Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flysch - Flysta - Flytande helium, flytande luft, flytande väte - Flytande kristaller - Flytande kväve, Flytande luft - Flytande tillverkning - Flytande vara - Flytande väte - Flytbarhet - Flytblad - Flytbro - Flytdocka - Flytjord - Flytmina - Flytmossa - Flyttblock, erratiska block - Flyttfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Flysta—Flyttfåglar
700’
krita och tertiär, bestående av fossil fattiga
sandstenar, kalkmärglar och skifferleror.
Flysta, 1915-—48 municipalsamhälle i Spånga
kommun i Uppland; inkorporerades 1949 med
Stockholm.
Flytande helium, flytande luft, flytande väte.
Alla gaser ha visat sig kunna kondenseras. F 1
y-tande luft, som huvudsaki. utgöres av en
blandning av flytande syre och flytande
kväve, vilka i rent tillstånd och vid normalt
tryck ha kokpunkt —183°, resp. —196°, är en
färglös, vid ung.—190 kokande vätska (vid 760
mm tryck). Den tillverkas numera industriellt i
stor skala för framställning av syre och kväve
(samt ädelgaser), vilka kunna erhållas ur
densamma genom fraktionerad destillation. Den användes
även för tillverkning av det kraftiga
sprängämnet oxylikvit. — Flytande väte är en
vattenklar vätska, som kokar vid —253° under
normalt tryck. Minskas trycket, sjunker temp. till
—2590, då vätet stelnar. — Flytande
helium, en klar, färglös vätska, har av alla vätskor
den lägsta kokpunkten, —269° vid normalt tryck.
Genom hastig avdunstning kan temp. sänkas till
—2720, varvid kristallisation inträder. Att bringa
helium i flytande form är synnerligen svårt och
kostsamt. Vid framställningen måste man
förkyla med flytande väte. — Flytande luft har
mångsidig användning inom experimental fysiken
som gasreningsmedel och för att åstadkomma
högvakuum.
Flytande kristaller, begrepp, infört av O.
Lehmann 1894 för att beteckna vissa organiska
ämnen, som representera övergångsformer
mellan rena vätskor och typiska kristaller.
Flytande kväve, Flytande luft, se Flytande
helium etc.
Flytande tillverkning, tillverkningsgång, vanl.
definierad som ”en i rummet fortskridande,
tidsbestämd tempoföljd utan luckor”. F.
kännetecknas av en ofta maskinellt fixerad arbetstakt el.
arbetsrytm och av att produkten icke i någon
väsentlig omfattning mellanlagras under sin passage
längs produktionskedjan. Man skiljer mellan f.,
anpassad för verkstads fabrikation, och f.,
inrättad för grupp fabrikation. Vid verkstad
s-fabrikation äro i fabriken likartade
maskiner sammanställda, t. ex. en avd. för borrning
och en annan för svarvning, varvid godset
tillnärmelsevis kontinuerligt går från maskin till
maskin, sålunda ofta flera gånger mellan nämnda
avd., dock utan att hopas på vägen. Vid
gruppfabrikation anordnas i stället maskinerna
i tempoföljd, varigenom transportvägen
förenklas. Mest renodlat framträder
gruppfabrikationen, då den kombineras med det ”löpande
bandet” i bildlig el. reell bemärkelse. I större skala
började f. tillämpas i slutet av 1800-talet vid
Chicago-slakterierna i U.S.A.; inom
automobil-industrien först av H. Ford omkr. 1913. Mellan
f. och seriefabrikation existera
självfallet övergångsformer.
Flytande vara, vara, som vid köpeavtalets
ingående befinner sig inlastad å fartyg.
Flytande väte, se Flytande helium etc.
Flyttblock, ”Maglestenen”, ett urbergsblock, liggande
på Kristianstadsslättens kritberggrund nära
Trolle-Ljungby.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Flytbarhet, ett fartygs förmåga att hålla sig
flytande, sedan någon del av detsamma blivit
vattenfylld. F. är beroende dels av fartygets
uppdelning i vattentäta avdelningar, dels av det
s. k. reservdeplacementet el. volymen av
fartygs-kroppen ovan lastvattenlinjen och dels av
överbyggnaders beskaffenhet och storlek.
Flytblad, hos vattenväxter sådana blad, som
flyta på vattnet. De ha i regel annan form och
byggnad än de nedsänkta bladen; bladskivan är
stor, ofta rund el. oval och hel el. bredflikig.
Flytbro, brobyggnad med flytande underrede,
ant. i form av pontoner (p o n t o n b r o) el.
byggt av stockar (flottbro).
Flytdocka, se Docka.
Flytjord, se Jordflytning.
Flytmina, se Mina.
Flytmossa, se Amblystegium.
Flyttblock, erratiska block, större el.
mindre block, som ej ha sin moderbergart
anstående inom närmaste trakten utan med
isströmmar el. stundom med isberg flyttats till den plats,
där de nu anträffas. Stenarna och blocken i våra
åkrar äro sådana f., som vid landisens
avsmältning kvarlämnades i el. på moränen. Är
moder-klyften känd, får man därigenom en uppfattning
om landisens rörelseriktning. F. ha ofta
ansenlig storlek.
Flyttfåglar, fåglar, som endast tillbringa den
varma årstiden i kallare trakter och vid höstens
el. vinterns inträde draga mot varmare nejder.
I Sverige förbli endast få arter fullt stationära
under vintern (gråsparven, rapphönan,
hackspettarna). Andra, de s. k. strykfåglarna (t. ex.
fjällugglan, mesarna, sillmåsen), företaga under
vintern omfattande strövtåg, betingade av den
knappare tillgången på föda. Mellan dessa och
stannfåglarna å ena sidan och f. å den andra
kunna ej skarpa gränser dragas. Omkr. 2/s av
fåglarna i Sverige äro f. — Den tid, vid vilken
f. på hösten draga söderut, liksom tiden för
deras ankomst på våren är för varje art något
så när konstant men kan dock variera mer el.
mindre på gr. av ogynnsamma
väderleksförhållanden. Redan under senare delen av juni och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
