Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasting, Kaare - Fastingen el. fastingsmarknad - Fastlagen - Fastlagsris - Fastlagsspel - Fastlagssöndag - Fastmakare - Fast massa, fast mått - Fast punkt - Fast räkning - Fastställelsetalan - Fat el. åm - Fatabur - Fataburen - Fataburslän - Fatal - Fatalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Fastingen—Fatalier
254
maner ur bergensiskt medelklassliv, som
bilda en trilogi: ”Havet gav” (1935; sv. övers.
1936), ”Solen blinker i sladrespeilene” (1936;
sv. övers. 1937) och ”Det gode kjöbmannskap”
(1937; sv. övers. ”1 kamp mot trusten”, 1938).
”Jakob og sönnene hans” (1938) skildrar
människoöden från ett fattigt samhälle på norska
västkusten, och ”Det dyre gull” (1947) är en
släktroman. F. deltog aktivt i motståndet mot
tyskarna i Norge under 2:a världskriget och levde
en tid som flykting i Sverige.
Fastingen el. fastingsmarknad, en
fordom betydelsefull marknad i Kristinehamn,
vilken urspr. hölls under fastan, varav namnet.
Vid denna marknad var förr sedvänja för
Värmlands och kringliggande landskaps bruks- och
egendomsägare att uppgöra årets stora
affärs-avslut i järn, trävaror och spannmål, hålla
stämmor och föreningsmöten samt rådpläga om de
ekonomiska konjunkturerna. Marknaden hölls i
forna tider i febr, men framflyttades
småningom till april och upphörde 1903.
Fastlagen (ty. Fastelabend, da. fastelavn),
urspr. aftonen el. natten före fastans första dag,
askonsdagen, då man genom vällevnad och
upptåg av alla slag sökte hålla sig skadeslös för
den kommande tidens försakelser och späkningar.
Vanl. ansågs emellertid f. omfatta de tre
dagarna närmast före fastan:
fastlagssöndag, fastlagsmåndag och f a s 11 a g
s-tisdag el. fettisdag, den sistnämnda så
kallad, emedan den var sista dagen före påsk
man fick äta kött. Senare fick f. större
utsträckning i tillbakagående riktning, näml,
intill 3 febr. (Blasiusdagen) el. ända till
trettondagen. Redan under medeltiden uppkom bruket
att under f. roa sig med gästabud’ dans,
maskerader och allehanda skämt. Gynnad av denna
folkstämning, utvecklade sig karnevalen ur
åtskilliga från såväl romersk som germansk
hedendom hos folken fortlevande vårfestseder. Även
efter reformationen bibehöll sig i Tyskland och
Skandinavien fastlagsfirandet, särskilt genom
s. k. fastlagsspel. — Litt.: M. P:n
Nilsson, ”Årets folkliga fester” (2:a uppl. 1936).
Fastlagsris, späda grenar, vanl. av björk, med
vilka man stundom på lek under fastlagen
(särskilt fettisdagen) piskar varandra. Denna sed
är i själva verket en urgammal rituell handling,
vilken står i förbindelse med trädkulten. Seden
att piska varandra med ris fortlever i Sverige
utom under fastlagen också vid påsken samt på
ett och annat håll, liksom också i Norge, även
vid jul.
Fastlagsspel (ty. Fastnachtsspiele), en art av
folkliga lustspel, som mot slutet av medeltiden
uppkom i städernas hantverksgillen; de
uppfördes företrädesvis vid de folkfester, som firades
under fastlagen. Sin egentliga utveckling ha f.
nått i Tyskland och Schweiz. Till sin typ
sammanhöra f. närmast med de realistiska
folkscener, som utvecklats ur det liturgiska medeltida
bibeldramat, ehuru f. i regel än starkare betona
det burleska elementet. Vissa f. finnas
emellertid även, som präglas av en moralisk-satirisk
tendens och ha didaktiskt syfte. Bland
författare till f. nämnas från 1500-talet den berömde
skomakaren Hans Sachs och prokuratorn Jacob
Ayrer. En rikhaltig samling f. från 1400-talet
är utg. av A. v. Keller (”Fastnachtsspiele aus
dem 15. Jahrhundert”, 1853—58). — Också till
Sverige fortplantade sig f. Från 1400-talets mitt
omtalas en liten dialog, ”Huru jwl och fasta the
trättä”. Enl. ett påbud i Stockholm 1609
förbjödos sådana spel.
Fastlagssöndag, se Kyrkoår och
Quinquage-sima.
Fastmakare, inom örlogs flottan benämning på
grov förtöj ningskabel.
Fast massa, fast mått, mått, använt vid
uppmätning av skog och virke men även av
grus, sand o. dyl., som mätes direkt i marken.
Fast punkt, en sluten, med stormhinder runt
om försedd och därigenom stormfri befästning,
från vilken eld kan avgivas åt alla sidor.
Fast räkning. Köp i f. innebär, att köparen
iklätt sig betalningsskyldighet för det köpta
varupartiet, oavsett om han i sin tur kan helt
el. delvis sälja det el. icke. Motsats:
kommission.
Fastställelsetalan, sådan processrättslig talan,
där kärandens yrkanden i rättegången endast gå
ut på att domstolen måtte fastställa, antingen att
käranden har en viss rättighet (emot motparten)
el. också att en rättighet el. ett anspråk, som
svaranden påstått sig ha, icke rättsligen
tillkommer honom. I allm. innebär ett käromål ej blott
f. utan därutöver även påstående om fullgörande
av något (betalning, leverans, avflyttning o. s. v.).
F. förekommer mest i s. k. statusfrågor (t. ex.
äkta börd, äkta stånd, faderskap) samt i tvister
om s. k. absoluta rättigheter (ägande-,
författar-, patenträttigheter m. m.). Ett vanligt fall
av f. är utomstående tredje mans påstående om
bättre rätt till utmätt gods. En särsk. form
av f. är den s. k. negativa f., omtalad bl. a.
i preskriptions förordningen 1862 § 6.
Fat el. åm, fordom brukligt rymdmått för
våta varor, i Sverige = 4 ankare = 60 kannor
= 157 1.
Fatabur, se Fatbur.
Fataburen, kulturhistorisk tidskrift (1906—
30), därefter årsbok, utgiven av Nordiska
museet. F. ersatte Meddelanden från Nordiska
Museet.
Fataburslän, se Länsväsen.
Fatal (lat. fatälis), ödesdiger; högst
förtret-lig. — Subst.: F a t a 1 i t é t.
Fatälier (av lat. fatälis i bet. av
oåterkallelig, som ej kan ändras), i lag bestämd tid, f
a-t a 1 i e t i d, inom vilken något skall fullgöras,
t. ex. besvär anföras, en tjänst sökas o. s. v.
Fullgöres ej inom fatalietiden vad föreskrivet är,
förloras rätten att företaga den handling, för
vilken f. äro stadgade. — Fataliedag, sista
dagen under fatalietiden. — Fatalietimme,
den timme på fataliedagen (vanl. kl. 12 midda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
