Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flandern - Flandin, Pierre Étienne - Flandrin, Hippolyte - Flanell - Flanera - Flank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Flandin—Flank
600
rike och Zeeland i Nederländerna. F. omfattar
således n. v. delen av franska dep. Nord, v.
Belgien och Nederländerna s. om Scheldemynningen.
— F. förlänades omkr. 864 av Karl den skallige
till Balduin I Järnarmen (d. 879), vilken
en-leverat och äktat hans dotter. Härigenom
uppkom under en från dessa härstammande duglig
greveätt en stark makt, det enda stora franska län,
som aldrig varaktigt uppgick i Frankrike. Balduins
ätt, som regerade här till 1128, utvidgade sitt
välde, särsk. åt s., t. ex. med Tournai, Arras och
Cambrésis, samt åt n. med områden, vilka lydde
under det tyska kej sardömet: trakten vid
Schel-des mynning. Från 1056 var greven av F. såväl
Frankrikes som kejsarens vasall, och landet
framträdde starkt bland småstaterna i v. Den näst
siste härskaren av denna ätt, Karl av Danmark,
var son till den danske konungen Knut den
helige och en flandrisk grevinna. — Till 1280
styrde därefter regenter av ett par ätter F., som
tidvis var förenat med Hainaut; en av dess
grevar blev under 4:e korståget kejsare av
Kon-stantinopel (1204). F. ö. präglades F:s historia
under denna tid av två ting: det framåtgående
franska riket vann inflytande över F., och F:s
städer fingo en utomordentlig betydelse som centra
för en ständigt växande yllevävnadsindustri och
handel. De problem, som uppstodo härur,
präglade den följande tiden av F :s historia, under
greveätten Dampierre (1278—1384). Landets
ekonomiska maktställning, som under 1200-talet
blivit lysande, berodde på ylleindustrien, och denna
var beroende av den import av engelsk ull,
som anskaffade råmaterialet. England var
sålunda landets naturliga bundsförvant, men det
franska inflytandet, som växt upp under föregående
tid, uppehölls med våld genom franska segrar
vid Courtray (1302) och Kassel (1328). Mot detta
franska inflytande och den numera av
Frankrike helt beroende greven reste sig
flamländar-na vid början av fransk-engelska hundraårskriget
under ledning av Jakob van Artevelde, då
England för att utöva påtryckning förbjöd
ullutförsel och greve Ludvig dock vägrade lämna
den franska politiken. Även efter Arteveldes död
vidmakthölls det nyskapade goda förhållandet till
England under greve Ludvig av Males. 1384
efterträddes Ludvig av hertig Filip den djärve av
Burgund, och F. kom därefter att tillhöra det
burgundiska husets stora välde, vilket efter hand
kom att innefatta även de övriga nederländska
småstaterna. I detta rike var F. fortfarande
genom sina mäktiga städer och sin industri en av
de betydelsefullaste delarna. Till den kultur,
som blomstrade i den burgundiska staten,
lämnade F. även rikt tillskott. Under medeltidens
slut nedgick F :s föregående ekonomiska
maktställning avsevärt på gr. av konkurrensen från
flera håll. F :s senare historia sammanfaller med
Belgiens.
Flandin [fläda’], Pierre É t i e n n e, fransk
politiker (f. 1889). F., som utbildat sig till
advokat och under 1 :a världskriget tjänstgjort
som flygofficer blev 1920 understatssekr. för
flygväsendet. Han var handelsminister 1924 och
1929—30, finansminister i Lavals och Tardieus
regeringar 1931—32 och minister för allmänna
arbeten i Doumergues borgfredsregering 1934.
I nov. s. å. efterträdde han Doumergue som
konseljpresident. F :s ministär föll i juni 1935
i samband med en finanskris. Innan den avgick,
undertecknades fransk-ryska biståndspakten (2/s
s. å.). F. var därefter minister utan portfölj
under Laval och jan.—juni 1936 utrikesminister
i Sarrauts kabinett.
Han blev skarpt
kritiserad, när han efter
Münchenuppgörelsen
1938 sände
lyckönsk-ningstelegram till
Hitler och Mussolini, och
måste av denna
anledning lämna sin
ställning som ordf, för [-vänsterrepublikanernas-]
{+vänsterrepublikaner-
nas+} kammargrupp. F.
motarbetade 1939
Frankrikes
krigsförklaring, blev efter
sammanbrottet 1940
moderat anhängare av marskalk Pétain, var
däremot motståndare till den avgjort tyskvänlige
Laval och efterträdde denne som utrikesminister
i dec. 1940. F. kunde dock icke genomföra sin
avvaktande politik och avgick i febr. 1941,
varvid Darlan blev utrikesminister. I nov. 1942
begav sig F. till Nordafrika, där han i dec.
följ, år häktades på order av franska nationella
befrielseutskottet. I juli 1946 dömdes han till
5 års förlust av de medborgerliga rättigheterna.
Flandrin [flädra’], Jean Hippolyte, fransk
målare (1809—64). Han blev i Paris elev av
Ingres, studerade som stipendiat i Rom,
hemsände den monumentalt storstilade studiefiguren
”Naken fiskargosse” och blev sedan i sitt
hemland den främste representanten för ett i anda
och uttryck religiöst måleri. F. dekorerade
katedralen i Nimes och kyrkor i Paris med
bibliska kompositioner i en orealistisk
monumentalstil. Främst stå hans målningar i S
:t-Vincent-de-Paul och i S :t-Germain-des-Prés.
På äldre dagar blev F. eftersökt som
porträttmålare. — Monogr. av C. G. Estlander
(1890) och L. Flandrin (1902; 2:a uppl. 1909).
— Hans broder Paul F. (1811—1902) var en
uppskattad målare, utförde religiösa ämnen och
väggmålningar, porträtt och landskap.
Flanell, ulligt, mjukt tyg av ylle el. bomull
med täml. fin varp och tjockare, lössnott inslag;
nyttjas till underplagg, foder och barnkläder.
Flanera (fr. flåner), gå_ och driva, spatsera
omkring. — Subst.: Flanör.
Flank (fr. flanc, sida). 1) Krigsv. Högra och
vänstra f. kallas en truppstyrkas sidor i förh. till
den mot fienden ledande frontriktningen. På gr.
av svårigheten att åt f. åstadkomma en ordnad
stridsverksamhet äro f. särsk. känsliga för
angrepp. En anfallande styrka söker därför gärna
utföra ett f 1 a n k a n f a 11, då den därigenom
även hotar den anfallnes bakre förbindelser. Den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
