Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femern - Femhundras råd - Femina - Feminin - Femininum - Feminism - Femiska mineral - Femkamp - Femlingar - Femme - Femmänningar - Femsjö - Femte kolonnen - Femte sjukdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Femern—Femte sjukdomen
300
Femern, ty. Féhmarn, tysk ö i Östersjön,
skild från fastlandet genom det smala
F.-sun-det och från da. ön Lolland genom F. bält; hör
till preuss. prov. Schleswig-Holstein; 185 km2,
omkr. 10,000 inv. ön är ett skoglöst, bördigt
och välodlat slättland. Järnväg leder från
F.-sundet i en nordvästlig båge förbi huvudorten
Burg. r .
F. var under medeltiden ett tvisteämne mellan
de danska konungarna och grevarna av Holstein.
Sedan 1581 tillhörde ön hertigarna av
Holstein-Gottorp men indrogs 1713 till danska kronan;
den övergick genom krigen 1864 och 1866 till
Preussen. Vid F. utkämpades under
svenskdanska kriget 1643—45 två ryktbara sjöslag, 1
juli och 13 okt. 1644. Det första, även kallat
slaget vid Kolberger Heide, mellan Clas
Fleming och Kristian IV, blev oavgjort. I det
andra slaget tillintetgjordes en dansk flotta av
en svensk-holländsk under K. G. Wrangel. —
Litt.: ”Slaget vid F. 1644 13/io 1944” (1944).
Femhundras råd, D e (fr. Conseil des
cinq-cents), se Direktorium.
Fèmina, lat., kvinna.
Feminin (lat. feminlnus), kvinnlig;
fruntim-mersaktig.
Femininum [sv. utt. fè’mini-] (lat. genus f.,
kvinnligt kön), se Genus.
Femini’sm (fr. féminisme), åskådning, som
hävdar kvinnans likställighet med mannen,
kvinnorörelse; stundom fruntimmersaktighet.
Fémiska mineral, en grupp av hypotetiska
mineral, som för underlättandet av beräkningen av
kemiska analyser av bergarter antages ingå i
dessa. Hit räknas utom ferro-magnesium-mineral
också vissa andra, ss. apatit, kalcit och
malmmineral. De i bergarten verkligen
förekommande motsvarande mineralen kallas m a f i s k a;
bergarter, i vilka dessa dominera, kallas m a f i
s-ka bergarter.
Femkamp, idrottstävling, som omfattar fem
olika grenar. Antik f., pentathlon, bestod av
löpning (vanl. omkr. 200 m), längdhopp,
diskus-och spjutkastning samt brottning. Om
ordningsföljden dem emellan samt sättet att utse
segrare har länge tvistats. Stödd på gammalgrekiska
urkunder har E. Kalfarentzos (1949) framlagt
ett till synes beaktansvärt förslag till lösning:
Hopp, diskus och spjut bildade en särskild grupp,
som inledde tävlingen (ordningsföljden
varierade). En trefaldig seger här avgjorde hela
tävlingen, enär tävlande ej behövde segra i mer
än 3 grenar av de 5 för att bli slutlig
vinnare (”pentathlos”). Följaktligen blev en
två-faldig segrare i första gruppen
femkampsvin-nare, om han även blev bäst i den 4:e
grenen (löpningen), där blott han och tävlanden
med en seger deltogo. Endast om den
sistnämnde vann denna gren, tillgreps här 5:e grenen,
brottning. Vid 3 olika segrare inom första
gruppen fortsattes med gren 4 och 5. Segrade här
någon i båda grenarna, blev han ”pentathlos”;
i motsatt fall korades ingen till segrare. —
Nutidens f. i fri idrott har följ,
sammansättning: längdhopp med anlopp,
spjutkast
ning (bästa hand), löpning 200 m, diskuskastning
(bästa hand) och löpning 1,500 m. I hopp och
kast medgivas inalles endast 3 försök.
Resultaten i de olika grenarna uträknas enl. vissa
tab., som ändrats senast 1935; sammanlagda
poängsumman avgör placeringen. Världsrekord i
f. har aldrig noterats. F. i olika former
ingick i Olympiska spelen 1906 och 1912—24 men
uteslöts 1928. Intresset för f. har sedan undan
för undan avtagit. — Litt.: E. Kalfarentzos,
”Über das antike Pentathlon” (i 2:a
Lingiad-kongressens handlingar, 1949).
Om modern f., sjömilitär el. marin f. samt
vinter-f. se d. o.
Femlingar födas ytterst sällan. Endast i ett
fall är det känt, att f. kunnat överleva. 1934
föddes i Quebec i Canada fem flickor
(flickorna Dionne), vilka sedan fortlevt, trots att
födseln inträffade 2 mån. före tiden och att
barnens sammanlagda vikt uppgick till endast
5,9 kg. De anses vara enäggiga. ögonen,
håret och anletsdragen visa så stor likhet, att
endast personer, som haft långvarig kontakt med
flickorna, kunna skilja dem åt. Vid ung. 3
års ålder visade de normal vikt, deras längd
närmade sig då också det normala
genomsnittet.
Femme [fam], fr., kvinna. — F. de chambre
[da Jä’br], kammarjungfru.
Femmänningar, liksom även t
remänning-a r och i vissa fall fyrmänningar (i
undantagsfall tvåmänningar,
fördubblingsre-gementen), uppsattes på grund av konungens
påbud under Karl XII med början 1700 som
reservtrupper till den stående indelta armén, vilken
genom kriget hade tagits i anspråk för tjänst
i främmande land. De bildades därigenom, att
tre, fyra el. fem rusthåll el. rotar skulle
förena sig för uppsättande av en ryttare, resp,
en knekt (tillhörande fotfolket). Dessa trupper
bildade särskilda reg den, vilka allmogen ansåg
böra stanna inom hemlandet. Men de fördes
snart utom landet och gingo förlorade, varefter
de till största delen nyuppsattes efter 1709 års
olyckor samt ytterligare en el. två gånger.
Femsjö, socken i v. Småland, Västbo härad,
Jönköpings län, intill Hallandsgränsen och
gränsen mot Kronobergs län; 61,so km2, 417 inv.
(1951). Omfattar vidsträckta mossar och
skogbevuxna höjder (bok m. m.) kring sjöarna
Halla-sjön, Södra Färgen, Mellan-Färgen, Femmen
och Frilien. 440 har åker. Kyrkan av sten
ombyggdes 1739—40. Ingår i F., Långaryds och
Färgaryds pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt ; tillhör storkommunen Hylte.
Femte kolonnen, beteckning för hemliga
fiender el. sympatisörer med fienden inom det egna
landets gränser, i anslutning till ett yttrande av
general Queipo de Llano under spanska
inbördeskriget 1936, att Madrid hotades av fyra av
general Francos kolonner och att en femte
kolonn inne i själva staden var redo att träda i
verksamhet i det avgörande ögonblicket. —
Härav benämningen femtekolonnare.
Femte sjukdomen kallas vissa sjukdomsbilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
