Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feisal ibn Hussein (irakisk konung) - Feisal II (irakisk konung) - Fejan - Fejérváry, Géza, baron de Komlós-Keresztes - Fekal - Fel - Fel - Fela - Felande länken - Felb - Feldberg - Feldkirch - Feldman, Józef - Fel eller brist i gods (å vara) - Felestad, socken - Felibreförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F e jan—F elibref örbundet
291
av Irak. Under sin tolvåriga regering arbetade
F. med framgång oförtrutet på att
konsolidera den nybildade staten och att höja den
kulturellt och ekonomiskt. Genom upprepade
allianstraktater med England (1921, 1922 —
ratificerad först 1924 —, 1926, 1927 och 1930), varvid
F. genom personliga besök i London verkade
för förmånligare villkor, tillerkändes Irak allt
större självständighet. Då Irak i okt. 1932
intogs i N. F., upphörde det brittiska mandatet, och
landet blev fullt självständigt. Ett möte 1930
mellan F. och Ibn Saud, varunder gamla
gränstvister bilades, etablerade ett gott förhållande
mellan Irak och Saud-Arabien. F. avled hastigt
7/ø 1933 under ett besök i Schweiz. Han
efterträddes av sin son Ghazi. — Litt.: B. Steuart
Erskine, ”King F. of Iraq” (1933).
2) Fei sal II (f. 1935). F. efterträdde sin
fader konung Ghazi I, som omkom vid en
bilolycka 1939. Under F :s minderårighet fungerar
ett regentskapsråd under ledning av hans morbror
emir Adbul Illah.
Fejan, ö i Stockholms n. skärgård, utanför
Norrtäljeviken, med välskyddad ankarplats (16—
21 m djup), tillhörande staten. Tidigare fanns
här en karantänanstalt.
Fejérvåry [fä’jèrväri], G é z a, baron F. de
K o m 1 6 s-K eresztes, ungersk militär och
statsman (1833—1914), urspr. officer. Han var
1884—1903 ungersk lantvärnsminister och
genomförde organisationen av ungerska lantvärnet.
1905—06 var han chef för en oparlamentarisk
ministär, som effektivt befrämjade en uppgörelse i
språkstriden.
Fekäl (nlat. faecälis), tillhörande, liknande
tarmuttömningarna, t. ex. f. lukt.
Fel, lat., galla.
Fel. 1) (Fys.) Observationsfel
uppstå vid varje experimentell mätning.
Subjektiva f. härröra från den mänskliga
iakttagelseförmågans begränsning, de objektiva från
yttre tillfälligheter, instrumentala defekter o. dyl.
Felteorien, grundlagd av Gauss, bygger på
sannolikhetskalkylen och antager, om inga s. k.
systematiska (ensidiga) f. förekomma, att enskilda
mätningars avvikelser från det aritmetiska
mediet av en serie av sådana mätningar fördela sig
symmetriskt enl. en viss lag. På basis härav kan
man beräkna (enl. den s. k. minsta
kvadratmetoden) det sannolikaste värdet på en storhet,
medelfelet hos denna eller hos de enskilda
observationerna q. s. v.
2) (Jur.) Se Domvilla och Fel eller brist.
Fela, gammalt namn på fiol.
Felande länken, av Haeckel införd beteckning
för en hypotetisk mellanform mellan människor
och apor.
Felb, se Fälb.
Feldberg [fä’ltbärk], 1) Högsta toppen i
Schwarzwald. — 2) Högsta topparna i Taunus.
Feldkirch [fä’ltkir^], stad i Vorarlberg i
Österrike, vid Arlbergbanan och floden Ill nära
dess inflöde i Rhen, 450 m ö. h.; 13,000 inv.
Inre staden med sin vackra gotiska kyrka har
ålderdomlig prägel; slottet Schattenburg är nu
mu
292
seum. F. är biskopssäte och har flera högre
läroanstalter. Bomullsindustri och livlig turisttrafik.
Fe’ldman, J 6 z e f, polsk historiker (f. 1899),
docent vid univ. i Kraköw 1927. Han har bl. a.
studerat förbindelserna mellan Polen och Sverige
under 1700-talets början och härom skrivit
”Polska w dobie wielkiej wojny polnocnej 1704—1709”
(Polen vid tiden för det stora nordiska kriget
1704—09; 1925) och ”Polska a sprawa wschodnia
1709—1714” (Polen och östeuropeiska frågan
1709—1714; 1926). Av hans övriga arbeten må
nämnas ”Sprawa dysydencka za Augusta H”
(Dissidentfrågan under August II; 1924),
”Sprawa polska w roku 1848” (Polska frågan år 1848;
1933), studier om engelsk-polska förhållanden
1788—1864, om Bismarck, Vergennes m. fl.
Fel eller brist i gods (å vara),
rätts-språkets uttryck för att föremål, som någon på
grund av köp el. annat avtal fått mottaga, icke
ha det värde el. ock ej uppgå till den myckenhet,
som mottagaren skäligen beräknat. Enär
överlåtaren anses närmare att hålla reda på godsets
egenskaper och myckenhet än mottagaren, ger
svensk lag mottagaren särskilda anspråk mot
överlåtaren på grund av felet eller bristen, även
om överlåtaren saknat kännedom därom. Dessa
anspråk gå ut på dels hävande av avtalet, d. v. s.
att vardera parten tar sitt igen eller slipper gälda
vad han utfäst, dels avlämnande av den felande
myckenheten eller ”gillt gods” (utan fel) i st. f.
det felaktiga, dels nedsättning i det pris
mottagaren utfäst, dels ersättande av ekonomisk skada,
som godsets bristfällighet förorsakat mottagaren.
— För fel i försåld fastighet ansvarar säljare
endast i begränsad omfattning, huvudsaki. endast
om han i köpehandlingen lämnat garanti för vissa
egenskaper.
Felestad, socken i v. Skåne, Rönnebergs
härad, Malmöhus län; 4,93 km2, 214 inv. (1951).
Omfattar en del av den vågiga slätten s. om
Söderåsen; genomflytes av en nordlig källarm
till Saxån. 405 har åker; skog saknas. En mindre
del av Svalövs municipalsamhälle ligger inom F.
Den romanska kyrkan av tegel är från
1200-ta-lets förra hälft. Bildar med Källs-Nöbbelöv och
Svalöv ett pastorat i Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt; tillhör storkommunen Svalöv.
Felibreförbundet [-li’br-], ett inom det
pro-vensalska språkområdet av Frankrike bildat
förbund, vars mål är att upprätthålla provensalska
språket, särskilt som litteraturspråk, främja den
provensalska litteraturen och bevara den gamla
provensalska konsten och kulturen. — Sju
skalder, tillhörande Avignonskölan, bland dem
Auba-nel, Mistral och Roumanille, beslöto vid en
sammankomst 21 maj 1854 att bilda ett förbund till
det provensalska språkets fixering och förädling
och den provensalska vitterhetens främjande.
Mistral, som givit uppslaget till förbundet,
gav det också dess namn, Lou Felibrige (av
dialektordet felibre, skriftlärd). Man beslöt att
utgiva en årskalender med folkligt innehåll. Första
årgången av Armana Prouvenqau utgavs 1855.
Dess innehåll utgöres av såväl vers som prosa,
och bland dess många medarbetare ha alltjämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
