Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygmotor - Flygmyra - Flygnavigation - Flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Flygmyra—Flygning
671
lan cylindrarna, tvingas
luften in mellan kyl flänsarna
på cylindertoppar och
mantlar för erhållande av effektiv
kylning. — En f. har vanl.
tallriksventiler, men det
engelska företaget Bristol
Aero-plane Co. tillverkar
huvudsaki. slidmotorer, där
insugning och utblåsning
regleras av slider. De flesta f.
äro förgasarmotorer. Under
senare år ha emellertid, särsk.
i Tyskland, motorer med
direkt insprutning av bränsle
i cylindrarna fått vidsträckt
användning. Många försök
att framställa
dieselflygmo-torer ha företagits, men
endast Junkers synes på den
vägen hittills ha kunnat
konstruera en lämplig f. —
För att det av f., särsk.
stj ärnmotorer, förorsakade
luftmotståndet skall
förminskas, omges f. av en
ringfor-mig huv med lämplig
profil, endera Townendring el.
NACA-inklädsel, vilka i
princip verka på samma sätt,
ehuru den förra är kortare
och mindre effektiv än den
senare. På gr. av att luftens täthet minskas med
höjden ö. h., måste förgasarna, resp,
bränslein-sprutningsanordningarna till f. ha hjälpmedel för
att anpassa bränsletillförseln efter lufttätheten.
Vanl. göres lufttrycket i flottörkammaren
beroende av trycket i f :s insugningssystem, men variabla
bränslemunstycken användas även. Införandet av
insprutningsförgasare (Bendix-Stromberg), där
bränslet tryckes in genom lämpligt placerade
munstycken, har minskat risken för isbildning i
förgasaren. — För att effekten, trots minskningen
i lufttäthet, skall bli hög även på stor flyghöjd,
införes förkompressor i stor utsträckning.
Vanligast är fläktkompressorn, driven från
vevaxeln. Den med avgasturbin drivna
förkompressorn börjar få allt större användning. — F.
driver en luftpropeller. De nu använda, höga
varvtalen vid f. ge propellern vid hög effekt
för stor spetshastighet, varför en
reducerings-växel införes mellan vevaxeln och propelleraxeln.
— 1,000—2,200 hk äro numera vanliga
effektbelopp för större f., och utvecklingen går mot
vida högre effekt. F. på c:a 3,500 hk för
trafikflygplan äro under tillverkning. På senare
tiden har f. erhållit en svår konkurrent i
anordningar för reaktionsdrift och raketdrift av
flygplan och flygande projektiler. I båda fallen
uppkommer den framdrivande kraften genom
reaktionen vid snabb utströmning av gaser i riktning bakåt
i förh. till flygriktningen. Reaktionsdrift arbetar
med gaser, som erhållas vid förbränning av bränsle
med syre från den omgivande luften, under det
att raketdrift arbetar med syrebärande bränsle.
NF VII — 22
Profil av flygmotor (typ fast, luftkyld stjärnmotor).
1 vevhus, 2 vevaxel, 3 vevaxellager, 4 vevtapp, 5 motvikt, 6 huvudvevstake,
7 bivevstake, 8 kolv, p kolvtapp, 10 cylinder, n cylindertopp, 12 kamhjul,
13 kamhjulsdrev, 14 lyftare med rulle, 15 ventilstång, 16 ventilvippa, 17
vippkåpa, 18 ventil, 19 ventilfjäder, 20 oljepump, 21 oljefilter, 22 oljerör, 23
förgasare, 24 inloppsrör, 25 magnetapparat, 26 magnetdrev, 27 tändkabel, 28
tänd-stift, 29 propellernav, 30 fästplåt. — Se även bilder å pl. vid sp. 680.
Flygmyra, benämning på de bevingade
hanarna och honorna bland myrorna, till skillnad
från de vinglösa arbetarna.
Flygnavigation, navigering el. kurs- och
lägesbestämning från flygplan. För f.
erforderliga hjälpmedel äro kompass, fartmätare,
flyg-plansur, karta, pej lanordning samt mottagare och
sändare för radiokommunikation med
markradiostationer. På trafikflygplan finnas även som
regel avdriftsmätare och radiokompass, vars
indikator anger vinkeln mellan en viss
markradiostation och flygplanets längdriktning. Dessutom
förekommer utrustning, byggd på radarprincipen,
vilken medger kontinuerlig bestämning av
avståndet till markradiostation. Spec. vid flygning över
världshav utföres astronomisk f. med
re-flexionsinstrument genom den s. k. astrodomen,
en genomskinlig glaskupol på flygkroppens
översida. Vid flygning utan marksikt utgör
utrustning för blindflygning nödvändiga hjälpmedel
för f. På stora flygplan, spec. i
interkontinen-tal trafik, ingår navigatör som särskild
besättningsmedlem. På svenska flygplan skall dyl.
befattningshavare inneha certifikat, utfärdat av
Luftfartsstyrelsen.
Flygning, färdande i luften. De första
bevarade skisserna av en mekanisk flyganordning
härröra från Lionardo da Vinci (1452—1509), som
konstruerade aerodyner av typerna ornithopter och
helikopter samt en fallskärm. Den första f.
gjordes med ett luftfartyg enl. systemet lättare
än luften, d. v. s. aerostat, 1783.
Luftfartyget var en varmluftsballong, konstruerad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
