- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
891-892

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

891 Fotografi 892

ningskurvan är mycket lång, vilket är nödvändigt
för fotografering av motiv med stora
ljuskontraster, har materialet stor exponeringstol
e-r a n s. Man uppnår detta vid tillverkningen av
materialet genom att gjuta flera emulsionsskikt
av olika allmänkänslighet över varandra (f 1 e
r-skiktsfilmer).

Vid framkallningen omvandlas den
osynliga, latenta bilden till ett negativ, uppbyggt
av svart, finfördelat, metalliskt silver, vilket
sker i en reducerande vattenlösning, framkallaren.
Som reduktionsmedel, framkallningsämne,
användas vanl. organiska föreningar, tillhörande
bensen- och na ftalenserierna. Kända
framkallnings-ämnen äro metol (elon), hydrokinon och glycin.
Flertalet äro verksamma endast i alkalisk lösning.
Som alkali användes vanl. soda, pottaska el.
borax. Framkallaren innehåller även ett
konserveringsmedel, ss. natriumsulfit el.
kaliummeta-bisulfit, samt i regel även ett återhållande medel,
bromkalium. För finkornframkallning användas
speciella framkallningsämnen el. tillsatser, som
verka silverlösande och förhindra uppkomsten av
kornanhopningar. Man föredrar numera
koncentrerade framkallare, innehållande små
alkali-mängder el. svaga alkalier, t. ex. borax. Dessa
utjämningsframkallare arbeta
långsamt och ganska finkornigt, ha större hållbarhet
och ge i förening med riklig exponering en
utjämnande verkan på bilder med stora
ljuskontraster samt utjämna i viss mån exponeringsfel.
Om framkallningstiden förlänges för mycket,
uppstår s 1 ö j b i 1 d n i n g, d. v. s. även obelysta
bromsilverkorn svärtas. Den negativa bilden
överlagras av en gråton, ”slöja”, som minskar den
positiva bildens kraft och briljans. — Vid
fixeringen, som följer omedelbart efter
framkallningen, upplösas de i skiktet kvarvarande
silver-salterna i fixerbadet, som utgöres av en sur
lösning av natriumtiosulfat, s. k. fixernatron.
Därpå bortsköljas alla lösliga salter
omsorgsfullt i rinnande vatten, varpå negativmaterialet
torkas i dammfri luft el. värmeskåp. —
Framkallning och fixering utföras på laboratorier i
stora tankar av lergods, rostfritt stål el. glas,
i vilka film och plåtar hänga vertikalt i
lösningarna. I mindre skala kunna plåtar och bladfilm
även framkallas en och en i små skålar.
Amatören kan även framkalla rullfilm i en s. k.
fram-kallningsdosa, i vilken filmen rullas upp på ett
celluloidband. Endast inom kinematografien
användas helautomatiska framkallningsmaskiner för
kinofilmen. Arbetet utföres i mörkrum vid ett
svagt ljus av sådan färg, att det har minsta
möjliga inverkan på det ljuskänsliga materialet men
ändå ger bästa möjliga vägledning. —
Speciell behandling av negativmaterialet
förekommer i olika sammanhang. Man kan t. ex. öka
negativmaterialets allmänkänslighet ung. till det
dubbla genom hypersensibilisering före
el. efter exponeringen och minska känsligheten
genom desensibilisering före
framkallningen, så att behandlingen kan ske i kraftigare
mörkrumsljus. Ett för tunt och mjukt negativ
kan behandlas genom förstärkning, och

ett för tätt el. för hårt negativ kan behandlas
genom försvagning.

Kopieringen av den negativa bilden sker
vanl. på fotografiskt papper med
tillhjälp av en kopieram el. kopieringsapparat, i
vilken papperet lägges i kontakt med negativet
och belyses genom detta. Denna kontaktkopiering
utföres på framkallningspapper med i stort sett
samma egenskaper som negativmaterialet. Vid
belysningen uppstår en latent bild, som
framkallas, fixeras och sköljes samt torkas med särskilda
torkanordningar, högglansplåtar och torkpressar.
Kontaktkopieringen utföres på ett relativt
låg-känsligt klorsilver- el. klorbromsilverpapper. För
kopiering i förstorad el. förminskad skala
användes försto ringsapparat samt det ljuskänsligare
bromsilverpapperet. Pappersbilderna kunna tonas
i olika färger. Positiva bilder framställas även
på genomskinligt underlag genom
kontaktkopiering (resp, förstoring el. förminskning) på
hårdarbetande och finkorniga glasplåtar, resp,
film med låg känslighet. Dessa diapositiv
användas för visning i proj ektionsapparater samt
inom reproduktionstekniken, särsk. för djuptryck.
— Positiva bilder på papper kunna även
framställas enl. ett stort antal olika
kopieringsmeto-der, t. ex. pigmenttryck, bromolj etryck,
gummitryck, karbrotryck.

F. har sedan gammalt kommit till omfattande
praktisk användning inom vetenskaper, t. ex.
astronomi och medicin, och dess betydelse för
både vetenskap och teknik blir för varje år
allt större. Röntgenfotografien har t.
ex. tack vare den moderna småbildstekniken fått
en allt större betydelse i kampen mot
lungtuberkulosen genom skärmbildsfotograferingen. Inom
industrien användes röntgenfotografien i allt
större utsträckning för kontroll av homogeniteten
hos svetsfogar och gjutgods, t. ex. för
undersökning av broar och flygmaskiner. Man kan
numera även ta korta ögonblicksexponeringar med
röntgenstrålning, en metod, som kommit till
användning vid studiet av t. ex. vissa processer och
maskiners arbetssätt. Fotografering i
polariserat ljus är av stor betydelse inom
mikrofotografien och kan t. ex. användas även
för undersökning av spänningar i gods, som
ut-sättes för tryck. — Ultraviolett
strålning medför vid mikrofotografering ökad
upp-lösningsförmåga och möjliggör i vissa fall
fotografering av små föremål, som äro helt
genomskinliga för vitt ljus men mer el. mindre
ogenomskinliga i ultraviolett. — Vid f 1 u o r e
scensan al y s bestrålas ämnen och föremål med
ultraviolett strålning från en kvicksilverlampa,
försedd med s. k. svartfilter, som absorberar allt
synligt ljus. Härvid överföres i vissa fall den
osynliga ultravioletta strålningen i ett mera
lång-vågigt, synligt fluorescensljus, som kan
utnyttjas för fotografering. Metoden användes för
upptäckande av föroreningar och för
kvalitetskontroll inom många industrier och har
betydelse för flera vetenskaper, t. ex. biologi och
medicin. Den kommer till användning för
fastställande av åldern hos fornfynd och konstföre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free