars
syster han äktade. I de strider, som utbröto
mellan grevarna av Holstein och fadern, stod
han troget på dennes sida; han dog av de sår,
som han erhöll i ett slag 1331 vid Danevirke.
8) Erik av Pommern, konung, se ovan
Sverige 9).
Danmark, prinsar.
1) E r i k Abelsson, hertig av
Sönderjyl-land från 1259 (d. 1272), yngre son till konung
Abel. Han vann i förening med holsteinarna
seger på Loheden 1261 och tog då Erik Klipping
och dennes moder till fånga. E. köpte Gottorp
av biskopen i Slesvig och gjorde det till
hertigarnas fasta borg och residens.
2) Erik Valdemarsson, hertig av
Sönder jylland från 1312 (d. 1325). Han var påtänkt
till konung efter Erik Menved och fick året
efter dennes död Langeland i län (1320).
Norge, konungar.
1) Erik Haraldsson, vanl. kallad Erik
Blodyx (d. trol. 954), son till Harald
Hår-fager. Sagornas uppgifter om E. äro ofta
tvivelaktiga och motsägande. Han skall av fadern
ha insatts till överkonung, när denne drog sig
tillbaka från regeringen, och företrätt
riksenheten mot bröderna, av vilka flera dödades i
kamp för sina delriken. Den yngre av dem,
Håkan Adalstensfostre, lyckades 935 fördriva E.,
som sedermera en tid var konung i
Northumber-land (enl. angelsaxiska krönikor 947—948 och
952—954). Han uppges ha stupat i strid.
2) Erik Magnusson (1268—99), son till
Magnus Lagaböte och danske konungen Erik
Plogpennings dotter Ingeborg. E. besteg tronen
vid faderns död 1280. Styrelsen under E:s
minderårighet fördes av hans moder och de främsta
stormännen. I förmyndarstyrelsens konflikt med
kyrkan hade E. ingen del och visade sig tvärtom
som vuxen mycket eftergivande för kyrkliga
krav, varför hans senare tillkomna tillnamn,
”Prästhatare”, är alldeles obefogat. Han
förmäldes 1281 med Margareta av Skottland (d.
1283), dotter till konung Alexander III; deras
dotter, Margareta (”Flickan från Norge”),
erkändes efter sin morfars död som Skottlands
drottning men dog på överresan dit 1290. För att
stärka sina skotska arvsanspråk gifte sig E. 1293
med Isabella Bruce (d. 1358), sondotter till
konung Robert Bruce. E:s konflikt med de
vendiska städerna bilades 1285 genom skiljedom i
Kalmar av Magnus Ladulås. Med Danmark
förde han ett långvarigt krig och stödde ”de
fredlöse”, konung Erik Klippings mördare. E.
efterlämnade blott en dotter, Ingeborg, g. m.
svenske hertigen Valdemar Magnusson.
Erik Axelsson (T o 11), se Tott.
Erik Håkonsson, norsk jarl (d. omkr. 1024),
besegrade tills, m. fadern, Håkon Jarl, en dansk
vikingaflotta vid Hjörungavåg, flydde till
Sverige, då Olav Tryggvason tog makten i Norge,
och besegrade jämte Olof Skötkonung och Sven
Tveskägg i Öresund Olav Tryggvason (”slaget
vid Svolder”). E. var därefter styresman i Norge
806
men förflyttades 1015 till England och blev jarl
över Northumberland.
Erik-Jansare, E r i k-J a n s i s m e n, religiös
sekt, se Jansson, Erik.
Erik Johansson, riksråd, Gustav Vasas fader,
se Vasaätten.
Erik Karlsson, rikshövitsman, se Vasaätten.
Erik Röde, Grönlands upptäckare, f. på
Jæ-deren i Norge omkr. 940, utvandrade till Islands
n. v. kust men måste snart överge Island och
fann, ledd av äldre berättelser om öar i v., 982
Grönlands fastland, där han bosatte sig på
Brat-talid i österbygden och avled strax efter år 1000.
Hans son Leif Eriksson upptäckte Amerika
omkr. 1000.
Eriks, Gustaf Rune, författarnamn för
Gustaf Rune Eriksson (f. 1918 W2).
E., som vuxit upp i en proletär miljö på Söder
i Stockholm, debuterade 1943 med romanen ”Det
blir bättre i vår”, som gav bilder ur arbetslösas
liv, och har sedan utg. novellsaml.
”Hänryckningens tid” (1944), ”Flickan som försvann” (1946)
och ”Lyktorna” (1947). E. har en mindre
vanlig förmåga att återge miljöer, främst från
Stockholm, särsk. från Söder, och
människout-seenden.
Eriksberg, socken i mell. Västergötland,
Gä-sene härad, Älvsborgs län, kring övre Lidan;
27,72 km2, 329 inv. (1951); jämna skogs- och
hedmarker. Odlad jord främst i Lidans dalgång.
721 har åker. Gamla kyrkan, en absidkyrka
(restaur. 1935), från noo-talet var möjl. erikska
ättens familj ekapell. Den nya kyrkan av gråsten
byggdes 1885. Bildar med Mjäldrunga och
Broddarp ett pastorat i Skara stift, Ås kontrakt;
tillhör storkommunen Gäsene.
Eriksberg, gods i Södermanland, se Ericsberg.
Eriksberg, egendom i Åryds socken i Blekinge,
vid kusten 9 km ö. om Karlshamn, omfattar 979
har, därav 46 åker; tax.-värde 237,000 kr.
Gården, som förr hette Mara, fick sitt nutida namn
efter excellensen greve Erik Ruuth, som
innehade den 1779—1801. Nuv. ägare är förf. Bengt
Berg. Denne erhöll 1945 i statsbidrag 200,000 kr
till utbyggnad av det av honom inom egendomen
anlagda Maravikens biologiska försöksområde.
Eriksbergs mekaniska verkstads ab.,
mekanisk verkstad och skeppsvarv i Göteborg,
grundades på initiativ av grosshandlare C. G.
Barck-man 1853 under D. W. Flobecks ledning
hu-vudsakl. som skeppssmedja och
galvaniserings-verk. Skeppsbyggeriet upptogs 1871 och utgör
sedan början av 1890-talet verkstadens enda
till-verkningsgren. I samband med att varvet 1915
övertogs av Dan Broström samt Gunnar Engberg
1917 som verkst. dir. blev företagets ledare,
igångsattes avsevärda utvidgningar. Med början
1938 har omläggning av skeppsbyggeriet för
till-lämpning av metoden att bygga fartyg av på
marken hopsvetsade större sektioner genomförts.
E. har en kapacitet, tillräcklig för största
förekommande lastfartyg. Tillverkning av
dieselmotorer enl. B. & W.-systemet (Burmeister &
Wain) upptogs 1923. Varvet har Skandinaviens
största dockanläggning med 3 flytdockor, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
