Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Font-de-Gaume - Fontenelle, Bernard Le Bovier de - Fontenoy - Fontenoy-en-Puisaye - Fontevrault - Fontinalia - Fontinalis - Fontän - Fonvizin, Denis Ivanovitj - Foo-chow - Foot - Foote, Arthur - Foote, Samuel - Foppa, Vincenzo - For - Forain, Jean Louis - Foramen - Foraminiferer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
F ontenelle—F oraminiferer
794
grottmålningar. — Litt.: L. Capitan, H. Breuil
■och D. Peyrony, ”La caverne de F.” (1910).
Fontenelle [fåtnä’1], Bernard Le
Bovi er de, fransk författare (1657—-1757), sekr.
1697—1740 i fr. vet.-akad., vid vars nydaning
1699 han var den ledande. F. skrev ledigt men
osjälvständigt allehanda vittra verk. Han fick
betydelse genom sina högtidstal och sin klara,
kvicka, lättförstådda och eleganta prosastil, som
väckte allmän beundran och blev banbrytande
för 1700-talets populär filosofiska
framställningssätt. F :s mest kända verk äro ”Entretiens sur
la pluralité des mondes” (1686). I ”Histoire des
oracles” (1686) riktade F. den moderna
vetenskapens första angrepp mot undérverkstron i
den kristna förkunnelsen. — Monogr. av L.
Maigron (1906); J.-R. Carré, ”La philosophie de
F. ou le sourire de la raison” (1932).
Fontenoy [fåtnæa’], by i belg. prov.
Hai-naut. Bekant genom den seger, som marskalken
Moritz av Sachsen 11 maj 1745 här vann över
en engelsk-holländsk-österrikisk här under
hertigen av Cumberland.
Fontenoy-en-Puisaye [fätnæa’-ä-puizä’] (lat.
Fontanètum), by i ö. Frankrike, dep. Yonne.
I ett slag vid F. 25 juni 841 besegrades kejsar
Lothar av sina bröder Karl och Ludvig.
Fontevrault [fätavrå’], ort i fr. dep.
Maine-et-Loire. I F. ligga de eng. konungarna Henrik
II och Rikard Lejonhjärta begravna i en
klosterkyrka; vackra gravmonument. Kyrkan har
tillhört ett kloster av Fontevraultorden
(fontevraldenserna), en på
benediktin-regelns grund stiftad klosterorden, för män och
kvinnor, stadfäst 1106 och 1113. Orden
upphävdes 1790.
Fontinälia, lat., se Fons.
Fontinälis, se Vattenmossa.
Fontän (fr. fontaine, av lat. fons, källa),
springbrunn, vattenkonst.
Fonvizin [fanvji’zjin], D e n i s Ivanovitj,
rysk författare (1745—92), sannolikt av tysk
härstamning. F. var en av de litterära
förgrundsgestalterna på Katarina II :s tid. Den förste i
raden av Rysslands stora lustspelsförfattare, äger
han sin huvudsakliga betydelse genom två
sedekomedier, de första i sitt slag i ryska
litteraturen: ”Brigadir” (1764; ”Brigadgeneralen”) och
”Nedorosl” (1782; ”övermagen”). Den förra är
påverkad bl. a. av Holbergs ”Jean de France”.
Den senare är en bitande kvick teckning av den
ryska livegenskapstidens brutala och ignoranta
ryska lantadel. Efter att ha hårt frestat
Katarinas tolerans genom några frispråkiga politiska
inlägg i tidskr. Sobesjednik fann F. rådligast
att nedlägga pennan.
Foo-chow [fo-tjåu], stad i Kina, se Fu-chou.
Foot [fot], eng., plur. feet [fit], engelskt
längdmått, se Fot.
Foote [fot], Arthur, amerikansk tonsättare
(1853—1937), pianolärare i Boston. Han
komponerade orkestersviter, uvertyrer, karaktärsstycken
för orkester, kammarmusik, körballader,
pianostycken och sånger. Jämte W. R. Spalding
Jean Louis Forain: Domstolen. Tate Gallery, London.
utgav han ”Modern harmony in its theory and
practice” (1905) och skrev dessutom bl. a.
”Modulation and related harmonic questions” (1912).
Foote [fot], Samuel, engelsk dramatiker
(1720—77), från 1747 direktör, skådespelare och
författare vid Haymarketteatern i London, dit
han drog publik genom att härma och förlöjliga
då levande personer. Bland F:s lustspel märkes
”The minor”, som förlöjligade metodisterna. —
Litt.: M. M. Belden, ”The dramatic work of S.
F.” (1929).
Foppa [få’-], Vincenzo, italiensk målare
(omkr. 1427—1516), en av de förnämsta
lombar-diska konstnärerna under 1400-talet. Utgående
från några av F. signerade arbeten (bl. a. en
freskomålning från 1485 i Brera, Milano), har
man tillskrivit F. ett flertal betydande kyrkliga
målningar. Hans konst har en strängt allvarlig
karaktär, ibland påminnande om Mantegna.
For (av begynnelsebokstäverna i eng. orden
free on rail), transportklausul vid
järnvägstransport, ”fritt å banvagn”, banfritt, och motsv.
klausulen Fob vid sjötransport.
Forain [fårå’], Jean Louis, fransk
tecknare (1852—1931). I satiriska teckningar
skildrade han parislivet på gator och kaféer. I sin
knappa, impressionistiska teknik visar han
påverkan av Goyas raderingar samt av Degas. — Litt.:
M. Guérin, ”J. L. R., aquafortiste” (2 bd, 1912).
Forämen, lat, anat., hål, öppning, t. ex. f.
mägnum, nackhålet, ’f. oväle, botalliska hålet i
h j ärtat.
Foraminiférer (av lat. forämen, hål), en ordn.
av klassen Rhizopoda bland de encelliga djuren,
protozoerna. De flesta f. ha ett kalkskal av V4
—V2 mm storlek, vilket är antingen försett med
en el. ett fåtal öppningar el. tätt genomborrat
av otaliga fina porer; genom dessa hål skjuter
djuret ut fina, långa protoplasmautskott,
pseudo-podier. Skalet, som oftast är indelat i kamrar,
är av den mest växlande form (bl. a. ofta
snäck-likt). Andra f. ha ”hus” av sammankittade
sandkorn utan hål, t. ex. Astrorhiza. F. uppträda i
alla hav och i oerhört individantal, i vissa
av-lagringar omkr. 12,000 individer per cm3. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
