- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
95-96

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Experiment - Experimentalfältet - Expert (sakkunnig) - Expert, Henri - Explantation, in-vitro-kultur - Explicera - Explicit (slutord) - Explicit (matematik) - Explikation - Exploatera - Explodera - Exploration - Explosion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

Experimentalfältet—Explosion

rön; rent praktisk undersökning av naturföremål
el. -företeelser för att utforska deras
beskaffenhet.

Experimentalfältet, område (med poststation
och järnvägsstation vid Roslagsbanan) inom n. v.
delen av N. Djurgården, Stockholm, upplåtet
1814 åt Lantbruksakademien. Senare förlädes
till E. även Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet. Efter den senares
omorganisering och förflyttning disponeras området
med lokaler av Statens kemiska kontrollanstalt,
Lantbruksakad :s trädgårdar med tillhörande
trädgårdsskola samt akad:s lantbruksmuseum. Till
E. har även förlagts Statens veterinärmedicinska
anstalt.

Expe’rt (lat. expe^tus), sakkunnig, kännare
(vars utlåtande begäres). — Expertis (fr.
expertise), sakkunnigundersökning.

Expert [äkspä’r], Henri, fransk
musikforskare (f. 1863); bibliotekarie vid
konserva-toriet i Paris. E. har utgivit en stor samling
verk av kompositörer från 1500-talet (”Les
maitres musiciens de la renaissance franqaise”,
23 bd, 1894 ff.).

Explantatiön, i n-v i t r o-k u 11 u r, odling av
celler, vävnader eller organdelar i ett
närings-medium utanför organismen. Bäst har e. lyckats
i det av nobelpristagaren A. Carrel och Charles
Lindbergh konstruerade s. k. konstgjorda hjärtat,
en glaskolv, i vilken organet anbringas, under
det att näringsvätska pumpas genom dess artärer
och luft med jämna mellanrum införes för att
rena det artificiella blodet. Genom effektiva
antiseptiska medel sörjes för att bakterier hållas
borta. De organ, som bäst trivts under dessa
betingelser, ha varit sköldkörtlar och ovarier.
Sköldkörteln producerar i apparaten sitt
specifika hormon, bukspottkörteln avsöndrar insulin
och en njure urin. Tekniken kan väntas få stor
betydelse bl. a. i kirurgien, då organ och
organdelar i större utsträckning än f. n. skola kunna
transplanteras från en människa till en annan.

Explicèra (lat. explicäre), utlägga; förklara;
översätta muntligt.

E’xplicit, lat., slutord i medeltida
handskrifter och de äldsta böckerna; slut. — E x p 1
i’-c i t e, lat., tydligt, uttryckligen.

Explicit kallas i matematiken en funktion,
som är definierad genom y = ett uttryck,
innehållande endast den oberoende variabeln x.
Motsats: implicit. Så är t. ex. y en
implicit funktion av x, definierad genom yx2 + 3X
—8 = 0, men samma funktion fås explicit, om
ekvationen löses med avseende på y, sålunda

Explikatiön (lat. explicätio), förklaring;
muntlig översättning. — Adj.: Explikativ.

Exploatera (fr. exploiter), bearbeta, taga i
bruk; utnyttja; utsuga. — Subst.: E x p 1 o a t
è-r i n g.

Explodera (lat. explödere, utdriva), plötsligt
urladdas och springa sönder, sprängas med en knall;
brista ut. — Subst.: Explosion (se d. o.).

Exploratiön, utforskning, undersökning.

Explosion (av lat. explödere, utdriva), det
fenomen, som uppträder, då en kropp — i vare
sig fast, flytande el. ångformigt tillstånd —
ögonblickligt övergår i gaser, vilkas plötsliga
utvidgning förorsakar ett våldsamt tryck på
omgivningen och åtföljes av en mer el. mindre
kraftig knall. Från teknisk synpunkt skiljer man
på två huvudgrupper av explosioner: sådana, som
förorsakas genom kemisk omsättning
hos det exploderande ämnet (egentliga e.), och
sådana, som äro av rent fysikalisk natur.

Vid det förra slaget av e. frigöres alltid
värme, varigenom temp. hos de bildade
explo-sionsgaserna avsevärt höjes och åstadkommer,
om ämnet är inneslutet, en förskjutande el.
söndersplittrande tryckstegring på det omgivande
rummets väggar, alltefter ämnets
sammansättning och natur. Hit räknas i första hand sådana
e., som uppkomma av de kemiska föreningar
el. mekaniska blandningar, som gå under
det gemensamma namnet explosivämnen.

En e. förorsakas i regel därav, att någon
del ur det exploderande ämnet genom låga,
friktion el. stöt uppvärmes till
antändningstempera-turen, varpå e. på grund av det utvecklade
re-aktionsvärmet av sig själv fortplantar sig
genom ämnets hela massa.
Explosionstryc-k e t är beroende på förhållandet mellan den
volym, som de vid e. bildade gaserna skulle
intaga, om de hade tillfälle att utvidga sig, och
den exploderande kroppens volym. Sagda tryck
står i direkt förhållande till den utvecklade
gasmängden, gasernas temp. och ämnets specifika
vikt.

Vidare hänföras till kemiska e. sådana, som
uppkomma genom explosiva gas- och
ångluftblandningar. Vätgas, acetylen,
koloxid och lysgas brinna i rent tillstånd lugnt,
men blandade med luft i vissa proportioner
explodera de vid antändning med stor häftighet.
Detsamma är förhållandet med ångorna från
brännbara oljor och vätskor (petroleumprodukter,
bensol, sprit, eter m. fl.). En dylik e. uppstår
genom en ögonblicklig förbränning mellan
vätskeångan och luftens syre, varvid
förbrän-ningsvärmet blir fritt och de bildade
förbränningsgaserna genom den höga värmeutvecklingen
hastigt utvidgas och förorsaka ett mer el. mindre
kraftigt tryck på omgivningen. På denna
egenskap hos de brännbara oljorna och vätskorna
äro explosionsmotorerna baserade. I viss mån
jämförliga med de e., som förorsakas av
explosiva gasblandningar, äro s. k. d a m m e x p 1
o-s i o n e r; dessa förorsakas av i luften svävande
moln av fasta brännbara partiklar, ss. mjöl, kol,
sot etc., vilka vid antändning kunna förbrinna
med mer el. mindre explosionsartad hastighet.

Vid rent fysikaliska e., till vilka
räknas ångpanneexplosioner, e. av autoklaver,
behållare för komprimerade gaser o. s. v.,
förefinnas redan ångorna el. gaserna färdigbildade
i det kärl, som spränges, och en e. inträder,
om det inre trycket av en el. annan orsak stigit
så högt, att kärlets hållfasthet övervinnes, varvid
det fläkes upp el. spränges.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free