Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flotta - Flottans arkiv. Flottans stations i Stockholm arkiv - Flottans konstruktionskår - Flottans mekaniska kår - Flottans pensionskassa - Flottans reserv - Flottans sjömansskola - Flottans stab - Flottans värnpliktsskola - Flottbas - Flotte - Flottholmar - Flottilj - Flottkonferenser - Flottled - Flottledsbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647 Flottans arkiv—Flottledsbyggnader 618
med i fred icke rustade fartyg samt depåförlagda
fartyg, el. ock skapas av dessa en s. k. reserv-f.
el. självständiga eskadrar el. avd. för fyllande
av mindre krävande uppgifter. Transport-f. är
en samling militärt rustade handelsfartyg för
transport av trupper el. krigsförnödenheter. —
Kustflottan är benämningen på den
operativa enhet inom svenska flottan, som kan
uppträda inom alla Sverige omgivande öppna vatten,
alltså obunden av lokala uppgifter.
Flottans arkiv. Flottans stations i
Stockholm arkiv i den s. k.
tyghusbyggnaden på Skeppsholmen utgör en arkivdepå. Det
innefattade före 1915 främst marinens centrala
förvaltningsorgans, Amiralitetskollegiets, arkiv
för åren 1630—1791, de efterföljande
myndigheternas arkiv för åren 1791—1877 och
Marinförvaltningens arkiv. Efter stora överflyttningar från
1915 till Riksarkivet omfattar F. numera blott
lokala myndigheters arkiv samt dessutom de
reviderade räkenskaper, som överlämnas från
Försvarets civilförvaltning, tidigare
Marinförvaltningen. — Flottans stations i
Karlskrona arkiv, som är inrymt i en byggnad
på varvet, var urspr. arkivdepå bl. a. dels för
lokala marina myndigheter, dels för de arkiv,
som bildats vid det 1680—1776 i Karlskrona
förlagda Amiralitetskollegiet. Sedan sistn. o. a.
arkiv i flera omgångar överlämnats till F. på
Skeppsholmen och efter 1915 till Riksarkivet,
är F. i Karlskrona numera arkivdepå endast för
de lokala marinmyndigheternas arkiv. — Litt.:
A. Zettersten, ”Flottans arkiv på Skeppsholmen”
(i Hist. Tidskr. 1886).
Flottans konstruktionskår, förr namn på nuv.
mariningenj örkåren.
Flottans mekaniska kår. 1816 stadgades, att
den för dockbyggnadsarbetet i Karlskrona
bildade byggnadsstaten efter detta arbetes uppförande
skulle utgöra en särskild kår, benämnd
Flottornas (Flottans) mekaniska stat. Denna upphörde
vid mariningenj örstatens organiserande 1868.
Flottans pensionskassa, tidigare kallad
Amiralitet s-k rigsmanskassan, en
pensions- och gratialinrättning för svenska flottans
personal, grundlagd 1642. I F. ingingo
officerare, underofficerare, civila ämbets- och
tjänstemän, månadslönare och vaktbetj änter med lön
på stat vid Flottan samt, med vissa
särbestämmelser, ämbets- och tjänstemän vid
Lotsstyrel-sen ävensom befäl och underbefäl vid
lotsver-ket. F. var delad i två fonder, pensionsfonden
och gratialfonden. Gratial ur gratialfonden
utgick till delägares änka och omyndiga barn.
Kassans befattning med tj änstepensionering
upphörde med utgången av juni 1935, varvid F.
omdöptes till Marinens
familjepen-sionskassa. Som sådan omhänderhade den
endast pensioneringen av änkor och barn efter
f. d. befattningshavare vid marinen. Från V7
1937 överfördes denna senare kassa (fonder c :a
9 mkr) till Statens allmänna familj
epensions-kassa.
Flottans reserv, se Marinens reserver.
Flottans sjömansskola tillkom genom 1942
års försvarsbeslut och är belägen i Karlskrona.
Där sker den första utbildningen av allt fast
anställt manskap vid örlogsflottan, jungmännen.
Utbildningen omfattar en tid av 1 år, varunder
olika kurser av allmän-militär och
allmänbildande art, sjömans- och yrkesutbildning m. m.
delges. Efter att ha genomgått F. uppflyttas
jungmannen till 2:a klass sjöman. F. trädde i
verksamhet hösten 1944.
Flottans stab, se Marinstaben.
Flottans värnpliktsskola, inrättad 1948 i
Karlskrona, rekrytskola för huvuddelen av
flottans värnpliktiga.
Flottbas, en för mer el. mindre tillfällig
användning avsedd stödjepunkt för en
örlogsflot-tas operationer.
Flotte, enklaste slag av farkost. Numera
användes f. dels som arbetsfarkost, vanl. bestående
av timmer i flera lager (el. tunnor) med påbyggt
trädäck, dels som bärgningsredskap på fartyg.
Flottholmar, i sjöar med torvbotten
förekommande smärre holmar, som bestå av
torv-j ordslager, sammanhållna av växtrötter. F. flyta
på vattnet, men stundom sjunka de till bottnen.
Flotti’lj (fr. flottille), liten flotta. 1) Se
Flygflottilj. — 2) Taktiskt förband av jagare, ubåtar,
motortorpedbåtar el. minsvepningsfartyg,
ingående i sjöstyrka.
Flottkonferenser, se Rustningsbegränsning.
Flottled. Med allmän f. förstås vattendrag,
där det står envar fritt att låta flottgods löst
framflyta. Är fråga om framförande av
flottgods i sammanlänkade flottar, gälla däremot
stadgande om allmän farled. Med
undantag för avverkare av husbehovsvirke måste
de, som låta flottgods löst framflyta i därtill
upplåten allmän f., bilda en
flottningsför-e n i n g under tillsyn av flottningsstyrelse och
flottningschef. Föreskrifter rörande allmän f.
finnas i vattenlagen 1918 och i lag om allmän
f. 1919. — F :s betydelse för Sverige framgår
bl. a. därav, att deras sammanlagda längd
utgör 33,000 km, varav huvudparten i Norrland
och Dalarne, medan järnvägarnas sammanlagda
längd utgör endast 16,000 km, varav större delen
i s. och mellersta Sverige. De naturliga
betingelserna för flottning i våra vattendrag äro
enastående goda. Floderna äro synnerligen jämnt
fördelade inom landets skogsområde samt rinna 1
regel med lämplig lutning från n. el. n. v.
mot s. el. s. ö., varför de bli isfria först i sitt
nedre lopp. Vårfloden blir härigenom mera jämn.
Inemot Vs av den beräknade totallängden av
landets vattendrag torde vara inrättade till
allmänna flottleder. Stora kostnader, omkr. 200 mkr,
ha nedlagts på våra f.-anläggningar. I våra f.
framföras årl. c:a 140—200 mill. st. flottgods.
Flottning av virke ställer sig betydligt billigare
än järnvägsfrakt. — Litt.: I Winberg,
”Flott-ningen i Sveriges allmänna flottleder till omkr.
år 1935” (1944).
Flottledsbyggnader. Innan ett vattendrag kan
brukas som flottled, krävas där i de flesta fall
olika byggnadsarbeten. De viktigaste fasta
byggnaderna äro dammar och ledare. Spar-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
