Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ford, 1. Henry - Ford, 2. Henry (II) - Ford, John (författare) - Ford, John (filmregissör) - Fordell, Hans - Fordham University - Fordlandia - Ford Motor Co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Ford—Ford Motor Co.
802
klaring sade F., att publiceringen skett utan hans
vilja och vetskap. Senare lämnade emellertid F.
understöd till Hitlers parti, dock långt före dess
makttillträde. I början av 1922 lät F. lansera
sig som kandidat till presidentvalet 1924.
Kandidaturen erhöll ett mycket kraftigt stöd, särsk.
hos farmare och småfolk. Emellertid dog
president Harding och efterträddes i aug. 1923 av
vicepresidenten Coolidge, som vann 1924 års
presidentval.
Försäljningen av modell T visade, från ett
toppvärde av 7,500 bilar per dag hösten 1924,
under 1925 en kontinuerlig nedgång till följd av
den alltmer kännbara konkurrensen, spec. från
General Motors och bröderna Dodge. Det blev
till slut nödvändigt för F. att böja sig för den
hårda nödvändigheten att ersätta den gamla
T-modellen — i det stora hela oförändrad sedan
1908 — med en modernare modell. Den nya
A-modellen, som gjorde sin debut i dec. 1927,
kostade i uppsättning 200 mill. $. Organisationen
av denna förändring, liksom skiftet till V-8-typen
1932, anses böra tillskrivas sonen E d s e 1
Bry-ant F. (1893—1943; från 1919 formellt verkst.
dir. för Ford Motor Co.). F:s intressen under
senare år ägnades till stor del upprättande av
yrkesskolor för automobiltekniker. I sådant syfte
nedlade han betydande summor på att inrätta ett
Edison Institute, samt på restaureringen av det
bekanta Wayside Inn, Sudbury, Mass., dit även
en lantbruksskola blivit förlagd. F. sökte även
återuppliva intresset för folkdanser och
folkmusik. — Litt.: H. Ford & S. Crowther, ”My life
and my work” (1922; sv. övers, s. å.), ”Today
and tomorrow” (1926; sv. övers, s. å.), ”Moving
forward” (1930; sv. övers. ”Framåt”, 1931); H.
Ford & F. L. Faurote, ”My philosophy of in
dustry” (1929); samtliga av självbiogr.
karaktär. Dessutom: C. Merz, ”And then came F.”
(1929); J. N. Leonard, ”The tragedy of H. F.”
(1932); JJ. Sinclair, romanen ”The flivver king”
(1938; sv. övers. ”Bilkungen” s. å.); H. Bennet,
”We never called him Henry” (1951); samtliga
kritiska.
2) Henry F. (II), den föreg:s sonson och
son till Edsel F., industriman (f. 1917). Efter
studier vid Yale, bl. a. i sociologi, arbetade F.
ett år som praktikant vid Ford-fabrikerna, tills
han 1941 inkallades i militärtjänst vid flottan.
Härifrån permitterades han efter faderns död i
maj 1943 och tillträdde 1944 posten som v.
president, 1945 som president i Fordbolaget.
Ford [fäd], John, engelsk författare (1586
—omkr. 1640). Av F:s skådespel märkas det
våldsamt skakande sorgespelet ” ’Tis pity she’s a
whore” (tr. 1633), den vemodigt romantiska
tragedien ”The broken heart” (s. å.) och det fast
byggda historiska skådespelet ”Perkin Warbeck”
(1634). I samarbete med Dekker och Rowley
skrev han ”The witch of Edmonton” (tr. 1658).
F:s skådespel äro utg. av bl. a. W. Bang och
H. de Vocht (1908—27).
Ford [fäd], John, amerikansk filmregissör
(f. 1895). Han skapade sig ett berömt namn
redan under stumfilmstiden som iscensättare av
NF VII — 26
flera bemärkta filmer, ”Järnhästen”, ”Fyra
söner” m. fl. Bland hans senare filmer märkas
”Angivaren” (1935), för vilken han fick en
mängd utmärkelser i olika länder, ”Maria
Stuart”, ”Upprorsfanan”, ”Orkanen”, ”Med
förseglade order”, ”Folkets hjälte” (om Abraham
Lincoln), ”Vredens druvor”, ”Den långa resan
hem”, ”Deras hela värld” (”Tobacco road”),
”Jag minns min gröna dal” (F:s mest omtalade
film från senare år), ”De skulle offras”, ”My
Darling Clementine” och ”Rätten att leva”.
Forde’11, Hans Hanssson, finländsk
allmogeledare (1530—1606). Han manade Österbottens
allmoge till ett allt beslutsammare motstånd
mot Klas Fleming och var ett av de ombud, som
i juni 1595 begå vo sig till Sverige för att inför
hertig Karl framlägga den österbottniska
allmogens klagomål. Kort efter hemkomsten måste
han fly till Sverige. Därifrån påskyndade han
genom brev och sändebud verksamt
klubbekri-gets utbrott, 1596.
Fordham University [få’dam jonivä’siti],
romersk-katolsk högsk. vid East Fordham Road,
New York, grundad 1841 som S:t John’s
College, univ., fr. o. m. 1907 med namnet F.; c:a
9,000 studenter (1950/51).
Fordlandia, gummiplantage, anlagd av
Fordbolaget vid Rio Tapajoz i Amazonområdet, mell.
Brasilien.
Ford Motor Co. [få’d mau’ta ka’mpani],
Dearborn, Mich., U.S.A., grundades 1903 i
Detroit av Henry Ford och A. Malcolmson med ett
aktiekapital av 100,000 S- Härav inbetalades
endast 28,000 $ kontant; bolagets utvidgningar
ha sedan dess finansierats endast med
besparade vinstmedel. Första verksamhetsåret
tillverkades 1,700 bilar av modell A. Modell T, den
vagn på vilken bolagets världsrykte grundades,
började tillverkas 1908. Bolagets aktiekapital
höjdes s. å. till 42 mill. S ; en ytterligare
höjning till 100 mill. § skedde 1919. Redan 1908
hade planer utarbetats för en stor
fabriksanläggning vid Highland Park (Detroit), som blev
färdig 1910. 1915 hade sammanlagt 1 mill. ex. av
modell T tillverkats; 5 mill.-strecket passerades
1921 och 15 mill. 1926. 1915 inköptes River
Rouge-området i Dearborn, och 1916 började en
ny jättefabrik här anläggas. Ytterligare stora
utvidgningar skedde i River Rouge 1928,
varigenom komplexet blev världens största
industrianläggning. S. å. nedlades Highland
Park-fabriken. T-modellen avlöstes 1927 av den nya
modell A, som fabricerades till 1932, då den
avlöstes dels av den kortlivade modell B, dels av
V-8. Av modell A och B tillverkades inalles 5
mill. ex. Från bolagets start hade det till 1951 i
U.S.A. producerat c:a 43 mill. bilar, inkl.
”Lincoln”, som förvärvades 1922, och ”Mercury”,
introducerad 1938. — Under 2:a världskriget
omla-des F :s hela produktion för krigstillverkning,
bl. a. tillverkning av pansarvagnar, tankmotorer,
amfibiefordon, lastvagnar och jeeps. Vid Willow
Run tillkom en stor fabrik för tillverkning av
bl. a. Liberatorplan samt ytterligare en fabrik
för tillverkning av Pratt & Whitney-flygmoto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
