Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flogiston - Floka - Flolägriga bergarter - Floorings - Floquiet, Charles Thomas - Flor (tyg) - Flor, Christian - Flor, Margherita - Flora (mytologi) - Flora (växtvärld) - Flora danica - Flora-danica-servisen - Floralia - Floréal - Florens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Floka—Florens
632
som uppställdes av tysken G. E. Stahl (i66c—
1734), behärskade 1700-talets kemiska
åskådning ända fram till Lavoisier.
Floka, namn på arter av släktena
Chaero-phyllum, Tori!is, Heracleum och flera andra
flockblomstriga växter.
Flolägriga bergarter, äldre benämning på
skiktade, sedimentära bergartslager, vilken
brukades av Torbern Bergman i hans indelning av
jordskorpans avlagringar.
Floorings [flå’rixiz], eng., exportterm för
hyvlade bräder.
Floquet [flåkä’], Charles Thomas,
fransk politiker (1828—96). Han var under
andra kejsardömet ivrig republikan. 1876
invaldes F. i deputeradekammaren, tillhörde där
partigruppen Union républicaine och fungerade
1885—88 med takt och opartiskhet som
kammarens president. April 1888 blev han
ministerpresident och inrikesminister, framlade förslag
till författningsrevision och bekämpade
Bou-langer, som han svårt sårade i en duell. Hans
ministär föll febr. 1889 på författningsfrågan;
F. valdes s. -å. ånyo till deputeradekammarens
president men inblandades i Panamaskandalen
och föll igenom vid kammarpresidentvalet 1893;
han valdes 1894 till senator. Jfr ”Discours et
opinions de M. Ch. F.”, utg. av A. Faivre (2 bd,
1885).
Flor, tunt, genomskinligt tyg i olika
bindningar; slöja (vanl. i gasbindning).
Flor, Christian, dansk patriqt av norsk
härkomst (1792—1875). Han blev 1825 fil. dr
och 1826 prof, i danska språket och litteraturen
i Kiel. Han blev den egentlige ledaren av den
starka dansk-nationella rörelsen i Sönderjylland
på 1840-talet. Det var efter avtal med F., som
P. Hiort Lorenzen 1842 yttrade sig på danska
i ständer församlingen. För Laurids Skau skrev
han det berömda Skamlingsbanketalet 1843 och
sedan en hel följd andra tal, så att Skau
faktiskt blev hans språkrör. I grundtvigsk anda
stiftade F. 1844 folkhögskolan i Rödding och
var dess föreståndare 1846—48. Han var
medlem av den grundlagsstiftande riksförsamlingen
1848—49. F. utgav bl. a. en ypperlig
”Haand-bog i dansk litteratur” (1831; p:e uppl. 1886).
Flor, Margherita, dansk operasångerska
(f. 1902). Efter studier bl. a. i Milano
debuterade F. där 1924 samt uppbar de främsta
sopranpartierna vid en av ett italienskt
operasällskap företagen världsturné. Hon är sedan
1931 engagerad vid Det kongelige teater i
Köpenhamn. F. har flera gånger gästspelat på
Kungl. teatern i Stockholm, varvid hon med
behaglig talang framställt Puccinipartier och
Margareta i ”Faust”.
Flöra (av lat. flos, blomma), rom. myt., den
fornitaliska blomstergudinnan. Till den
ursprungliga kultéfi med en flarnen Floralis kom tidigt
en grekisk med den uppsluppna festen Floralia
28 april (—3 maj), varvid bl. a. mimer uppfördes.
Flöra betecknar dels ett områdes växtvärld
(t. ex. Sveriges flora, fjällflora), dels den
systematiska beskrivningen av de inom ett visst
om
råde (land, landskap, socken) förekommande
växterna.
Flöra dänica, ett botaniskt planschverk, som
på konungarnas bekostnad utgavs i Danmark
1761—1883 och som innehåller avbildningar i
kopparstick (och kortfattade beskrivningar) av
alla i Danmark och dess lydländer vilt växande
fanerogamer samt en del kryptogamer. Det
omfattar 17 bd (51 faskiklar) med 3,060 tavlor.
Till 1814 medtogos norska, till 1864 även
slesvigska och holsteinska växter. Sedan
planschverket ”Svensk botanik” upphörde att utkomma,
har en del svenska (och norska) växter
med-tagits i ett särskilt bihang. Utgivare ha varit
G. C. Oeder, O. F. Müller, M. Vahl, J. V.
Hornemann, S. Drejer, J. F. Schouw, J. Vahl,
F. M. Liebman och J. Lange.
Flora-danica-servisen, en bordservis för 100
personer, som utfördes 1790—1800 på den kungl.
porslinsfabriken i Köpenhamn efter beställning
av kronprins Fredrik. Servisen är dekorerad
med blommor efter planscherna i ”Flora danica”.
Den finnes nu på Rosenborgs slott i Köpenhamn.
Florälia, se Flora.
Floréal [flårea’1] (av lat. flos, blomma),
”blomstermånad”, den franska republikanska
kalenderns åttonde månad.
Florens [-å’-], it. Fire’nze, ”den blomstrande”.
1) Provins i nordligaste Toscana, Italien, kring
Arnos mellersta lopp; 3,879 km‘-, 853,000 inv.
F. är ett bergland (Apenninerna). Arnos breda
dalgång är bördig och välodlad.
2) Stad i nordliga Mellanitalien, Toscana,
vid floden Arno; 385,000 inv. (1950);
huvudstad i prov. F., handels- och industristad. Är
genom sin historia och sina konstminnen en
av Italiens och Europas märkesstäder. Läget
är fördelaktigt vid foten av Apenninerna, där
huvudvägen framgår från Rom till Norditalien.
Stadens huvuddel ligger på n. sidan floden.
Däröver resa sig i imponerande höghet tre
monumentala byggnader, domkyrkan Santa Maria
del Fiore (Duomo), det därtill hörande fristående
klocktornet, kampanilen (Campanilé), och
Pa-lazzo Vecchio, den forna republiken F :s
styrelsepalats. Domen ligger i stadens mitt, mellan
denna och Arno den äldsta staden. Ett flertal
broar förbinder de bägge flodsidorna. Den
äldsta staden inneslöts av en mur från romersk
tid; omkr. 1175 vidgades stadsområdet åt alla
sidor, även till s. Arnostranden, och en andra
mur uppfördes, som blev överflödig, då en
tredje mur omkr. 1285—1390 byggdes. Sedan
F. 1865 för några år blivit Italiens huvudstad,
revs även tredje muren och ersattes med breda
bulevarder. Utanför dessa ha senare tillkommit
förnämare villakvarter. Fattigare kvarter
finnas i trakten av kyrkan Santa Croce och på
sydsidan. Industriellt tillväxer staden utåt
slätten i ö. och v. Arno följes på bägge sidor av
kajer och vackra promenader; i den gamla
stads-fyrkantens mitt har öppnats ett vidsträckt torg,
Piazza Vittorio Emanuele. Men i huvudsak har
det inre F. till planläggning och monumental
karaktär förblivit vad det var under äldre tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
