Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisktransport - Fisktrappa - Fisktärna - Fisk University - Fiskus - Fiskväg - Fisködlor - Fiss - Fiss dur - Fissis - Fiss moll - Fissur - Fissura - Fistel - Fistulina - Fitchburg - Fitger, Arthur - Fitinghoff, 1. Laura - Fitinghoff, 2. Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Fisktrappa—F itinghof f
556
i vattnet. Vid större f. användas för ändamålet
särskilt konstruerade vagnar och tankbilar med
inbyggda syrgasapparater.
Fisktrappa, se Fiskväg.
Fisktärna, se Tärnsläktet.
Fisk University [jonivä’siti], univ. för
negrer i Nashville, Tenn., U.S.A., utvecklat ur en
skola, som 1866 grundades av affärsmannen och
filantropen Clinton Bowen Fisk (1828—90).
Fi’skus, se Fiscus.
Fiskväg, konstgjord anordning för att bereda
vandringsfisk, särskilt lax och ål, väg förbi
dammbyggnader och branta vattenfall upp till
lämpliga lek- och näringsplatser. F. kunna
uppdelas i två huvudgrupper, ”trappor” och
”ledare”, de förra avsedda huvudsaki. för laxfiskar,
de senare för ål. Vägarnas utseende och
placering bero på de lokala förhållandena; ofta måste
flera anläggas vid samma dammbyggnad. Största
svårigheten ligger i att anordna vägarnas
utlopp så, att fisken hittar dem. Utloppet
förläg-ges omedelbart nedanför hindret; för trapporna
(fisktrappor, laxtrappor) gäller
dessutom, att vattnet bör utströmma så rikligt och
med sådan hastighet, att det av fisken
uppmärksammas. Övre mynningen anordnas så, att vid
växlande vattenstånd ett någorlunda jämnt
in-strömningstryck erhålles.
Ledarna anordnas huvudsaki. för det
uppgående ålynglet (å 1 y n g e 11 e d a re). De bestå
stundom av öppna rännor el. diken, vanl. dock
av täckta små trätrummor i lutning från 1:1 till
1:10, delvis fyllda med sten el. ris, varemellan
Älyngelledare.
vattnet silar fram. Ledarnas dimensioner lämpas
efter ynglets storlek. I Trollhättan har staten
en större ålyngeluppsamlingsstation, varifrån
ål-yngel även försälj es för utplantering i andra
vatten (årl. omkr. 3 å 4,000 kg av storlek omkr.
80 st per kg.). Större ålyngel, s. k. sättål,
uppsamlas vid vissa kuster (vid Skånes av en storlek
15—40 st per kg.).
Fisködlor, se Iktyosaurier.
Fiss (fr. fa dièse, eng. f skarp), mus., den
medelst ett # en halv ton höjda tonen f el. sjunde
tonen i den kromatiska skalan; förväxlas
en-harmoniskt med gess.
Fiss dur (fr. fa dièse majeur, eng. f sharp
major), mus., den durtonart, som har fiss till
grundton och företecknas med sex #, näml, för
f, c, g, d, a och e (parallelltonart: diss moll).
Fi’ssis, mus., kallas tonen f, höjd med två
halvtoner.
Fiss moll (fr. fa dièse mineur, eng. f sharp
minor), mus., den molltonart, som har fiss till
grundton och i likhet med sin parallelltonart,
A dur, företecknas med tre #, näml, för
f, c och g.
Fissür (lat. fissüra), sår i form av en smal
spricka. Fissurer i benen kunna vara enkla el.
sammansatta; de uppkomma genom yttre våld
av alla slag, stötar, inverkan av kulor, fall o. s. v.
— F. på huden ha vanl. sitt säte i kanterna
på mynningarna av de inre håligheterna och
äro ojämförligt vanligast vid stolgången. De
äro i allm. ganska svårläkta och smärtsamma.
Fissüra, lat., spricka. Se Fissur. — F.
cal-carina, F. hippoca’mpi och F. Sy’lvii, se Hjärna.
Fistel (lat. fi’stula, rör), rörformig kanal av
patologisk natur, uppkommen som missbildning
i anslutning till en inflammatorisk process el.
som avsiktlig el. oavsiktlig följd av kirurgiskt
ingrepp. F. kan förbinda organ inbördes el. med
hud el. slemhinna. Med fistlar i inskränkt
bemärkelse menas kanaler från centrala varhärdar
ut till huden. Den ständiga infektion, för vilken
f:s väggar äro utsatta, försvårar läkning utan
kirurgisk hjälp.
Fistulina, se Oxtungsvamp.
Fitchburg [fi’t/bäg], stad i Massachusetts,
U.S.A., 60 km n. v. om Boston; 43,000 inv. F.
har pappers-, järn-, textil- och skoindustri.
Granitbrott.
Fi’tger, Arthur, tysk skald och målare
(1840—1909). Han utförde väggmålningar bl. a.
i Bremen. Som författare står han dock högre
och högst i sina lyriska dikter (”Fahrendes Volk”,
1875, ”Winternächte”, 1881). F:s liberalt
tendentiösa dramer (bl. a. ”Die Hexe”, 1876; ”Hexan”,
1887, övers, av C. Snoilsky) väckte uppseende.
Fi’tinghoff. 1) Laura Mathilda
Bernhardina F., f. Runsten, författarinna (1848—1908).
Hon skrev omtyckta ungdomsböcker (bl. a.
”Barnen från Frostmofjället”, 1907) m. m.
2) Laura Mathilda Edla Rosa F., den
föreg:s dotter, författarinna (1872—1949). F.
utg. romaner, bl. a. ”Skuggans hemlighet” (1931),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
