- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
233-234

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farsalos - Farsang - Fars dag - Farsetia incana - Farsistan el. Fars - Farský, Karel - Farsot - Farsta - Farstorp - Farsund - Farsör - Fart - Farthing - Fartinstrument - Fartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233

F arsang—F artyg

234

bekant genom den avgörande drabbning, som i
dess närhet utkämpades mellan Caesar och
Pom-peius (48 f. Kr.) och som slutade med den
se-nares fullständiga nederlag.

Farsang, turk. (pers, fersah-, fnpers. parasang),
längdmått i Turkiet och Persien. I Turkiet är
en f. = 10 km (en ”lätt f.” = 5 km); i Persien
växlar längden i olika landsdelar (5—6,4 km).
Forppersernas parasang var = omkr. 5,5 km.

Fars dag, efter mönster av ”Mors dag” 1931
tillkommen ”festdag”, som firas 2:a el. 3:e
söndagen i november.

Farsétia incäna, bot., se Sandvita.

Farsistän el. Fars, provins i Persien, vid
Persiska viken; 176,992 km2, glest befolkat (högst
750,000 inv.). Från den stäppartade kusten
höjer sig landet terassformigt och övergår i Irans
högland. Bland bergen ligga många saltsjöar.
Kustslätten är het och växtligheten där ringa.
Mellan de skogklädda bergskedjorna utbreda sig
bördiga dalar med goda betesmarker,
fruktträdgårdar och vingårdar. Provinsens huvudstad är
Shiraz, hamnstäder Bender Abbas och Buschir.
Utom frukt (dadlar m. m.) och vin producerar
F. tobak och bomull. Petroleum finns bl. a. i
trakten av Buschir.

Fa’rsky [-ski], Kar el, tjeckisk teolog (1880
—1927). Han medverkade livligt vid skapandet
av den tjeckoslovakiska kyrkan, som erkändes av
regeringen 1920; han blev biskop 1923 och dess
förste patriark 1924. F., som författat åtskilliga
teologiska skrifter, deltog i Stockholmsmötet
1925.

Farsot, se Endemi, Epidemi och Epizooti.

Farsta, gods i Stockholms skärgård på
Värmd-ön (Farstalandet), 9 km s. om Vaxholm, s. ö.
Uppland, Gustavsbergs socken, omfattar 1,659 har,
därav 315 åker; tax.-värde 1 mkr. Gustavsbergs
porslinsfabrik ligger inom F. ägor.
Huvudbyggnaden är av sten i tre våningar i barockstil från
omkr. 1620, restaurerad 1894. Har ägts av bl. a.
släkterna Oxenstierna, Gyllenstierna och
Hamil-ton samt inköptes efter åtskilliga ombyten av
ägare 1875 av det då nybildade bolaget
Gustafs-bergs fabriks intressenter.

Farstorp, socken i n. Skåne, V. Göinge härad,
Kristianstads län, n. om Hässleholm; 75,17 km2,
1,219 inv. (1951). Är till större delen kuperad
skogs- och myrmark. Vankivaån genom flyter
socknen söderut; kyrkan, av gråsten i romansk
stil, nära ån i socknens mitt. På ö. gränsen
Luhrsjön. 1,716 har åker. Ingår i Hästveda
och F:s pastorat av Lunds stift, östra Göinge
kontrakt; tillhör storkommunen Hästveda.

Farsund, ladested i Vest-Agder fylke, Norge,
på Listerlandet (Lista), vid inloppet till
Lyng-dalsfjorden; c:a 2,000 inv. Betydande fiske och
export av fisk. 1901 nedbrann största delen av
F. Någon industri och livlig sjöfart.

Farsor, farsförfattare, farsskådespelare.

Fart. 1) Den hastighet, varmed ett fartyg el.
en båt framgår, ävensom den hastighet, varmed
en vattenström löper. F. anges i knop, d. v. s.
antal sjömil (om 1,852 m) per tim.

Man skiljer mellan f. genom vattnet el.

loggad f. och f. över grund el.
behållen f.; skillnaden dem emellan är
strömmens f.

Ekonomisk f. är den f., med vilken ett
fartyg under användande av viss kolkvantitet kan
tillryggalägga största möjliga väglängd. Denna
är för krigsfartyg ung. hälften av
provturs-farten, d. v. s. den högsta f., som vid
provtur uppnås av ett nybyggt fartyg.

Marschfart är en för en sjöstyrkas alla
fartyg bestämd f., som nyttjas vid
förflyttningar, när annan f. ej anbefalles. Vid utförande
av manövrer med örlogsfartyg bestämmes en viss
f., evolutionsfarten.

Den högsta f., som ett segelfartyg under
gynnsammaste förhållanden kan uppnå, är omkr. 15
knop. För moderna passagerarfartyg kan högsta
medelfarten uppgå till c:a 30 knop. Snabba
lastfartyg komma upp i en medelfart av c:a 18 knop.
Högsta f. för krigsfartyg äro: slagskepp 30,
kryssare 40, jagare 42 och undervattensbåt i
un-dervattensläge 10 knop. Racermotorbåtar
(hydro-plan) ha uppnått ända till 90 knop. —
Sambandet mellan maskinernas varvantal och fartygets f.
angives i en slagtabell.

2) Fartområde, vari fartyg nyttjas. I de
svenska författningarna betecknas de olika
farterna (fartområdena) i sålunda:

a) inre fart: f. på kanaler, floder och
insjöar, dock på Vänern och Vättern endast
inomskärs, samt inomskärs vid kusterna.

b) kustfart: f. utanför öppen kust samt
utomskärs vid kusterna, dock icke på längre
avstånd än högst 15 distansminuter från så’an
hamn el. skärgård, där fartyget vid behov kan
inlöpa och finna skydd, ävensom f. utomskärs
på Vänern och Vättern.

c) östersjöfart: annan f. än den under
a)—b) omförmälda, dock ej bortom linjen
Hanst-holm—Lindesnäs el. bortom Kuxhaven.

d) nordsjöfart: annan f. än den under
a)—c) omförmälda, dock ej bortom linjen
Shet-lands nordpynt—Trondheimsfjorden, ii° v. Igd
(Irlands västkust) och 48° n. br. (Brest).

e) ocean fart: all annan f., dock att under
maj—sept. fartyg i f. på Island, Färöarna el.
Norges kust n. om Trondheimsfjorden skall
anses nyttjat i nordsjöfart.

Man skiljer också på linjefart, då ett
fartyg sysselsättes i reguljär trafik på vissa
rutter, och t r a m p f a r t, då ett fartyg befraktas
mellan olika hamnar, allteftersom last bäst
er-b judes.

Farthing [fä’Öiij], eng. (angl. feorbing,
fjärdedel), det minsta engelska myntet = V4 penny
(c:a 1,5 öre). F. har präglats i Skottland sedan
början och i England sedan slutet av 1200-talet,
först i silver men från början av 1600-talet i
koppar.

Fartinstrument, anordning för fartmätning,
vid luftvärnet använt instrument för
bestämmande av målets fart i förh. till marken.

Fartyg, indelas med avseende på drivkraften
i rodd-, segel-, ång- och motorfartyg.
Ångfar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free