Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729 Folkbildningsarbete 730
Den svenska folkbiblioteksrörelsen
var under större delen av 1800-talet framför allt
en landsbygdsrörelse, avsedd för allmogen. Vid
sidan härom spelade till en början städernas
folk-bibl. en mindre framträdande roll.
Framemot sekelskiftet skedde en viktig
förskjutning i svenska f.: tyngdpunkten försköts
såväl i fråga om folkbibi, som beträffande andra
grenar av f. från landsbygden till städerna. Det
var arbetarklassens frammarsch i socialt och
politiskt hänseende, som nu gjorde sig gällande.
Samtidigt försiggick i viss mån en
demokratisering av själva f. De nya
folkbildningssträvande-na tillkommo i stor utsträckning på initiativ från
de breda lagren själva. Till stor del buros de
också uppe av de stora folkföreningama inom
nykterhets- och arbetarrörelserna. Även i fråga
om f :s verksamhetsformer skedde en nydaning.
Särsk. framträdde denna i
studiecirkel-rörelsen och den därtill anknutna
studiecir-kelbibl.-verksamheten. Den
upplysningsverksamhet, som bedrevs av nykterhetsordnarna, var
givetvis i första rummet inriktad på
nykterhetsfrå-gan, men vid sidan härav bedrevo dessa
organisationer ett allmänt kulturellt upplysningsarbete.
Inom arbetarrörelsen inriktades
bildningssträvan-dena till en början i främsta rummet på studiet
av fackliga, politiska och ekonomiska ämnen.
Organ för detta bildningsarbete blev
Arbetarnas bildningsförbund.
Utvecklingen av f. i Sverige har i ganska hög
grad skett under inflytande av de resultat, som
uppnåtts i andra länder. Detta gäller i särsk.
hög grad om folkbibi, men i viss mån även om
andra grenar av f. Sålunda organiserades från
univ. alltifrån 1890-talet efter engelska och
delvis amerikanska förebilder ett f. i form av
sommarkurser och föreläsningsverksamhet. Denna
university extension kom att spela en särsk. stor
roll, vad det sydsvenska univ. beträffar.
Sålunda deltogo ett stort antal av de akad. lärarna
vid univ. i Lund i den populärvetenskapliga
före-läsningsverksamheten. Vad Uppsala univ.
beträffar, kommo särsk. studentföreningarna V
erdan d i och H e i m d a 1 att spela en
betydelsefull roll för f., bl. a. genom utgivandet av
populärvetenskapliga småskrifter. I och med
Folkbildningsförbundets bildande
förflyttades emellertid tyngdpunkten i det mellansvenska
f. från Uppsala till Stockholm. — Senare har
även studiecirkelverksamheten rönt inflytande
från England, särsk. genom startandet av s. k.
universitetscirklar efter mönster av de engelska
tutorial classes. Likaledes organiserades ABF i
viss mån efter mönster av det 1903 bildade
engelska arbetarnas bildningsförbund, Workers’
Edu-cational Association.
I syfte att bereda landsbygdens ungdom samma
möjligheter till föreningsteknisk skolning och
medborgerlig bildning, som arbetarrörelsens
ungdom erhållit i sina organisationer, startades 1917
Svenska landsbygdens
ungdomsförbund (SLU), vars studiearbete sedan 1930
organiseras av Svenska landsbygdens
studieförbund (SLS), och 1918
Jord
brukarungdomens studieförbund
(JUF). Under 1930- och 1940-talen organiserade
även andra stora befolkningsgrupper sitt
studiearbete : 1935 bildades Tj änstemännens
bildningsverksamhet (TBV) bland
olika tjänstemannaorganisationer. Det 1931 bildade
Sveriges kristliga
bildningsförbund, en sammanslutning av flertalet kristliga
bildnings- och ungdomsföreningar, har 1948
uppdelats på Sveriges kyrkliga
studieförbund, Frikyrkliga
studieförbundet, KFUM och KFUK. 1940 bildades
Studieförbundet Medborgarskolan
(SFM). Som studieförbund har även godkänts
Folkuniversitetet — tidigare den 1917
bildade folkuniversitetsföreningen, omorganiserad
1943. — Under krigsåren växte ett f. av stora
mått fram inom försvarsväsendet.
Under senare år ha strävandena inom det
svenska f. särsk. gått ut på att skapa
förutsättningar för ett effektivare f. genom att utverka
ökade statsbidrag och i samband därmed få till
stånd sådana förändringar av anslagsvillkoren,
att det mera intensiva f. uppmuntrades. Dessa
strävanden kommo till uttryck i det av de s. k.
Folkbildningssakkunniga 1923
avgivna betänkandet. I anslutning till en av
Skolöverstyrelsen 1924 gjord bearbetning härav beslöto
statsmakterna 1929 en omorganisation av f., särsk.
vad beträffar folkbibi, men i viss mån även i
fråga om den populärvetenskapliga
föreläsnings-verksamheten. Redan 1928 hade
Folkbildningssak-kunnigas och Skolöverstyrelsens förslag lett till
en omorganisation av de s. k. flyttande
folkhögskolekurserna (numera benämnda
folkbildningskurser), varigenom denna
verksamhet knöts närmare till folkhögsk. Under
de två sista decennierna har f. väsentligt utökats
till nya kulturområden och nya
befolkningsgrupper, och nya bildningsmedel och studieformer ha
tillkommit. Som den tidigare utredningen icke
längre var aktuell, tillkallades 1944 sakkunniga
för att utreda statens understödjande av det
frivilliga bildningsarbetet (1944 års
folkbild-ningsutredning). De sakkunniga framlade
1946 d. 1 av betänkandet ”Allmänt
folkbildningsarbete” och 1948 d. 2 ”Estetiskt
folkbildningsarbete”. I huvudsaklig överensstämmelse med
utredningens förslag antog riksdagen 1947 en ny
författning för det fria och frivilliga f. Förutom
reviderade bestämmelser för
föreläsningsverksam-heten och folkbildningskurserna och en höjning
av centralbiblioteksanslagen innehåller
författningen bestämmelser om statsunderstöd till
universitetscirklar och till studiecirklar (bidrag till
inköp av grundböcker, korrespondenskurser,
lä-rararvode) och inrättandet av en
folkbildnings-rotel inom Skolöverstyrelsen med ett
undervisningsråd, två konsulenter och kontorspersonal.
Anslag utgår till folkbildningskonsulenter i länen.
Det äldre svenska f. präglades i hög grad av
intellektualistiska synpunkter. Numera lägger
man mera än tidigare vikt vid de etiska och
estetiska synpunkterna vid f. Sålunda betonar man
såväl inom folkbildningsverksamheten som inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
