Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erken - Erker, karnap - Erkko, 1. Juho Heikki - Erkko, 2. Eero - Erkko, 3. Eljas - Erkänd sjukkassa - Erkännande - Erlach - Erlander, Tage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Erken—Erlander
824
Erken, sjö i ö. Uppland, Roslagen; 25 km2,
11 mö. h. Avflyter genom östligt avlopp över
Brosjön till Norrtäljeviken.
E’rker, ty., k a r n a p, ett med tak och fönster
försett, tornlikt utsprång av en vånings höjd
på en fasad, buret av konsoler el. dyl.
E’rkko. 1) Juho Heikki E., finsk skald
(1849—1906), av tavastländsk bondesläkt. Han
utbildade sig till folkskollärare men lämnade
senare lärarbanan för att ägna sig åt diktning.
Han debuterade i början av 1870-talet med några
diktsamlingar, där inlandsnaturen och
fosterlandet utgjorde huvudmotiven. Då han sedan kom
i beröring med åttiotalsidéerna, framkallade dessa
hos honom en andlig nyorientering. Han ägnade
senare sin diktning i synnerhet åt att förkunna
sin tro på mänsklighetens framtidsmöjligheter, åt
sina folkligt demokratiska idéer och sina
maningar till inbördes social solidaritet (skådespelen
”Aino”, 1893, och ”Kullervo”, 1895, båda med
motiv ur ”Kalevala”, samt flera diktsamlingar).
Under ofärdsåren efter 1899 hörde han till dem,
som ivrigast manade till ett enigt fosterländskt
arbete mot förryskningssträvandena.
2) Eero E., den föreg:s bror, tidningsman
och politiker (1860—1927). Han grundade 1889
jämte författarna Juhani Aho och Arvid
Järne-felt i Helsingfors en daglig tidning, Päivälehti
(Dagbladet), med nationellt finskt och
kultur-radikalt program. Som organ för det
konstitutionella ungfinska partiet utsattes bladet för
Bob-rikovs förföljelser, och E. landsförvisades 1903.
Han verkade därpå som tidningsman i Amerika
och efter återkomsten till hemlandet 1905 som
affärsman, tills han 1908 blev huvudredaktör för
Helsingin Sanomat, organ för det ungfinska
partiet. E. beklädde 1918—20 olika
ministerposter i olika regeringar.
3) Juho El jas E., den föreg:s son,
diplomat, publicist och politiker (f. 1895). Han var
1919—27 i
utrikesministeriets tjänst och blev
1927 huvudred, för
Helsingin Sanomat. E.
blev okt. 1932
minister utan portfölj och
var nov.—dec. 1932
biträdande
inrikesminister, riksdagsman
(F ramstegspartiet)
1931—37, utrikesmi-
nister i Caj anders
regering 1938—39 samt
efter ministärens
avgång i samband med
vinterkrigets utbrott
Finlands chargé d’affaires i Stockholm dec.
1939—maj 1940. Senare har E. ägnat sig åt
skötseln av sina tidnings- och affärsföretag.
Erkänd sjukkassa. Jämlikt k. f. 26/s 1931 om
e. äro dessa av två slag, lokalsj ukkassor
och centralsjukkassor. Lokalsjukkassa
skall till verksamhetsområde ha en el. flera
när
gränsande kommuner och skall ha minst 100
medl. Centralsjukkassa skall till
verksamhetsom
råde ha ett el. flera landstingsområden el. stad,
som icke deltar i landsting. Antalet
lokalsjukkassor var 31/i2 1944 1,678. Antalet
centralsjukkassor uppskattades vid förordningens
ikraftträdande till 11 i hela riket men var 1935—44 28.
Rätt till inträde i lokalsjukkassa tillkommer
envar inom kassans verksamhetsområde bosatt man
el. kvinna i åldern 15—40 år, som har god hälsa
och icke är behäftad med lyte, som medför el.
kan antagas medföra väsentlig nedsättning av
arbetsförmågan el. påkalla läkarvård i större
utsträckning. Genom bestämmelse i stadgarna kan
inträdesåldern höjas till 50 år. Rätt till inträde
i centralsjukkassa tillkommer dels envar medl.
av lokalsjukkassa inom centralsjukkassans
verksamhetsområde (indirekt ansluten medl.), dels,
med ovannämnda förbehåll ang. ålder och
hälsotillstånd, envar person, bosatt inom
verksamhetsområdet, för vilken lokalsjukkassa icke finnes
(direkt ansluten medl.). Antalet till
centralsjukkassor direkt anslutna medl. var 31/i2 1944
525,815, medan hela antalet medl. i e. samtidigt
var 2,349,543. — Sjukhjälp i e. skall omfatta
ersättning för utgifter till sjukvård
(sjukvårds-ersättning) och understöd i penningar för
sjukdag (sjukpenning). E. kan även meddela
sjuk-vårdsersättning till medl:s barn under 15 år.
Förutom sjukhjälp utger centralsjukkassa
moder-skapshjälp. Tillsyningsmyndighet är sedan 1938
Pensionsstyrelsen.
Erkännande, även kallat eget e., förklaring
av en person, vari han vidgår något för sig
ofördelaktigt faktum. Man skiljer mellan e.
inför rätta, d. v. s. inför domstol under där
an-hängig tvist, samt e. utom rätt, alla övriga fall
av e., även t. ex. i annan rättegång. Från
erkännandet bör väl skiljas medgivandet, varigenom
parten förklarar, att han ej har något att erinra
mot ett av motparten framställt yrkande el.
anspråk. Medgivandet kan därför betecknas som
en disposition. E. däremot gäller endast en viss
faktisk omständighet. Det är endast ett
bevismedel. E. gör bevis överflödigt i mål, där
parterna fritt få disponera över tvisten. I andra,
indispositiva mål har e. ett betydande
bevisvärde, om det råder intressemotsättning mellan
parterna. Om ett e. återkallas, prövar domstolen
fritt, vilken verkan, som skall tilläggas
detsamma. —- E. utom rätta är antingen bevismedel el.
disposition. Det kan ha form såväl av ett avtal
som av ensidig rättshandling (t. ex. kvitto). Som
bevismedel är e. då endast ett indicium, vars
beviskraft prövas av domaren i det enskilda fallet.
E’rlach [-ak], gammal schweizisk adelsätt,
vars stamslott låg vid Bielsjön i kantonen Bern.
Flera av dess medl. ha spelat en framträdande
roll i Berns historia. — Hans Ludwig von
E- (I595“IÖ5o) deltog under olika anförare i
trettioåriga kriget, tjänade 1623—26 under Gustav
II Adolf i Livland, beklädde därpå höga ämbeten
i Bern, inträdde 1637 som generalmajor i
Bernhards av Weimar tjänst och gick efter dennes
död (1639) i fransk. — Biogr. av A. v.
Gonzen-bach (3 bd, 1880—82).
Erlander, Tage Fritiof, politiker (f. 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
