Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Follingbo - Fomalhaut - Fon - Fon - Fonasteni - Foncé - Fonck, René - Fond - Fonda, Henry - Fondamento - Fondavdelning - Fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781 Follingbo—Fondbörs 782
Follingbo, socken i Dede ting, Gotlands n.
härad, Gotlands län, närmast ö. om Visby; 36,91
km2, 509 inv. (1951). Är i n. v. en
barrskogsbe-vuxen kalkstensplatå med markerad brant mot
nedanför liggande märgelslätt i s. ö. 1,149 har
åker. I F. ligga länssanatoriet samt
egendomarna Rosendal och Hallfreda. Kyrkans långhus
och torn äro från 11 oo-talets slut, kor med rik
portal skulptur från samma århundrade. Ingår i
Roma, Björke, F. och Akebäcks pastorat i Visby
stift, Medelkontraktet; tillhör storkommunen
Romakloster.
Fomalhåu’t (a i Piscis austrinus), stjärna av
första storleken i stjärnbilden Södra fisken.
Fon [fån], ty. Phon, enhet för
hörselförnimmelsens styrka.
Fon [fån], se Dahomeaner.
Fonasteni (av grek, fone, ljud, och
asthe’-neia, svaghet), röstsvaghet av ”funktionell” art.
Dess vanligaste orsak är ett felaktigt användande
av röstapparaten. Den förekommer också oftast
hos sångare, lärare, predikanter och andra
yrkes-talare.
Foncé [fåse’], fr., djup-, mörk- (om olika
färger).
Fonck [fåk], René, fransk flygare (f. 1894).
Han blev flygare redan 1912, var under 1 :a
världskriget den mest framgångsrike av de
franska stridsflygarna och nedsköt under kriget 75
tyska flygplan. Efter kriget har F. företagit en
rad uppmärksammade flygningar. F. var 1919—
24 led. av deputeradekammaren; han har bl. a.
skrivit ”Mes combats” (1920).
Fond [sv. utt. fåijd], fr., eg. grund, botten.
1) Bakgrund (i ett landskap, på en tavla); den
del av en teatersalong, som ligger mitt för och
längst bort från scenen; teaterscenens bakgrund;
det dekorationsstycke, som bakåt avslutar en
teaterdekoration.
2) (Fr. fonds, eng. fundf) Värde, avsatt för
att orubbat kvarstå i ett företag (grundkapital,
grundfond) el. för att möta vissa förutsedda
el. oförutsedda utgifter el. förluster, t. ex. skatte-,
vinstreglerings-, dispositions-, reserv-,
byggnads-och amorteringsfonder m. m. — I figurlig
bemärkelse betyder f. förråd, t. ex. en rik f. av
erfarenhet. Plur.: fonder (fr. fonds), även
statspapper (fonds pub lies). Fonds perdu
[få’ pärdy’], fr., livränta.
Fonda [få’nda], Henry, amerikansk
filmskådespelare (f. 1905). Han kom 1928 till The
Guild Theatre i New York, där han definitivt slog
igenom 1934. Under åren före 2:a världskriget
spelade F. på flera teatrar i U.S.A., framför
allt i New York. 1935 började han filma och
har sedan dess utfört ett stort antal
karaktärsroller på film.
Fondame’nto [-å], it. (eg. grundval), mus.,
grundstämman, basen.
Fondavdelning, den avd. av en banks el.
bankirs rörelse, som förmedlar köp och
försäljning av fondpapper.
Fondbörs, börs för handel med fondpapper
(se d. o.). Genom att regelbundet sammanföra
representanter för köpare och säljare möjliggör
börsen icke blott handel i stor skala med
börsföremålen utan även kurssättning, d. v. s. från
dag till dag förda anteckningar om priserna på
dessa. I allm. har man velat fastslå, att det
var i Italien på noo-talet, som regelbundna
sammankomster av börsliknande natur först
ägt rum. Den första verkliga f. uppstod i
Amsterdam 1608. Efter aktiebolagsformens
införande och sedan de stora bolagen, ss.
Ostindiska och Västindiska kompanierna, grundats
samt handeln koncentrerats till storstäderna,
fingo f. ett oerhört uppsving, och sådana
inrättades nu i alla större handelsstäder i Europa. I
Skandinavien uppstod ett verkligt börsväsen
ganska sent. Köpenhamn fick dock redan på
Kristian IV :s tid (1619—40) en egen präktig
börsbyggnad. I Stockholm tillkom 1776
börshuset vid Stortorget. — Till en början voro
börserna fullt fria, självständiga inrättningar,
och ännu i dag äro i en del länder, ss. i
England och Amerika, börserna privata
organisationer, fullkomligt oberoende av stat och
kommun. Numera ha emellertid i flertalet länder
statsmakterna på åtskilliga sätt ingripit
reglerande gentemot börserna. — På alla börser
utgöras de viktigaste kunderna av spekulanterna,
av vilka dock många kanske aldrig sätta sin fot
i börslokalen. Av de verkliga spekulanterna kan
man urskilja tvenne motsatta partier, haussister
och baissister. När ett värdepapper enl.
börsspekulanternas förmenande står för lågt i kurs,
börja de att uppköpa större el. mindre partier
av detsamma (spekulation å la hausse). Genom
dessa köporder, som i sin tur locka andra
börsspekulanter till köp, börjar värdepapperets
kurs långsamt stiga, till dess det nått en höjd,
som av börsspekulanterna anses vara den riktiga.
Nu händer ofta, att ett papper av haussisterna
drives för långt i höjden, över den gräns, som
svarar mot dess verkliga värde. De spekulanter,
som inse detta, börja då att sälja, och genom
deras sälj order, som i sin tur framkalla andra
säljare, börjar papperet att sjunka, till dess det
nått en riktigare marknadskurs (spekulation å la
baisse). På detta sätt bringas ett pappers kurs
oavbrutet att stiga el. falla, till dess det når den
för tillfället enl. börsmeningen riktiga punkten.
— För flertalet f. gäller, att där till offentlig
notering och handel få förekomma endast de
värdepapper, vilka efter prövning medgivits
introduktion, detta för att skydda allmänheten från
okända el. osäkra företag. — När allmänheten
på börsen vill köpa el. sälja värdepapper, sker
detta genom hänvändelse till en förmedlare,
vilken antingen själv är börsmedl. el. i sin tur
måste vända sig till en börsfirma. Allmänheten
kan därvid antingen giva en s. k. limiterad order,
då en viss maximigräns för köp el.
minimigräns för försäljning angives, el. ock en
olimiterad order (”bäst möjligt”), då förmedlaren
får fria händer. — På flertalet börser
förekommer börshandeln i form av ”fri
förhandling”, varvid medl. själva få utan mellanhand
el. utan viss ordning göra sina affärer. Medl.
kunna då fritt välja sina motparter och kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
