Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fana - Fanal - Fanarioter - Fanatiker - Fanatism - Fanborg, fangård - Fancy - Fandango - Faner - Fanerogamer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209 Fanal—Fanerogamer 210
T. v. fana av Karl XIV Johans typ. 1819. Västgöta regemente. T. h. fana av Gustav V:s typ. 1938.
Signalregementet.
F. hedras som symbol för krigshären. Den
transporterades under medeltiden på en s. k.
fan-v a g n och uppvaktades med pukor och
trumpeter (detta bruk återupptogs under Karl XII i
Sverige och Peter I i Ryssland). F. skyddades av
s. k. fanvakt, vilket bruk ännu bibehålies.
2) F. betecknade i slutet av medeltiden och
början av nyare tiden en skara krigare, som
samlats under ett gemensamt fälttecken (fana).
Benämningen kom i Sverige att användas blott
vid rytteriet (vid fotfolket begagnades namnet
fän i ka). Varje landsända utrustade ett visst
antal landsryttare, vilka sammanfördes i 1
andsfa n o r. Under Erik XIV funnos i regel 8
sådana fanor, av vilka en från Uppland, två från
Småland, en från Östergötland, två från
Västergötland och två i Finland. Konungens egna
ryttare fördelades i en hovfana och två fanor
hingst-ridare. Dessutom funnos hertigarnas f.,
adelsfanan och de fanor, som uppsatts genom utländsk
värvning. — En landsfanas styrka var i regel 300
ryttare och hästar. Befälet över f. fördes av
rytt-mästaren med biträde av löjtnanten och fänriken
(kornetten), vilken det tillkom att föra fanan
(standaret). Fanornas storlek och indelning voro
mycket växlande. I början av 1600-talet hade
deras numerär betydligt sjunkit, och andra
benämningar för rytteriets indelning kommo i bruk
(regementen, indelade i kompanier).
Fanäl (ytterst av grek. fano’s, fackla, lykta),
fyr(båk), skeppslanterna; ledstjärna.
Fanariöter, benämning på i stadsdelen Fanar
efter Konstantinopels erövring kvarboende
förnäma grekiska släkter. Bland medlemmar av dessa
togos ofta högre ämbetsmän i turkisk tjänst, ss.
hospodarer (ståthållare) i Moldau och Valakiet,
högre präster m. fl. De missbrukade ej sällan sin
svåra mellanställning till utpressningar mot de
kristna.
Fanätiker (lat. fanäticus), trosivrare; envis,
ensidig förfäktare och förkämpe för (religiös el.
annan) åskådning. — Adj.: Fanatisk. —
Kerb: F a n a t i s è r a.
Fanati’sm, ofördragsam trosiver; oresonligt
partitagande.
Fanborg, även fangård, samling av nära
varandra (i krets) planterade eller burna fanor,
fanbärarna ofta inbegripna.
Fancy [fä’nsi], mus., på 1500- och 1600-talen
i England benämning på ett kort
instrumentalstycke av danskaraktär; ingick vanl. som
karak-tärsstycke i sviten.
Fandango [-a^gå], spansk nationaldans i Vi
el. 6/s takt, i allegrettotempo, dansad av ett
solopar under ledsagning av gitarr och kastanj etter.
I f :s hembygd, Andalusien, improvisera de
dansande och sjunga åskådarna kupletter (coplas)
till melodien. Mozart upptog en sådan folkmelodi
i ”Figaros bröllop” (3 :e akten). En f.
förekommer hos Gluck i baletten ”Don Juan” (1761).
Fanèr, mycket tunn skiva, vanl. av ädelt
träslag, varmed snickeriarbeten av enklare trä
beläggas på ytan för att givas utseende av att vara
h. o. h. förfärdigade av det dyrbarare träslaget.
— F. framställas vanl. genom svarvning ur
stockar, varigenom råmaterialet utnyttjas med ett
minimum av spill. Denna bearbetning sker i särsk.
konstruerade svarvar med breda knivar. Ur
vresigt material, ss. masurbjörk, tillverkas f. medelst
sågning i bandsåg, likaså då särskilda yteffekter
eftersträvas. — Falska ädelfaner framställas av
enklare träslag, som mönstras genom behandling
med ljuskänsliga ämnen med efterföljande
fotografering efter lämpligt original faner. På liknande
sätt kunna inlagda arbeten efterbildas. — Vid
fa-nering av större ytor måste kärnträet även på
baksidan beklädas med f. (gärna av billigare
slag) för att ej bågna vid torkningen
(kontra-f ane r in g); ofta anbringas härvid på ömse
sidor två varandra korsande fanerskikt till
förhindrande av sprickbildning i ytan (k r y s s f
a-nering). — Med kryssfaner (plywood)
förstås eljest en standardiserad fabriksprodukt i
form av skivor, bestående enbart av ett antal i
kryss lagda f.-skikt, vanl. av gran el. furu.
Fanerogämer, Phanerögamae (även Antophyta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
