- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
99-100

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Explosivämnen - Expo - Exponent - Exponentialfunktion - Exponera - Exponeringsmätare - Exponeringstabell - Export - Exportförbud - Exportförening - Exportkredit - Exportlicens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

Expo—Exportlicens

100

2:a världskrigets nyheter på sprängämnesområdet
är det framför allt dessa blandningar, som ha
tilldragit sig intresse, då man med dem har
kommit ett steg längre än med den gamla trotylen.
— A m m o n i u m n i t r a t s p r ä n g ä m n e n
användas mycket i kolgruvor, då vid användning
av dem någon risk för antändning av explosiva
gruvgaser icke föreligger
(säkerhetssprängäm-nen). Även för militära ändamål användas
blandningar av ammoniumnitrat med trotyl som
projektilfyllning under beteckningarna amatol och
tro tan. Nitrolit är ett svenskt ammoniumnitrat
-sprängämne för militärt och civilt bruk. K1
o-ratsprängämnen användas bl. a. för
militära ändamål. Ett svenskt kloratsprängämne är
calsonit.

Flytande luft-sprängämnen
framställas på arbetsplatsen genom absorption av
flytande luft el. syre i brännbara ämnen,
som formas till patroner. — Som
initialsprängämnen användas sedan Nobels
upptäckt på 1860-talet knallkvicksilver, på
senare tid även b 1 y a z i d samt i mindre
utsträckning blytrinitroresorcinat
(trici-nat) och tetrazen.

Expo, förk. för exposition (eng., fr.),
utställning.

Expone’nt. i) I matematiken ett tal, som
anger hur många lika storheter, som
hopmultipli-ceras i ett uttryck. Så är t. ex. 5 e. i uttrycket 25,
som är ett förkortat beteckningssätt för
2X2X2X2X2 = 32.

2) Karakteristiskt uttryck, typisk företrädare
(för åsikt el. riktning).

Exponentiälfunktion, dels i allm. en funktion,
där den oberoende variabeln ingår som exponent,
t. ex. ax, och dels den särskilda funktionen ex,
där e. är de naturliga logaritmernas bas (e =
2,718...). Relationen ax. ay = ax + y uttryckes e:s
s. k. additionsteorem.

Exponera (lat. expönere), utsätta, utställa;
blottställa; foto gr., utsätta ett negativ för ljus.

Exponéringsmätare, för fotografiskt bruk
avsedda fickfotometrar, med vilkas hjälp man
fastställer den för ett motiv lämpliga
exponeringsti-den. Numera användas huvudsaki. fotoelektriska
och optiska e. En fotoelektrisk e.
innehåller ett spärrrskiktsfotoelement, anslutet till en
inbyggd amperemeter. När det från motivet
reflekterade ljuset träffar fotocellen, alstras en
ström, som är ung. proportionell mot belysningen.
Strömstyrkan avläses på amperemetern, som är
direkt graderad i exponeringstid. S. k. hö
g-dagermätare, som ha mattskiva framför
fotocellen, riktas direkt mot ljuskällan, t. ex.
himlen el. solen. Den optiska e. består i princip
av ett rör, innehållande en vanl. förskj utbar
gråkil. Om instrumentet sättes för ögat och riktas
mot motivet, ser man genom gråkilen ett märke
el. siffror, som förmörkas, när gråkilen skjutes
in i synfältet. Man bestämmer det läge, där
märket el. en viss siffra nätt och jämnt kan urskiljas,
och erhåller därur exponeringstiden.

Exponèringstabell, en med fasta eller med
förskjut- el. vridbara skalor försedd tabell, vari

Fotoelektrisk exponeringsmätarc, Zeiss Ikons Ikophot.
med gradering i DIN och Scheiner.

de faktorer finnas upptagna, som äro
bestämmande för den vid fotograferingen erforderliga
exponeringstiden: solhöjd, väderleksförhållanden,
negativmaterialets känslighet, objektivets
ljusstyrka, föremålets beskaffenhet och färg etc. E.
un-dantränges alltmer av exponeringsmätarna.

Expo’rt (av lat. exportöre, utföra), utförsel
från ett land till främmande länder. Motsats:
i m p o’r t. — Exportera, utföra, utskeppa
(till främmande länder). — Exportör,
person el. firma, som säljer till utlandet.

Exportförbud, se Handelspolitik.

Exportförening, sammanslutning med uppgift
att främja avsättningen i utlandet av alster från
samtliga eller ett begränsat antal exportnäringar
inom ett land eller mindre område. Sin uppgift
kan en sådan förening söka fylla genom att t. ex.
förmedla upplysningar om avsättningsmöjligheter
i utlandet, sprida kunskap i utlandet om landets
industri och näringsliv o. s. v. I Sverige finnas
en hela landet omfattande e. i Sveriges
allmänna exportförening och därjämte
föreningar, vilka omfatta viss bransch.

Exportkredit är en form av statsunderstöd åt
exporten. Den är i Sverige så organiserad, att
staten garanterar, att exportören erhåller en
viss del av försäljningssumman, om betalningen
skulle utebli på gr. av köparens insolvens el. på
gr. av statliga åtgärder i utlandet. Statsgarantien
må högst avse ett belopp utgörande 75 °/o, el. i
fråga om alster av jordbruk och fiske el.
beträffande gatsten och kantsten, 85 °/o av den lämnade
krediten. Enl. gällande bestämmelser får
beloppet av e. ej överstiga 300 mkr. Ansökningar om
e. prövas av en av K. m :t utsedd nämnd,
bestående av 5—7 personer,
Exportkreditnämnden. E. tillkom 1933 och regleras
genom k. f. 26/e s. å. ang. statsgaranti för e. m. m.,
i vissa avseenden ändrad genom k. f. 22/e 1934.

Exportlicens, se Handelspolitik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free