Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårdskonsulent - Fattigvårdsnämnd - Fattigvårdsstyrelse - Fatum - Faubourg - Fauchard, Pierre - Faucigny - Faucilles, Monts - Faucit, Helen - Faulhaber, Michael von - Faulkner (Falkner), William - Faun - Fauna - Fauna och Flora - Faunus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Fattigvårdsnämnd—F aunus
264
distrikt, vartill kommer Gotland, som lyder
direkt under den centrala fattigvårdsinspektionen.
Fattigvårdsnämnd kallas i Stockholm den
nämnd, som handhar den högsta ledningen av
stadens fattigvård. Den består förutom av ordf.,
som utses av stadskollegiet bland borgarråden,
av 8 medl., vilka jämte 8 suppleanter väljas av
stadsfullmäktige. Fattigvårdsfövaltningens chef
kallas fattigvårdsdirektör.
Fattigvårdsstyrelse skall enl. 9 § i lagen om
fattigvård finnas i varje fattigvårdssamhälle.
Antalet led. skall i stad vara minst fem och på
landet minst tre jämte suppleanter till ett antal
av minst hälften av antalet led. Minst en led.
och en suppleant skola vara kvinnor. F. har att
ombesörja alla de angelägenheter inom samhällets
fattigvård, som äro att hänföra till förvaltning
och verkställighet. I Stockholm kallas de
distriktsstyrelser, som finnas i varje
territorialför-samling, för f., men de motsvara ej f. i lagens
mening. F :s funktioner i Stockholm utövas av
fattigvårdsnämnden.
’Fätum, lat. ”öde”. I ordet inlägges
betydelsen av en blint verkande nödvändighet, vilken
med oemotståndlig makt råder över såväl gudar
som människor. Jfr Fatalism.
Faubourg [fåbö’rj, fr., förstad.
Fauchard [få/ä’r], Pierre, fransk
tandläkare (1678—1761), se Tandläkekonst.
Faucigny [fåsinji’], landskap vid floden Arve
inom dep. Haute-Savoie i ö. Frankrike.
Huvudort: Bonneville. 1815—1922 utgjorde F. och
Chablais ett neutralt område.
Faucilles, Monts F. [må’ fåsi’j],
höjdsträckning i n. ö. Frankrike, mellan Vogeserna
och Plateau de Långres; når 504 m ö. h.
Faucit [få’sit], Helen Saville, engelsk
skådespelerska (1817—98). F. uppträdde 1836—
42 i London och 1844—45 i Paris, gifte sig
1851 med Theodore Martin och uppträdde sedan
endast undantagsvis. Hon vann rykte som en av
sin tids främsta Shakespeareskådespelerskor. —
Biogr. av Th. Martin (1900).
Fåu’lhäber, M i c h a e 1 von, tysk kardinal
och ärkebiskop (f. 1869). Han blev 1903 prof, i
Strassburg. 1911 biskop i Speyer och 1917
ärkebiskop i München. Sedan 1921 tillhör han
kardinalkollegiet. Efter nationalsocialismens
genombrott i Tyskland tog han verksam del i kampen
mot de nyhedniska strömningarna. Särskilt
bekanta äro hans adventspredikningar 1933, som
1934 utkommo i bokform under titeln
”Juden-tum, Christentum, Germanentum”
(”Kristendomen inför judisk-germanska problemet”, s. å.).
Faulkner [få’kna] (ibland stavat Falkner),
William, amerikansk författare (f. 1897).
F. växte upp i Oxford, Miss., där han studerade
vid univ. 1919—21. Under 1 :a världskriget
deltog F. som frivillig i det kanadensiska
flygvapnet, avancerade till löjtnant, blev nedskjuten och
svårt sårad 1918. Återkommen till U.S.A.,
debuterade han med diktsaml. ”The marble faun”
(1924). Krigsårens upplevelser resulterade i hans
första roman ”Soldier’s pay” (1926). Andra
verk, vilkas handling övervägande utspelas i
flygarmiljö, äro novellsaml. ”These thirteen”
(1931) och ”Doctor Martino and other stories”
(1934) samt romanen ”Pylon” (1935). Sin mest
vägande insats har F. gjort som skildrare av
livet och människorna i de amerikanska
sydstaterna. Härom handlade först romanen
”Sar-toris” (1929). Huvudpersonen är även här en
hemvändande flygare, märkt av krigsårens
upplevelser. ”The sound
and the fury” (s. å.)
behandlar en urspr.
inflytelserik
sydstats-familjs gradvisa
förfall i ekonomiskt och
andligt avseende. I
romanen ”As I lay
dying” (1930; sv.
övers. 1948) arbetar
F. med samma teknik
som i den föreg.
romanen. 1931 kom
”Sanctuary”, en
gangsterroman.
Romanen ”Light in August”
(1932; sv. övers. 1944) behandlar ett halvblods
svåra ställning. Romanen ”Absalom, Absalom!”
(1936), i vilken F. åter skildrar en sydstatssläkts
öden, är hans mest svårtillgängliga bok. Även
novellcykeln ”The unvanquished” (1938) och
romanen ”The hamlet” (1940) kunna inordnas i
denna serie. ”The wild palms” (1939; sv. övers.
1949) representerar i viss mån en annan linje
i F :s författarskap. I denna bok är stilen mera
entydig och motivvalet övervägande realistiskt.
”Intruder in the dust” (1948; sv. övers. 1950) är
en sydstatsroman, där F. behandlar
negerproblemet. F. erhöll 1950 nobelpriset i litteratur.
— Litt.: T. Jonsson, ”6 amerikaner” (1942).
Faun (lat. fäu’nus), se Faunus.
Fau’na. 1) (Rom. myt.) Se Faunus. —- 2)
(Zool.) Sammanfattningen av de för en större
del av jorden, ett särskilt land, en viss trakt eller
ett visst vattenområde egendomliga djurarterna;
systematisk beskrivning av de inom ett visst
område förekommande djuren. — Fauni’stisk,
som avser faunan.
Fauna och Flora, populär tidskrift för
biologi, 1906 uppsatt av Einar Lönnberg, som till
1942 var tidskriftens red. och utgivare; han
efterträddes av B. Hanström. Den utkommer, årl.
i 6 hft och har särskilt ägnat sig åt den svenska
faunan.
Fåu’nus, lat., faun, skogs- och
herdegudomlighet, särskilt för hjordens fruktsamhet, hos
forntidens romare. Hans grotta Lupercal låg nedom
v. sluttningen av Palatium. F. uppfattades dels
som en spådomsgudom, dels som ett slags tomte.
Senare likställdes han med grekernas Pan eller
trädde i kulten tillbaka för Silvanus; han
mångfaldigades även, och faunerna motsvarade
då grekernas satyrer. — Fauna, den kvinnliga
motsvarigheten till F.. framställdes som maka,
syster eller dotter till F.; vanl. dyrkad som Bona
Dea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
