Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erlaucht - Erling Skakke - Erling Skjalgsson - Erling Steinvegg - Erling Vidkunsson - Erlkönig, Der - Erman, Adolf - Ermanarik el. Ermenrik - Ermatinger, Emil - Ermeland, Ermland - Ermenonville - Ernberg, 1. Albert - Ernberg, 2. Harald - Erne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Erling Skakke—Erne
828
fordom för regerande riksgrevar, fråÄ 1829 för
huvudmännen för de mediatiserade grevliga
husen. Enl. Tyska rikets grundlag av 1919 är
denna titel ej längre officiell.
Erling Skakke, norsk storman och jarl (d.
1179). Han blev 1155 g. m. Sigurd Jorsalfarers
dotter Kristina och hade med henne en son,
Magnus Erlingsson, vilken han lyckades få vald till
konung (1161) och krönt (1163). E. skulle själv
vara konungens förmyndare. Sedan Sverre
Si-gurdsson blivit anförare för birkebeinarnas parti,
blev E:s ställning inom kort ohållbar. I slaget
på Kalvskindet, en liten slätt utanför Nidaros,
fann han döden 19 juni 1179. — E. var
ytterligt hänsynslös, närhelst det för honom gällde att
hävda sin egen och sonens maktställning.
Erling Skjalgsson, norsk hövding och storman
(d. antagl. 1027). E. bodde på Sole, ett gods
på Jæderen i närheten av Stavanger. Olof
Trygg-vason vann E. och hans mäktiga ’fränder för
kristendomen, gav honom sin syster Astrid till
äkta och förlänade honom stora ägodelar. Även
sedan Olof stupat vid Svolder (1000), var E.
den mäktigaste mannen i den del av landet, där
han bodde. Till Olof den helige stod han i ett
spänt förhållande, och han var en av de första,
som slöto sig till dennes motståndare, Knut den
store. E. togs till fånga av Olof och dräptes
mot dennes vilja av en bland konungens män.
— E. var med sin starkt utpräglade
självstän-dighetskänsla en typ för den tidens hövdingar.
Erling Steinvegg, norsk konung (d. 1207).
Han gav sig ut för att vara son till Magnus
Erlingsson, att ha flytt till Sverige och suttit
fängslad (”i Steinveggen”) på Visingsö. Av
bag-lerna valdes han till konung 1204. Han blev
sedermera av birkebeinarna fördriven till Bergen.
Erling Vidkunsson, se Bjarköätten.
E’rlkönig [-könik], Der, ty. (bildat efter da.
elverkonge), älvkungen, ballad av Goethe.
E’rman Johann Peter Adolf, tysk egyptolog
(1854—1937), prof, i Berlin 1883—1923, chef
för det egyptiska museet 1885—1914. Genom
sina banbrytande grammatiska och
språkhistoriska forskningar (”Neuägyptische Grammatik”,
1880, 2:a uppl. 1933; ”Aegyptische Grammatik”,
1894, 4æ uppl. 1928) lade E. grunden till det
historiskt-kritiska studiet av det egyptiska
språket, och på gr. av sina mångsidiga,
betydelsefulla insatser inom olika grenar av egyptologien
och sin glänsande
verksamhet som
akademisk lärare
framstod han under de
sista decennierna av
sitt liv som samtidens
erkänt främste
egyptolog. E:s mest kända
verk är ”Ägypten und
ägyptisches Leben im
Altertum” (1885—87,
2:a uppl., bearb. av H.
Ranke, 1922—23), den
egyptiska
kulturhistoriens klassiska verk.
Viktig för kännedomen om egyptisk religion är
”Die Religion der Ägypter” (1934). I ”Die
Litera-tur der Ägypter” (1923) har han sammanställt och
översatt samtliga kända litterära texter från det
gamla Egypten. E:s främsta verk är dock den
stora egyptiska ordboken ”Wörterbuch der
ägypti-schen Sprache” (1926 ff.), vars utgivning han
ledde och vars huvudmedarbetare han själv var.
E:s självbiografi, ”Mein Werden und mein
Wir-ken” (1929), innehåller viktiga bidrag till
egyp-tologiens historia.
Ermänarik el. E r m e n r i k, östgotisk konung
omkr. 350. Hans rike, som enl. den gotiska
traditionen utbredde sig över alla folk mellan Svarta
havet och Atlanten, gick 375 under för
hunner-nas anfall, och han uppges därvid ha tagit sig
själv av daga. E. är medelpunkt i en krets
forn-tyska och fornnordiska sagor; i några förväxlas
han med Odoakar.
Ermätinger, Emil, tysk-schweizisk
litteraturhistoriker (f. 1873), prof, vid univ. i Zürich
(till 1943). Han har bl. a. utg. ”Gottfried
Kel-lers Leben” (3 bd, 1916), ”Die deutsche Lyrik
in ihrer geschichtlichen Entwicklung von Herder
bis zur Gegenwart” (2 bd, 1921), ”Das
dichte-rische Kunstwerk” (s. å., 3:e uppl. 1939),
”Barock und Rokoko in der deutschen Dichtung”
(1926), ”Krisen und Probleme der neueren
deutschen Dichtung” (1928), ”Philosophie der
Lite-raturwissenschaft” (1930) och ”Dichtung und
Geistersleben der deutschen Schweiz” (1933).
E’rmeland, E’rmland [-lant], landskap i
östpreussen, mellan Frisches Haff och övre Alle;
4,250 km2, 260,000 inv., de flesta katoliker. —
E. kom omkr. 1230 under Tyska orden och blev
1250 biskopsstift. 1466 kom E. under Polen och
införlivades 1772 med Preussen.
Ermenonville [ärmanävi’1], ort i fr. dep.
Oise, 40 km n. ö. om Paris. J. J. Rousseau
dog 1778 i E. på markis de Girardins slott.
Ernberg. 1) Johan Albert E.,
rättsveten-skapsman (f. 1872 4/ii), jur. dr och docent 1903,
e. o. prof, i speciell privaträtt 1906, prof, i samma
ämne 1908—38, allt i Lund. Han har utgivit
bl. a. ”Om expropriation som rättsligt begrepp”
(T903), ”Om bärgning och bärgarlön enligt svensk
sjörätt” (1905), ”Om rösträttsutövning vid val
till riksdagens andra kammare utan inställelse
inför valförrättare” (1918), ”Objekt och adjacent
vid expropriation” (i ”Skrifter tillägnade J. C.
W. Thyrén”, 1926) och ”Expropriationsskada å
återstod av fastighet” (1938).
2) Johan Harald E., den föreg:s kusin,
läkare (1874—1944), med. lic. vid Karolinska
institutet 1902, med. dr 1905. E. blev 1906
kronprinsparets läkare och 1921 livmedikus. 1911—
20 var han docent i pediatrik vid Karolinska
institutet. Då Sachsska barnsjukhuset 1911
öppnades, blev E. dess förste överläkare. E. har
utgivit vetenskapliga och populära avh. och
uppsatser om spädbarnsvård, njurinflammation m. m.
Erne [an], flod i n. Irland, från Lough Gowna
till Donegalviken av Atlanten; 116 km lång.
Genomflyter Upper Lough E. (67 km2) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
