Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eufranor - Eufrat - Eufronios - Eufrosyne - Eufyter - Euganeiska kullarna - Eugen (prins av Savojen-Carignan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Eufranor—Eugen
940
Damm för konstbevattning i Eufrat n. om Babylon.
Eufranor, korintisk bildhuggare, verksam
under senare delen av 300-talet f. Kr. Tillhörde
Polykleitos’ skola men utbildade en egen
figurstil, kännetecknad därav, att E. enl. senare antika
konstbedömares mening utförde huvud och
lemmar proportionsvis kraftigare än bålen. Han var
också målare. Av Ers arbeten är icke ens någon
efterbildning med visshet känd.
Eufrät [el. è’-], flod i Främre Asien till
Persiska viken. Upprinner på Armeniska
höglandet genom två källfloder, Frat el. Kara su
och Murad s u, den förra från Dümlü dag
förbi Erzurum och Erzingjan, den senare från
Ala dag s. och ö. om den förra till sammanflödet
i höglandets v. del. I en 600—1,000 m djup
kan-jon bryter sig den förenade floden, över en
sträcka av mer än 300 forsar, väg genom
Taurus-kedjan ned på övre mesopotamiska slätten,
där E. flyter fram mellan öde stäppland och
smärre odlingssträckor förbi den viktiga
flod-övergångsstaden Biredschik och
järnvägsövergången för Bagdadbanan vid Dj erablus till
Mes-kene. Härifrån flyter floden i lugnt och
far-bart lopp, 3x/2—9 m djup, genom
mellanmesopo-tamiska taffellandet i riktning mot Persiska
viken. Dalen är djupt nedskuren, och på den breda
dalbottnen följa varandra glest liggande odlingar
och samhällen, främst Deir ez-Zor, övergångsställe
för landsvägar från Bagdad och Mosul. Kort
därpå mottager E. sitt sista ständiga tillflöde,
Cha-bur. Omgivande landskap bli nu allt ödsligare,
och dalen samlar i sig all odling. Vid Ana, 340
29’ n. br., förändrar dalvegetationen karaktär,
och palmoaserna ersätta de tidigare
tamariskbe-stånden. Något längre ned, vid Hit, kommer E.
ut på den jämna babyloniska slätten, en
deltabildning under senare geologiska tider av
floderna E. och Tigris. E. flyter nu i jämnhöjd med
slätten, utsänder sidokanaler och förändrar ej
sällan sin bädd. Vid högvatten stiger floden 4 m
och översvämmar landet vida omkring; enstaka
sumpsjöar utmed floden bevara vattnet även över
torrtiden. Allt tätare och rikare följa nu
palmoaser, ris- och vetefält flodstranden. E. närmar
sig först Bagdad men vänder söderut, sänder sin
tidigare huvudarm till staden Hille invid
Babylons ruinkulle och flyter med huvudådran nära
förbi det heliga Kerbela. Vid Gurmat Ali
nedanför den forna flodmötespunkten vid Kurna
sammanflyter E. i nybildat lopp med Tigris. Den
förenade floden, Schatt el-arab, flyter
därefter mellan yppig och tät palmlundsvegetation
förbi staden Basra; djupet är 15—18 m; vid
Churramshahr på persiska sidan tillkommer en
arm av bifloden Karun. Utanför flodmynningen
bildas en bank av slam och sand. E :s hela längd,
från Murads källor, är c:a 2,700 km. Högvatten
inträffar i april och maj med 2,750—4,000 m3/sek.,
lågvatten i sept. och okt. med 300—500 m3/sek.
— Såväl i förhistorisk som i historisk tid har
E :s lopp på mångfaldigt sätt ändrats, dels vid
våldsamma högvatten, dels genom människans
ingripande för bevattningsändamål. Under de
första årh. av vår tideräkning stod
konstbevattningen högst i ”landet mellan floderna”.
Bevattningssystemen förföllo så småningom. Först i
vår tid ha planer på allvar upptagits att helt
reglera E. (och Tigris). De moderna
bevattnings-anordningarna utarbetades före 1 :a världskriget
av engelsmannen Sir William Willcocks och
byggdes på turkiska regeringens uppdrag av
firman Sir John Jackson Ltd. Genom byggandet av
den stora Hindia-spärrdammen höjdes E:s
sommarvattenstånd med c :a 5 m. Genom att leda
fördämningsvattnet genom den gamla
Hille-ka-nalen bevattnas ett stort odlingsområde. En
annan viktig bevattningsplan är det s. k.
Habbania-proj ektet, vars uppgift är att förhindra E:s
årliga översvämningar i Bagdad-, Hille- och
Ba-bylon-distrikten genom att leda högvattnet till
Habbaniasjön ö. om Ramadi och till ett par
depressioner. De nu existerande anläggningarna
utgöra emellertid blott en bråkdel av de planerade.
Det av A. B. Buckley (1919) utarbetade
irriga-tionsproj ektet omfattar sammanlagt över 120,ooo’
km2, och kostnaderna för dess verkställande på.
50 år ha beräknats till 30 mill. £. — Litt.
S. Llyod, ”Twin rivers” (2:a uppl. 1947).
Eufrönios, attisk vasmålare, verksam omkr..
-500 f. Kr., ofta kallad sin tids främste inom
vasmåleriet. E. arbetade i den rödfiguriga stilen
och målade stora, ståtligt formade kärl. Hans
figurteckning förenar mästerlig kraft med fin
detalj behandling.
Eufrosy’ne, en av chariterna. •
Eufyter, växter, vilkas rötter tränga ned i
marken och vilkas assimilationsorgan befinna sig
i luften. Hit höra bl. a. de flesta fanerogamer.
Euganèiska kullarna, it. Co’lli Eugane’i,
isolerad bergstrakt s. v. om Padova i n. Italien.
Högsta toppen, Venda, når 603 m ö. h. E. äro
av vulkaniskt ursprung, rika på mineralkällor.
Eugen [-/é’n], prins av Savojen-Carignan,
österrikisk fältherre (1663—1736), vanligen kallad
Eugen av Savojen. Han tillhörde en i
Frankrike bosatt sidogren av huset Savojen.
Hans moder var den bekanta Olympe Mancini.
Den fattige E., yngste sonen och av obetydligt
yttre, bestämdes tidigt för det andliga ståndet,
ehuru han svärmade för krigaryrket. Då han
även längre fram av Ludvig XIV förvägrades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
