Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etiopien - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Författning - Förvaltning - Rättsväsendet - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Etiopien
916
är ankult. Dessutom finnas judendom, islam och
kristendom. Hos de lägre klasserna finnas ofta
inslag av alla fyra rèligionsformerna. E. är så
till vida det äldsta ännu bestående kristna riket,
som kristendomen blev statsreligion omkr. 350.
Kyrkan kallas sedan gammalt den etiopiska
efter Itiopis, en av Hams efterkommande och
etiopernas legendariske stamfader. Den är en
dotterkyrka till den koptiska kyrkan i Egypten,
och dess överhuvud, abuna (fader), med säte i
Addis Abeba (sedan 1893; landets religiösa
centrum är dock Aksum, där den israelitiska arken
med lagtavlorna anses ha bevarats), invigdes av
patriarken i Alexandria ända till 1937, då den
etiopiska kyrkan i samband med Italiens erövring
av E. lösgjordes från den koptiska kyrkan. (Den
av italienarna fördrivna abunan återvände
emellertid 1942). 1929 genomdrev negus Haile
Selas-sie, att abunan vid sin sida fick fem inhemska
biskopår, vilka dock icke tilldelades några stift.
Lära och kult överensstämma i huvudsak med
den koptiska kyrkan men med vissa inslag från
judendom (omskärelse jämte dop, både sabbat och
söndag, måltidsriter m. m.) och hedendom.
Maria-dyrkan är mycket utbredd. Islam har sedan
700-talet med växlande framgång drivit en kraftig
propaganda. Den romersk-katolska missionen
började under medeltiden och har en blodig
martyrhistoria bakom sig. Störst inflytande torde dock
den evangeliska missionen ha. Evangeliska
fosterlandsstiftelsen sände 1866 sina första
missionärer till E. Denna mission hade från 1904
skolverksamhet och sjukvård i huvudstaden och
lä-karmission i Nakamte (Lekemti). Även
Bibeltrogna vänner verkade i E. från 1911. 1936
utvisades Evangeliska fosterlandsstiftelsens,
Bibeltrogna vänners och Adventmissionens svenska
missionärer från E. i samband med Italiens erövring
av landet, och den romersk-katolska kyrkan beredde
sig att ensam överta missionen. Efter Italiens
nederlag i 2 :a världskriget har den svenska
missionen återupptagits. — Något över 2/s av
befolkningen beräknas tillhöra den etiopiska kyrkan,
något över V3 äro muhammedaner, resten
hedningar.
Undervisningsväsen. Den nuv. kejsaren ivrade
redan som regent mycket för undervisning och
upprättade 1928 Tafari Makonnenskolan i
Addis Abeba. Efter återkomsten 1941 har kejsar
Haile Selassie upplagt ett omfattande program
för undervisningens höjande över hela landet.
Utländska lärare, särsk. engelsmän, amerikanare,
svenskar och indier, ha inkallats. Ett stort antal
nya skolor och läroverk ha öppnats i de största
städerna och även ute i provinserna. Allmän
skolplikt står på programmet. Främst bland landets
skolor bör nämnas Haile Selassie I Secondary
School i Addis Abeba, ett internatlärov. med
svenska lärare, vilket är avsett att påbyggas till
univ. Bland specialskolor i Addis Abeba kunna
nämnas en teknisk skola och en handelsskola.
Författning. E. är ett kejsardöme, vars
överhuvud bär titeln negus negesti, ”konungarnas
konung”, en titel, som dock numera föga
användes utan ersatts av ”det segrande lejonet av Juda
stam”; enl. författningen 1931, som återupprättats
1941, finnas därutöver ett ministerråd och ett
parlament, bestående av en senat och en
deputeradekammare. Den förra består av adelsmän och
högt uppsatta och betrodda män inom
statsapparaten och armén, vilka utses direkt av kejsaren.
Medl. av deputeradekammaren utses, intill folket
kan anses vara kapabelt att själv välja, av höga
statsfunktionärer {mekuanent) samt av
lokalhövdingarna.
Förvaltning. Landet är indelat i 12 provinser,
dessa i 64 underprovinser, 321 distrikt och 1,221
underdistrikt. Varje provins styres av en
generalguvernör. Underställda honom äro guvernörer,
generaldirektörer och lägre distriktsämbetsmän.
Rättsväsendet är föremål för omdaning under
medverkan av bl. a. svenska jurister. E:s tidigare
rättsordning är synnerligen ålderdomlig. Sålunda
bygger strafflagen alltjämt på Mose lag. I
landet finnas distrikts- och provinsdomstolar samt i
Addis Abeba en appelationsdomstol, high court,
med utländsk president samt en högsta domstol
(supreme court).
Försvarsväsen. Krigsmakten består av stående
värvade trupper och ett folkuppbåd. De förra
omfatta kejsarens livgarde om c:a 8,000 man,
armén om c:a 12,000 man och nyuppsatt
flygvapnet. Livgardet och armén äro organiserade efter
europeiskt mönster. Utländska officerare, bl. a.
svenska, ha medverkat vid organiseringen och
utbildningen av de värvade trupperna.
Vapen och flagga. Vapen: det gående ”Juda
lejon”, krönt och med framvänt huvud (alltså eg.
en leopard) samt hållande en korsprydd stav med
fladdrande vimpel i nationalfärgerna. Detta
emblem framställes ofta
ensamt utan sköld men >
förekommer även i det
”stora” vapnet under en
tronliknande
uppbygg-nad med ett lejon
lig-gande vid vardera sidan
och med ”ryggen” krönt f
och försedd med en
sex-uddig stjärna. Vid var- TTp f*
dera sidan en ängel med
svard, den ena dessutom
hållande en vågskål, den andra en lagergren. Det
hela försett med krönt vapenmantel. Som etiopiskt
emblem användes numera även en treuddig
stjärna. — Flaggan har 3 horisontala band: grönt,
gult, rött. Den kejserliga flaggan har i mitten
E:s lejon på den ena och Sankt Georg och
draken på den andra sidan.
Historia: E. stod äldst under egyptiskt
kulturinflytande. Senare (1 :a årtusendet f. Kr.)
mottog det en invandring från det semitiska
Syd-arabien. Som den gamla etiopiska dynastiens
grundläggare ange sagorna Menelik, en son till
Salomon och drottning Balkis av Saba. Med den
grekiska kulturen stod E. i livlig förbindelse; det
mottog kristendomen på 300-talet. E. uppnådde sin
högsta glans under härskarna i Aksum, landets
dåv. huvudstad, och kunde på 500-talet erövra en
del av Jemen, som sedan styrdes av etiopiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
