Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falkenberg - Falkenberg (kontrakt) - Falkenberg, ätter - Falkenberg, 1. Henrik (af Trystorp) - Falkenberg, 2. Melker (af Bålby) - Falkenberg, Dietrich von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Falkenberg
176
Hotell Strandbaden, Falkenberg.
av betydelse. Fs: ekonomiska utveckling under
senare år har väsentligt gynnats av stadens
exploatering som badort. F. har fått flera stora
hotell, främst Grand Hotel (1931) och på
sanddynerna Hotell Strandbaden. Ute vid stranden
har i den 1901 inkorporerade stadsdelen ö. om
ån skapats ett betydande bad- och villasamhälle.
I övrigt är stadens ekonomiska liv helt
koncentrerat till den v. stadsdelen, där den gamla
stadskärnan utbreder sig kring Rådhustorget,
över vilket de båda främsta, täml. parallellt med
ån löpande af färsgatorna, Storgatan och
Nygatan, passera. De längs ån utsträckta gamla
stadsdelarna, som inrymma den delvis från 11
ootalet härstammande Gamla kyrkan (S:t
Lau-rentii kyrka) och väl bevarat den gamla
stadsplanen, begränsas i s. av hamnen med
tank-vagnsfabriken längst ut, i n. av länslasarettet
och i v. av de nyare kvarteren kring
järnvägsstationen med den 1891—93 uppförda Nya
kyrkan. Frånsett järnvägsbron förbindas de båda
stadshälfterna blott genom den vackra, av Carl
Hårleman ritade, 1760 färdiga Tullbron. Den
ö. stadsdelen har först under senare år börjat
utvecklas men inrymmer nu samrealskolan,
epidemisjukhuset och barnsanatoriet samt längs
ån vackra planteringar, Doktorspromenaden och
Strandpromenaden, med bl. a. de numera utgrävda
ruinerna av Falkenbergshus. Till F., som nu
lyder under landsrätt, är förlagt Hallands
mellersta domsagas kansli, F:s fögderis
härads-skrivarekontor och delar av Hallands läns
hushållningssällskap med bl. a. de stora
premierings-hallarna (1938). F. har samrealskola,
tullkammare och kommunala vatten- och elverk
(kraftstation vid Hertingsfallet). I F. utkomma två
dagliga tidningar, Hallands Nyheter och F:s
Tidning—Hallands Tidning. Taxeringsvärdet å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1950
857,900 kr och å annan dylik fastighet 43,213,000
kr, varav 8,874,900 för svenska ab.; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten
uppgick s. å. för svenska ab. till 582,900 kr och
för andra skattskyldiga till 21,571,590 kr. F.
ingår i Falkenbergs och Skrea pastorat i
Falkenbergs kontrakt, Göteborgs stift. — Litt.:
A. F. Möller, ”Några anteckningar till F:s
historia” (1891); A. Jönsson, ”Falkenbergsboken”
(1916); A. Ljung, ”Ur F:s stads historia”
(1945)-
Falkenberg, kontrakt i Göteborgs stift;
omfattar 8 pastorat: Morup, Falkenberg och Skrea;
Vinberg och Stafsinge; Ljungby och Alfshög;
Sibbarp och Dagsås; Okome, Köinge och
Svartrå; Fagerred, Källsjö och Ullared; Gunnarp och
Gällared.
Falkenberg, svenska ätter, urspr. härstammande
från Mark-B randenbur g. Över Livland inkom till
Sverige Henrik von F. (1553—1629), som
1611 blev ståthållare på Kalmar slott. Av dennes
söner, riksrådet Conrad von F. (1591—
1654) och krigsrådet Melker von F. (1597
•—1651), 1625 naturaliserade som svenska
adelsmän, blev den förstn. stamfar för ätterna F. a f
T rystorp; den adliga ättegrenen utslocknade
1789, men den från en sonson till Conrad F.,
landshövding Gabriel F. (1685—1756),
härstammande friherrliga (1733) grenen, den s. k. L a
g-mansögrenen, fortlever; på denna
friherr-liga ätt adopterades 1772 åtskilliga av den adliga
ättens medl. Från ovannämnde Melker F. och en
på hans ätt 1642 adopterad finländsk frände
härstamma ätterna F. af B å 1 b y; av de adliga
grenarna fortlever endast den adopterade. En
sonsons son till Melker F., nedannämnde F. 2), blev
1773 friherre, 1778 greve; hans ätt fortlever.
Han och hans efterkommande ha 1732—1918 och
sedan 1933 som fideikommiss innehaft godset
Brokind i Östergötland. — Litt.: ”Falkenbergska
släktföreningens skrifter”, 1—7 (1918—43).
1) Henrik F. (af Trystorp),
ämbetsman (1634—91). Han blev 1664 kammarråd,
tillhörde som sådan sparsamhetsivrarna och De
la Gardies motståndare samt var 1674—76
landshövding i Älvsborgs län. Vid riksdagen i
Uppsala 1675 var F. en av ledarna av anfallet på
rådspartiet; i Halmstad 1678 var han
lantmarskalk. Småningom skilde han sig från
räfstemän-nen och sändes 1680 till Sveriges tyska provinser
för att upphjälpa deras handel och näringar;
därigenom hindrades han att deltaga i den
avgörande striden vid riksdagen s. å.
2) Melker F. (af B ål by), greve,
riksråd (1722—95). Han ingick i utrikesexpeditionen
1740 och blev där e. o. protokollssekreterare 1748
och s. å. kammarherre. Han blev lagman i
Västerbotten och Ångermanland 1753, i Värmland
1765. Vid riksdagarna var F. en kunnig,
arbets-duglig och moderat medlem av hattpartiet. Då
hattregeringen störtats våren 1772, blev F. den
ende av hattpartiet, som invaldes i den nya
rådskammaren. Han blev rikskansliråd. F. bibehölls
efter revolutionen, ehuru med minskat inflytande.
Han var särskilt insiktsfull rörande lagfarenhet
och finanser. F. blev 1772 president i
lagkommissionen och kansler för Lunds univ., frih. 1773,
greve 1778, led. av Vet.-akad. 1774 samt tog
avsked som rikskansliråd 1783 och från övriga
tjänster 1789.
Falkenberg, Dietrich von, militär i
svensk tjänst (omkr. 1588 el. 1589—1631), av
tysk släkt och urspr. i hessisk tjänst. Han kom
1615 till Sverige och blev här överste och
hov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
