Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Rundradio - Försvarsväsen - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Finland
452
övertog 90 °/o av aktierna, sköter såväl
radioprogrammet som den tekniska rörelsen enl.
koncession av ministeriet för
kommunikationsväsendet och allmänna arbeten. Dess direktorat,
förvaltningsrådet, består av 21 medl., av vilka
flertalet enl. hittills gällande ordning tillsatts av
regeringen. Genom riksdagsbeslut 1948 (mot
folkdemokraternas nej röster) har dock bestämts, att
förvaltningsrådet skall vara direkt underställt
riksdagen. I regel utsändes ett enda program,
dock så att vissa delar av nätet under vissa
timmar reserveras för sändning på svenska
språket.
Försvarsväsen. Under frihetskriget 1918
uppbyggdes kring frivilliga skyddskårer en militär
organisation, som blev grunden för republiken
F :s försvarsmakt. Denna fick efter
demobilise-ringen en organisation av ung. samma omfång,
som gällde intill 2 :a världskriget.
Skyddskårsor-ganisationen bibehölls, varjämte 1921 bildades
föreningen Lotta Svärd, som intimt samarbetade
med skyddskårerna. 1932 genomfördes en
genomgripande omorganisation av försvaret genom
skapandet av en territorialorganisation.
Härigenom fick den aktiva fredsarmén till uppgift att
ombesörja de värnpliktigas första utbildning men
därjämte att vara täcktrupp för tryggandet av
fältarméns mobilisering. Fredsarmén
sammanfördes till en armékår med särskild stab (med
funktion av arméstab) samt förläggning i huvudsak i
s. ö. och s. F. Styrkan utgjordes av 3
fördelningar, en kav.-brigad m. m.
Territorialorganisa-tionen fick till huvuduppgift att ombesörja den
övriga fältarméns mobilisering samt att
handlägga samtliga värnplikts- och
mobiliseringsären-den, ävensom repetitionsövningarnas planläggning
och genomförande samt viss fortsatt
befälsut-bildning. Utbildningstiden var närmast före 2 :a
världskriget 350 dagar för huvuddelen
värnpliktiga och 440 dagar för till
reservofficersutbildning uttagna m. fl. Härtill kommo
repetitions-övningar om 40—60 dagar. Värnplikten varade
från 17 till 60 år. Ärskontingenten utgjorde
omkr. 25,000 man. Lantstridskrafterna kunde
härigenom under kriget småningom uppbringas
till 15 fördelningar och vissa självständiga,
mindre förband, i allt omkr. 325,000 man.
Fördelningarna voro sammanförda till 6 armékårer.
Inom marinen omfattade flottan 2 pansarskepp å
3,900 ton, 5 ubåtar m. m. samt ett starkt
kust.-art. Luftstridskrafterna bestodo av flygförband
m. m. samt luftvärn, relativt svagt utvecklat före
2:a världskrigets början. Antalet flygplan steg
småningom till 400 å 450 st. — Enl. de militära
klausulerna i Paris-freden 1947 får F. icke
upprätthålla större beväpnade styrkor än: vid
lantstridskrafterna 34,400 man, gränsbevaknings- och
luftvärnstrupper inräknade, vid
sjöstridskrafterna 4,500 man och ett tptaltonnage om 10,500 ton
samt vid luftstridskrafterna 3,000 man och 60
flygplan, reservflygplan inräknade. Bombplan
med inre bombfällningsinrättning få icke finnas.
F. får icke inneha el. tillverka el. utföra försök
med bl. a. atomvapen, styrbara el. med egen
kraftkälla framdrivna projektiler, bemannade
tor
peder, ubåtar, motortorpedbåtar el. stormbåtar
av särskild typ.
Den gamla fredsorganisationen har t. v. i stort
sett bibehållits. Direkt under presidenten lyder
alltjämt en befälhavare för krigsmakten, numera
benämnd kommendören för
försvarsmakten. Försvarsmakten indelas i
lantstridskrafterna, territorialorganisationen,
sjöstridskrafterna, luftstridskrafterna samt diverse skolor och
inrättningar. Däremot har armékåren upphört
att existera och i samband därmed
armékårsstaben upplösts. Dess funktioner ha överflyttats på
förutv. generalstaben, numera benämnd
huvudstaben, som alltså är att betrakta som en
kombinerad försvars- och arméstab.
Försvars-rådet har upplösts liksom också skyddskårs- och
Lotta Svärdsorganisationerna. Efter
vapenstilleståndet har för varje år av riksdagen medgivits
delpermittering av de värnpliktiga, så att
tjänstgöringstiden 1948 uppgick till 6 mån. för
huvuddelen värnpliktiga och till 9 mån. för fortsatt
befälsutbildning. Reservofficersutbildningen, som
förbjöds i vapenstilleståndsavtalet, har 1948
återupptagits. En ny lag om övningstidens längd
antogs 1950, enl. vilken tjänstgöringstiden för
huvuddelen av de värnpliktiga är 240 dagar och
för specialtruppslagen 330. —
Lantstridskrafterna utgöras av 3 divisioner och en lätt
brigad samt ett förbindelse- och ett pionjärreg.
Divisionsstaberna äro förlagda i Uleåborg (i:a),
Åbo (2:a) och Kouvola (3:e), lätta brigadens
stab i Tavastehus.
Territorialorganisationen omfattar 9 militärlän med en
läns-kommendör som chef. Militärlänen indelas i
olika antal (sammanlagt 27) militärdistrikt. Dess
huvudsakliga uppgift f. n. är att ombesörja de
värnpliktigas inskrivning och redovisning. —
Sj östridskrafterna bestå av stab,
kustartilleriet, omfattande Åbo kustart.-reg.,
Sveaborgs och Fredrikshamns kustpositioner, och
flottan, vars kärna utgöres av 4 kanonbåtar. —
Luftstridskrafterna bestå av stab,
flygvapnet, luftvärnet och luftbevakningen.
Flygvapnet utgöres av 4 flygreg. om sammanlagt
6 jakt- och 3 bombeskadrar, luftvärnet av 2
luftvärnsreg. I luftstridskrafterna ingår
dessutom en förbindelsebataljon. —
Gränsbevakningen lyder i fred under
inrikesministeriet men infogas under krig el.
bered-skapsförhållanden i krigsmakten.
Författning. Enl. regeringsformen av 17/t 1919,
är F. en suverän republik.
Folksuveränitetsprinci-pen proklameras på så sätt, att statsmakten,
d. v. s. högsta makten, förklaras tillkomma
folket, som företrädes av sin till riksdag
församlade representation, men maktdelningsprincipen i
sin hävdvunna form kommer också till uttryck
på så sätt, att den lagstiftande makten förklaras
tillkomma riksdagen i förening med
republikens president, den
verkställande makten är uppdragen åt presidenten,
och den dömande makten handhas av oberoende
domstolar, i högsta instans av högsta
domstolen och högsta
förvaltningsdomstolen. Som ett särskilt organ för
sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
