Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspång (Finspong) - Finspånga läns härad - Finspångs revir - Finspångsån - Finsta - Finsteraarhorn - Finstermünz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Finspånga läns härad—Finstermünz
520
ab. Ljungström, som där tillverkar ångturbiner
m. m. Själva järnbruket övertogs s. å. av
Fin-s p o n g s metallverks a b. övriga till F: s
styckebruk urspr. hörande egendomar och bruk
tillhöra nu dels Boxholms ab. (Sten och
Gravers-fors), dels Fiskeby fabriks-ab. —
Krigsma-terieltillverkningen, främst
kanontillverkningen, började här redan på 1500-talet och
gjorde under De Geer d. ä:s tid (1600-talets
mitt) stora framsteg. F.-kanoner exporterades
på 1600-talet till Holland, på 1800-talet till
Ryssland (stora leveranser efter 1856), Danmark,
Egypten m. fl. länder, på 1900-talet bl. a. till
Danmark och Argentina. Numera tillverkas i
F. eg. ingen annan krigsmateriel än ämnen till
proj ektilgördlar och till patronhylsor. — F: s
slott på en holme i Finspångsån blev grundlagt
1668 av Louis De Geer d. y., har två flyglar
från 1740-talet och omges av park med bl. a.
ett ekotempel. Den betydande tavelsaml. är nu
skingrad; det stora bibi. (omkr. 30,000 band)
kom 1904 i Norrköpings stads ägo. Slottet
begagnas som förvaltningsbyggnad för Svenska
turbinfabriks-ab. Ljungström.
1852 räknade själva brukssamhället 631 inv.,
1940 6,375. Med ingången av 1942 blev hela
R i s i n g e sn köping med namnet F., till arealen
den största i Sverige och näst Laxå den glesast
befolkade med blott 38 inv. pr km2. Trakten är
ett sjörikt platåområde, där åkern upptar 3,736
har. Köpingens, kulturgeografiska centrum, det
gamla brukssamhället, ligger vid den smalspåriga
järnvägen Örebro—Norrköping; en 9 km lång
privatbana för godstrafik leder härifrån genom
industriområdet Lotorp till Yxvikens sågverk i
n. ö. I s. v. och s. ligga villaområdena Torstorp
och Falla. Förutom bebyggelse av modern typ
har F. alltjämt bevarat en del av den gamla
bruksbebyggelsen. Här finnas bl. a. länslasarett
och samrealskola samt vid gamla kyrkan i
Risinge en hembygdsgård. Utom de redan nämnda
storindustrierna har F. flera medelstora och
mindre industriföretag, ss. konfektionsfabrik,
tillhörande Lotorps fabriks-ab., stämpelfabrik,
ke-misk-teknisk fabrik, pappersförädling och
tryckeri, tillhörande ab. J. Fröberg, sågverk och
snickerifabriker, mekaniska verkstäder, bryggeri
och tegelbruk. Bland större egendomar märkas
Stjärnviks säteri (med kvarn och kraftverk),
Ysunda, Hult, Angnäs, Vistinge, Mo (Statens),
Finspångs säteri, Lotorp, Häradstorp och
Flas-björke, de tre sistn. tillhörande Fiskeby
fabriks-ab. På Mogård vid Glan finns sedan 1946
Vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte.
Förr funnos järnbruk vid Lotorp (1635—1916),
Ysunda, Börsjö och Börgöl. Den nuv.
församlingskyrkan, belägen i Risinge 6 km åt s. ö.,
uppfördes 1845—49 och har en altartavla av P.
Hörberg, som bodde i socknen och ligger
begravd på gamla kyrkogården. Den gamla kyrkan
härstammar från medeltiden. ■—- Tax.-värde å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet 10,845,300
kr, å annan fastighet 56,555,300 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: fysiska
personer 30,879,880 kr, sv. ab. 2,541,090 kr (1950).
Finsteraarhorn.
Finspånga läns härad, härad i n.
Östergötland, Östergötlands län; omfattar socknarna
Godegård, Tjällmo, Hällestad, Vånga, Regna och
Skedevi samt Finspångs köping; 1,603,37 km2,
26,164 inv. (1951). F. är (sedan 1948) delat på
Bråbygdens och Finspånga läns samt Aska, Dals
och Bobergs domsaga, tillhör Finspångs fögderi
och utgör Bergslags kontrakt i Linköpings stift.
Finspångs revir, adress Finspång, tillhör Östra
distriktet och omfattar delar av Kumla och
Sköl-lersta härader i Örebro län samt delar av
Finspånga läns härad i Östergötlands län. Reviret
är delat i 3 bevakningstrakter.
Finspångsån, vattendrag i n. Östergötlands
skogsområde till sjön Glan, biflöde till
Motala-ström; upprinner nära Vätterns n. ända. Längd
65 km, flodområde 1,270 km2. Utbyggd effekt
3,800 kW, varav Finspång 1,200 kW (16 m
fallhöjd) och Ränninge 700 kW.
Finsta, gods i ö. Uppland, 12 km v. om
Norrtälje, Skederids socken, Stockholms län; 455 har,
därav 160 har åker. Tax.-värde 276,700 kr. En
del av egendomen F. har utbrutits och kallas
Nedre F. (300 har). F. är gammalt
Folkunga-gods. Här föddes den heliga Birgitta. Nedre F.
har förvärvats av Stockholms läns landsting, som
hit har förlagt en lantmanna- och
lanthushålls-skola.
Finsteraarhorn [-ä’rhårn], högsta toppen
bland Bernalperna i Schweiz; 4,272 m ö. h.
Bestegs f. ggn 1812.
Finstermünz [-my’nts], alppass på gränsen
mellan Schweiz och Tyrolen, genomflytes av Inn.
Det gamla fästet Hoch-F. vid passet ligger 1,137
m ö. h., Fort Nauders 1,365 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
