Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fagersta (Västmanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Fagersta
142
F. stad; den består fortfarande av två ej helt
sammanvuxna bebyggelsecentra, dels kyrkbyn
och järnvägsknuten Västanfors vid fallen strax
före Kolbäcksåns utlopp i St. Aspen, dels det
härifrån skilda brukssamhället F. kring Fagersta
järnbruk vid fallen nära 3 km n. v. om
Västanfors. Ekonomiskt har samhällena städse helt
burits upp av de tre stångj ärnshammarbruken
Västanfors, F. och Semla, alla grundade i början
av 1600-talet, samt av en stundom betydande
malmbrytning. F. (tidigare Västanfors) kommun
domineras nu sedan länge av dubbel samhället
Fagersta-Västanfors (med förorter), medan
kommunens stora areal i övrigt upptas av mindre
åkerbruksbyar och glest befolkade skogar.
Järnindustriens utveckling inom kommunen
gynnades starkt av Strömsholms kanals tillkomst
1776—92 och dess utbyggnad 1842—60, medan
AB KARTOGRAFISKA INSTITUTET
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk >ls I952-
Järnvägsgatan, Västanfors-delen, Fagersta.
samhällena först 1900 inkopplades i det svenska
järnvägsnätet. Kommunens huvudsamhälle var
länge kyrkbyn, väg- och järnvägsknuten
Västanfors, som fortfarande måste betraktas som
stadens egentliga centrum; Västanfors bruk
utvecklades dock icke lika starkt som Fagersta bruk.
Västanfors’ utveckling till ett modernt samhälle
med livlig handel, hantverk och småindustri
började eg. först efter 1900, då såväl förlängningen
Ängelsberg—Västanfors—Ludvika av Stockholm
—Västerås—Bergslagens järnväg som
stambane-förbindelselinjen (Mjölby—)Örebro—Krylbo
öppnades och Västanfors blev en viktig trafikknut
mellan dessa banor och Strömsholms kanal. Denna
utveckling var särsk. efter 1910 mycket snabb
och hämmades blott tillfälligt av brukets
nedläggning 1915. Västanfors blev 1928
municipal-samhälle med 1,548 inv., men dess utveckling
hämmades därefter något av Fagersta bruks
oerhört snabba tillväxt och en ökad förortsbebyggel
-se, varför samhället vid stadsblivandet blott nått
2,064 inv., frånsett förorterna, av vilka
Asp-benning med Meling då hade omkr. 700 inv. F.
samhälle, som helt bygger på bruket, var därför
med omkr. 5,500 inv. det vida större samhället
och fick ge namn åt staden, medan församlingen
bibehållit namnet Västanfors. Fagersta bruk
började utveckla sig till kommunens huvudbruk
under 1820-talet; sedan mitten av 1880-talet är
bruket under ständig utbyggnad till en modern
storindustri (se Fagersta bruks ab.). Gynnat ej
blott av järnvägsknutläget utan även av de
(frånsett inomstadslinjerna) talrika busslinjer,
som utstråla från Västanfors, har F. utvecklats
till en ej obetydlig handelsort. Inom F :s 24
fabriker sysselsattes 1949 2,450 arb. Det Fagersta
bruks ab. tillhöriga järnverket dominerar helt
industrien med över 2,200 arb., men även de tre
gruvorna, Stortäktsgruvan (Semla malmfält; med
anrikningsverk) n. om F., August- och
Maria-gruvan i Meling (tillhörande Fagersta bruks
ab.) samt den främst av ab. Karl Hedin
dominerade sågverksindustrien i Västanfors ha en
viss betydelse. — Stadsdelen F. domineras helt
av järnverkets stora komplex på Kolbäcksåns
ö. sida med det för Fagersta bruks ab.
gemensamma, 1939 färdiga brukskon tor et, vilket anses
vara landets modernaste, och centrallaboratoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
