Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Eskilstuna
856
Rademachergatan.
ligga spridda överallt i bostadskvarteren.
Mitt-för varmbadhuset är stadens s. k. sliphus
beläget, där mindre industriidkare kunna hyra
fabrikslokaler och där åtskilliga av stadens nu
största industrier ha börjat sin verksamhet. Den
centrala bostadsbebyggelsen består ännu mest av
låga byggnader, ofta av trä; märkliga äro eg.
blott raden av Rademachers i6oo-talssmedjor vid
Rademachersgatan, varav en är inredd till
museum. Stadens förnämsta äldre byggnadsverk är
Fors kyrka, som trol. är byggd på noo-talet
och då antagl. ersatte den första på samma plats
i trä uppförda domkyrkan men som väsentligt
tillbyggts under i6oo-talet; den inrymmer
mycket rika kyrkliga inventarier. Området s. v. om
stadscentrum och bangården på samma sida om
ån, Ny for sområdet, är bortsett från
Jernmanu-faktur-ab:s stora fabrikskomplex kring Tunafors
en ganska ren bostadsstadsdel; denna slutna
bebyggelse avgränsas i v. av Tunavallens 1924
invigda idrottsplats. Längst i s., delvis utanför
och delvis innanför stadsgränsen vidtar ett
industriområde kring Skogstorpsfallen med
Skogstorps och Rosenfors bruk. Området närmast n.
v. om centrum mellan hamnen och bangården är
ett rent industriområde, men detta avskiljes av
en rad äldre villasamhällen (Torsdalen, Brottsta,
Lundby och Grangärdet) från en fortsatt
utbredning längs banan fram till det 1939 färdiga
flygfältet omedelbart innanför stadsgränsen. På
några holmar i ån kring de nedre fallen är Carl
Gustafs stads gevärsfaktori beläget, och mittför de
yttre delarna av detta på åns andra sida ligger
Bolinder-Munktells stora verkstadskomplex;
företagets nyaste, 1943 färdiga verkstäder äro
inrymda i ett bombsäkert berg inom stadsområdet.
Stadsdelen E. Norr på sistn. åsida inrymmer
yt
terligare en del storindustrier, medan
centralpartiet upptas av Klosters kyrka (färdig 1929;
arkitekt O. Hökerberg), vilken omgiven av parker,
främst den stora Stadsparken längs ån, har ett
dominerande läge mittför Nybron. E. Söder,
som avskiljes från E. Norr genom Slottsbacken
och Gamla begravningsplatsen med krematoriet,
inrymmer ”Gamla stadens” mera oregelbundna
kvarter nere vid ån kring Köpmansgatan och
Rådhustorget och är väsentligen en
bostadsstadsdel, som dock inrymmer en del
livsmedelsindustrier; strax ö. om den slutna bebyggelsen är
här länscentrallasarettet beläget, och därintill
ligger Djurgården med Sörmlandsbygdens
hem-bygdsmuseum och den nya kommunala
museibygg-naden. I riktning mot Torshälla stadsgräns
finnas spridda äldre villa- och egnahemsområden,
och där är nu en stor ny stadsdel,
Fröslunda-staden, under uppförande. — I E. finnes
fullständigt högre allmänt samläroverk, högre tekniskt
läroverk (Maskinfackskolan), kommunal
flickskola, Södermanlands läns centrala verkstadsskola,
centrallasarett, centraltandpoliklinik och
centralbibliotek för Södermanlands län, huvudkontor
för Södermanlands läns arbetsförmedling,
kommunalt museum och konstmuseum,
centralsjukkassa samt tullkammare. E. är kansliort för
Rekarne fögderi och för Livgedingets domsaga
samt har systembolag för v. Södermanland. E.
har kommunala gas- och elektricitetsverk. De
fyra vattenfallen inom E. äro alla utbyggda
men dessa tillfredsställa nu blott en bråkdel av
industriernas kraftbehov. Förvaltningen av
Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösunds järnvägar och
Eskilstuna nedre kanal-ab. äro förlagda till E.,
som dessutom är säte för två större
bussbolag och två mindre flygbolag. Då E. kanal
icke kan trafikeras av mer djupgående fartyg
än på 2,5 m, är hamnen av mindre betydelse.
I E. utges två dagliga tidn., Eskilstuna-Kuriren
och Folket. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskat-tepliktig jordbruksfastighet var 1950 4,914,200
kr och å annan fastighet 290,423,700 kr, varav
71,459,300 för svenska aktiebolag, samt å
fastig-hetsskattefri fastighet 20,792,600 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten
uppgick s. å. för svenska aktiebolag till 14,101,890
kr och för andra skattskyldiga till 151,228,030 kr.
— E. är delat i två församlingar, E. Fors (37,30
km2; 23,806 inv. 1951) v. om ån och E. Kloster
(50,99 km2; 29,771 inv.) ö. om ån, vilka utgöra
vardera ett eget pastorat i Västerrekarne
kontrakt, Strängnäs stift.
E., vars namn i äldre tider var Tuna, är
som ort av betydande ålder, antagl. uppkallat
efter den helige Eskil, som begrovs i E. i Eskils
kyrka, vilken trol. före 1185 överlämnades till
johanniterna, som där anlade ett kloster; detta
indrogs till kronan 1527. En hantverksstad
grundades 1606; stadsprivilegier fick E. först 1659.
— Litt.: K. Hellberg, ”E. genom tiderna” (3
bd, 1935—38); B. Wendel, ”Beskrivning över E.
med omnejd” (1938); K. Nilsson, ”E. som
industristad” (1939); I. Schnell, ”E. och
E.-trakten” (1941), ”E. under 900 år” (1946).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
