Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjolsvinnsmal - Fjeord - Fjord, Niels Johannes - Fjugesta - Fjuk - Fjäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wi
Fjord—Fjäder
568
Norangsfjord i Sunmöre, Norge. Se även bild 2 å pl.
vid Europa.
kommer till den sköna Menglods (”den av
smycken glänsandes”) borg och efter ett samtal med
väktaren, Fjolsvinn, som först bortvisat honom,
insläppes i borgen, där han välkomnas av den
längtande Menglod, varefter de älskande fira sin
förening.
Som inledning till F. är eddadikten
”Grogal-der” att betrakta, vilket framgår av likheten
mellan ”Grogalder” och F. å ena sidan samt bl. a.
de svenska visorna om ”Herr Svedendal” och
”Hertig Silfverdal”, vilka bevarat diktens
ursprungliga enhet, å andra sidan.
Fjord, havsvik, ofta lång, smal och djup, ej
sällan begränsad av branta bergstränder. Fjordar
förekomma huvudsakligen på högre geografiska
bredder. Vackrast utbildade äro f. inom
Skandinavien (särskilt Norge), Skottland, Grönland,
Spetsbergen, n. Nordamerika, s. Sydamerikas
västkust och Nya Zeelands sydö.
Fjord, Niels Johannes, dansk fysiker
(1825—91). Han blev 1858 lärare i fysik vid
Landbohöj skolen och var 1882—91 föreståndare
för det av honom skapade laboratoriet för
försök på jordbruksområdet. Hans verksamhet blev
banbrytande för Danmarks jordbruk.
Fjugesta, municipalsamhälle i Knista socken,
Örebro län, på Närkesslätten, vid statsbanan
Örebro—Svartå (22 km från Örebro); 1,82 km2,
1,042 inv. (1951). F. är tingsställe samt har
apotek, provinsialläkare och distriksveterinär.
Bland industrierna märkas flera möbelfabriker,
Fig. 1. Fjäder.
b bifjäder, f fan, sk
skaft, sp spole.
Fig. 2. Ett stycke av
skaftet (i) med
bistrålar (a), som äro
sammanhakade med
varandra.
av vilka den största tillhör ab. A. Klaessons
möbelfabrik, ab. Fjugesta rullgardinsfabrik,
skofabriker och ett tegelbruk. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 4,634,700 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,457,870
kr (1950).
Fjuk, skär med därpå uppförd fyr i Vättern,
ung. mitt emellan Motala och Karlsborg.
Fjäder. 1) (Zool.) En utväxt från fåglarnas
hud, till sitt ursprung en högre
utvecklingsform av kräldjurens fjäll. På foster stadiet
an-lägges en f. liksom ett fjäll i form av en papill
från läderhuden, som skjuter upp i överhuden.
Medan fjället i stort sett förblir på detta
stadium, tillväxer fjäderanlaget i längd och
ned-sänkes i en fördjupning i huden, fjädersäcken,
varefter den egentliga f. bildas av den
fjäderanlaget beklädande överhuden, som formas till
fina strålar och förhornas.
På detta sätt uppkommer
fågelungarnas
dunbeklädnad; de senare f. utväxa
från f j ädersäcken, varvid
det ursprungliga dunet
avkastas. I fjäderdräkten
ingå olika slags f. Täck- el.
kontur fjädrarna bestå
nedtill av den ihåliga spolen,
som, så länge f. ännu är
ung, utfylles av en
blodrik pulpa. Då f. är fullt
utvecklad, drager sig
pulpan tillbaka, kvarlämnande
tunna hinnor, den s. k.
fjädersjälen. Spolen
fort-sättes uppåt av skaftet,
som ofta nedtill bär en
liten bifjäder (fig. 1). Från
skaftet utgå fanstrålarna
med sina bistrålar (fig. 2).
Den främre radens
bistrålar på varje fanstråle äro
försedda med hakar,
varigenom strålarna hakas
ihop till en skiva, fanet. De
största kontur fjädrarna
kallas pennor och indelas i
ving- och stjärtpennor.
Bland vingpennorna kan
man urskilja hand- och
armpennor. De på tummen
sittande f. kallas
lillving-en (fig. 3).
Vingpennorna täckas
vid basen av
mindre
konturfjädrar, vingtäc-karna. Även till
stj ärtpennorna
höra dylika
täckfjädrar. Dun äro
f., där skaftet är
smalt och mj ukt
och strålarna
mjuka och utan
Fig. 3. Vinge.
l lillvinge, h handpennor, a
armpennor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
