Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskimåer (folk) - Eskimåhunden - Eskişehir, Eski Sheir - Eskola, Pentti - Eskort - Eskulap - Eskulin - Eslöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Eskimåhunden—Eslöv
862
kring Berings sund. — Litt.:
K. Birket-Smith,
”Eskimo-erne” (1927).
Eskimåhunden, se
Hundraser.
Eski^ehir, E s k i S h
e-h i r. 1) Vilajet i Turkiet,
v. om Ankar a; 13,335 km2,
195,000 inv. — 2) Huvudstad
i E. 1), vid Bagdadbanan
och järnvägen till Ankara;
80,000 inv. I närheten finnas
sj öskumsgruvor och varma
källor. E. var redan i
antiken ett bekant fäste,
Dory-läèum.
E’skola, Pentti Eelis,
finsk geolog (f. 1883). Han
blev 1922 statsgeolog vid
geologiska kommissionen samt
1924 professor i mineralogi
och geologi vid universitet i
Helsingfors. E. har under
de senaste decennierna stått
i främsta ledet bland Nordens
petrografer. Flera av hans
arbeten äro av
grundläggande karaktär, så t. ex. hans
undersökningar över
metaso-matosens betydelse i
silikat-bergarterna, över
mineralbildningen i magmatiska och
metamorfa bergarter etc.
Även som läroboksförf. har
E. förvärvat högt anseende.
Esko’rt (fr. escorte),
bevakning, till skydd (el.
hedersbevisning) el. bevakning avsedd, beväpnad
trupp (vid förflyttning till sjöss: örlogsfartyg).
— Verb: Eskortera.
Eskulap, se Asklepios.
Eskulin, CisHisOa, en i barken av
hästkastanjen förekommande glykosid, som utmärker sig
genom sin starkt fluorescerande vattenlösning.
Eslöv, stad i Malmöhus län, 34 km n. ö. om
Malmö; 7,01 km2, 7,167 inv. (1951). Ännu 1858,
då E. fick sin första järnvägsförbindelse (med
Malmö), var det blott en oansenlig by. Först med
bibanorna från Landskrona och Hälsingborg
(1865) och från Ystad (1866) fick E. de
möjligheter, som åstadkommo dess snabba utveckling.
Den viktiga järnvägsknuten i Skånes mitt blev
en blomstrande handelsplats, och när
järnvägsförbindelse öppnats med Hörby (1897) och
Röstånga (1898), blev E:s betydelse som
trafik-och handelscentrum ännu mera markerad. 1875
blev E. köping och är från 1911 års ingång stad
under landsrätt. Redan genom järnvägarna från
Lund, Landskrona och Malmö till Harlösa, Sjöbo
och Bj är sjölagård 1905—u hade E:s
handelsom-råde emellertid minskats, och i och med
bilismens och busstrafikens utveckling förlorade E.
alltmera sitt goda läge som affärscentrum för
mellersta Skåne till bygdens gamla centra. Lund
och Hörby, vilka utvecklats till stora buss-
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk 2,h 1952.
centra, medan från E. fortfarande blott utstråla
6 busslinjer. E. har ej heller som
industristad samma dragningskraft som t. ex. Lund,
Hässleholm, Hörby, Kävlinge, Klippan och Höör.
En mycket aktiv kommunikations- och
industripolitik från E:s sida har dock kunnat hindra
direkt tillbakagång för E. och medförde under
tiden för 2:a världskriget en ny utveckling för
E. Efter speciella anslag till staden
färdigställdes sålunda flera landsvägar från E., och 1934
—38 fick E. ett statligt hjälplandningsflygfält;
till detta förlädes under kriget en betydande
re-servkrigsflygskola. E. är alltjämt en utpräglad
affärsstad, även om under senare år främst
industrien utvecklats. Inom E:s c:a 40 fabriker äro
c:a 1,000 arbetare sysselsatta; den ganska
mångsidiga industrien är främst koncentrerad till textil-,
livsmedels- och lädervarubranscherna, men även
metall- och träindustrierna äro ganska betydande.
E:s största industriföretag äro Sahlins
konfek-tions-ab. (omkr. 250 arb.; främst damkappor
och barnkläder), Eslövs yllefabriks ab. (omkr.
100 arb.; främst ylletyger och filtar), Eslövs
skofabriks ab. (115 arb.) och ab. P.
Håkanssons konserver, grundat 1940 i den nedlagda
soc-kersaftstationens lokaler som dotterbolag till den
mindre men äldre, 1874 grundade världsberömda
kemisk-tekniska fabriken ab. P. Håkansson med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
