Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Finland
438
Bondgård i en älvdal vid Sodankylä i Lappland.
Uleåborgs län, där den överstiger 70% av
lantbefolkningen, lägst i Nylands och
Tavaste-hus län med resp. 51 och 60%. — 1940
uppgick hela åkerarealen till 2,372,045 har el. 7%
av hela landarealen. Småbruken dominera i
anmärkningsvärd grad jordbruket i F. Småbruket
överväger särsk. på sjöplatån samt i Uleåborgs
län. I s. v. F. samt i s. Österbotten intaga de
medelstora jordbruken (10—100 har åker) en
betydande plats. Stora jordbruk med över 100
har åker förekomma i nämnvärd grad blott i
Åbo-Björneborgs, Nylands och Tavastehus län.
— Jordarrendessystemet hade under 1700 och
1800-talen stor utbredning i F. Genom den s. k.
torparlagen av 1918 fingo torparna och
landbönderna rätt att genom statens förmedling inlösa
den arrenderade jorden. Härigenom uppstodo
bortåt 100,000 nya självständiga
jordbrukslägen-heter med en sammanlagd areal av 900,000 har.
Dessutom har genom statens
kolonisationsverk-samhet under 1920- och 1930-talet bildats c:a
40,000 nya brukningsdelar med en sammanlagd
areal av över 1 mill. har. Av genomgripande
betydelse för jordägoförhållandena i F. är den
kolonisationsverksamhet, som bedrives med stöd
av 1944 års lag om anskaffning av jord åt den
från Karelen, Porkalaområdet m. fl. avträdda
områden förflyttade befolkningen samt åt
krigsinvalider, f. d. frontmän o. a. jordberättigade.
Antalet jordberättigade med stöd av sistn. lag
är omkr. 150,000.
1946 odlades spannmål på 32,4 % av
åkerarealen, därav 6,2 °/o råg och 6,6 °/o vete.
Veteodlingen har gått synnerligen snabbt framåt i
F. på de senaste tjugo åren. Den har efter
hand spritt sig allt längre norrut, ända till
Vasa, Kuopio och Uleåborgs län. Totalskörden
var 1946 1,78 mill. dt och täckte ung. 2/3 av
behovet. Råg och korn odlades ung. i samma
utsträckning. De största arealerna av rågodling
hade Åbo-Björneborgs och Vasa län, med resp.
21,4 och 21,2 °/o av hela landets rågodlingsareal.
I tredje rummet kom Tavastehus län med 15,0
°/o. Totalskörden var 1946 1,44 mill. dt och täckte
något över hälften av konsumtionen. Korn
odlades på 5,9 °/o av landets hela åkerareal. Utom
i de tre viktigaste spannmålsproducerande
länen, Åbo-Björneborgs, Tavastehus och Vasa län,
odlades korn spec. i Uleåborgs och Kuopio län.
Totalskörden var 1946 1,51 mill. dt och täckte
konsumtionen. Det allmännast odlade sädesslaget
är havre. 1946 var odlingsprocenten för havre
13,5 °/o av hela åkerarealen. Havre odlades
proportionsvis mest i s. och mell. F., däremot
mindre i n. delen av landet. Totalskörden var
1946 3,34 mill. dt och täckte i huvudsak
behovet. Synnerligen betydelsefull för folknäringen
är potatisen. Dess odlingsareal var 1946 3,2 °/o
av hela åkerarealen. Totalskörden var
ifrågavarande år 8,91 mill. dt. Den täckte fullständigt
behovet. I F. odlas även sockerbetor, i huvudsak
i Åbo-Björneborgs län. Totalskörden var 1946
0,5 mill. dt. Den täckte endast en bråkdel av
behovet. Spannmålsodlingen i F. gick före 2:a
världskriget kraftigt framåt, och landet närmade
sig självförsörjningsgränsen i fråga om
spann-målsbehovet. Förlusten av de bördiga
jordbruksområdena i Karelen har dock väsentligt
försvårat läget, och spannmålsskörden har under
krigsåren och även därefter varit svag genom bristen
på konstgödsel m. m. I sistn. hänseende har
dock en förbättring ägt rum på senare år.
Av stor betydelse i F. är
boskapsskötseln. 1946 användes 42,4 °/o av hela den
odlade arealen till produktion av hö och grönfoder
samt dessutom 12,1 °/o som betesvall. Till detta
kommer, att ytterligare 376,438 har användes som
naturlig äng el. som upplöjd naturlig betesmark.
Nötkreaturen intaga främsta platsen bland
husdjuren. Antalet kor över 2 år var 1947 1,074,327.
Antalet mejerier var 1945 527, och i dem
tillverkades 14,775 ton smör och 4,245 ton ost.
Smör- och ostproduktionen har under och efter
2 :a världskriget gått starkt tillbaka som en
följd av landavträdelserna och bristen på
kraftfoder. På senare år har en import av smör ägt
rum. Mejeriproduktionen befinner sig dock åter
i uppgående. Utom nötboskapen utgjordes
husdjur sstocken av 403,674 hästar, 981,738 får,
275,050 svin samt 8,923 getter.
Skogsbruk. Arealen av skogsbärande
mark i F. uppskattades 1945 till 21,670,000 har
el. 71,1 °/o av hela landarealen. Genom
förlusten av Karelen m. fl. områden förlorades 3,2
mill. har skogsmark. Av den nuv. skogsarealen
äro 17,085,000 har produktiv och 4,585,000 har
svagt produktiv skogsmark. Skogsmarker i
enskild ägo uppskattas f. n. till 12,4 mill. har, medan
industribolagens skogsmarker beräknas till 1,48
mill. har, statens till 7,4 mill. har, kommunernas
till 240,000 har och församlingarnas till 140,000
har. Av skogsarealen voro 53,0 °/o bevuxna med
tall, 28,0 °/o med gran, 16,8 °/o med björk och
2,2 °/o med al, asp etc. Det samlade
virkesförrådet på bark uppskattas till 1,370 mill. m3.
Den totala virkesmängden utan bark är 1,159
mill. m3 mot 1,417 mill. m3 i Sverige (1923—29)
och 320 mill. m3 i Norge (1919—30). Den årliga
tillväxten i virkesmängden beräknas till 40,3
mill. m3 — Under mellankrigstiden avverkades
årl. mindre än vad som motsvarade tillväxten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
