Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fouquet el. Foucquet, Nicolas - Fouquier-Tinville, Antoine Quentin - Fourcroy, Antoine François de - Fourcroya - Fourdriniermaskin - Foureau, Fernand - Fourier, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
F ouquier-Tinville—F ourier
914
Jean Fouquet: Madonna. Målning. Omkr. 1452.
Konstmuseet, Antwerpen.
högst betydligt sin förmögenhet på statens
bekostnad. Sina rikedomar använde han till
slösande prakt och omfattande mecenatskap. Den
stora makt F. förvärvat väckte Ludvig XIV:s
misshag och misstankar, vilka underblåstes av
Colbert. F. häktades plötsligt 1661 och dömdes
1664 för oegentligheter i sin finansförvaltning
till förvisning; konungen skärpte straffet till
livstids fängelse.
Fouquier-Tinville [fokje’-tävi’l], Antoine
Quentin, fransk revolutionsman (1746—95).
Han var prokurator vid Chåteletdomstolen i Paris
1774—83, sysslade med tvivelaktiga
advokataffärer och kom i armod. 1793 blev han allmän
åklagare vid revolutionstribunalet. Kall och
samvetslös, sökte F. frampressa så många dödsdomar
som möjligt och blev en av revolutionens
ruskigaste och mest hatade figurer. Vid skräckväldets
fall kom han i fängelse och giljotinerades 1795.
— Litt: Biogr. av A. Dunoyer (1912) och J.
Castelnau (1937).
Fourcroy [forkrcoa’], Antoine
Fran-qois de, fransk kemist (1755—1809); sedan
1784 prof, i kemi vid Jardin des plantes. F. tog
verksam del i organiserandet av École
polytech-nique och Institut de France. Han var en skicklig
lärare samt en av Lavoisiers första och ivrigaste
anhängare.
Fourcroya [forkråi’a], ett Agave närstående
växtsläkte av fam. Amaryllidaceae med 20 arter,
jättestora örter el. ogrenade träd, från det
tropiska och subtropiska Amerika, nu odlade i
Gamla världen. I likhet med Agave utveckla de först
vid hög ålder sina rikt förgrenade, rikblommiga
toppställda blomställningar, och efter
fruktsättningen dö de ovanjordiska delarna av växten
bort. Av bladen av F. gigantea och F. cubensis
beredes Mauritiushampa.
Fourdriniermaskin [fordrinje’-], typ av
pappersmaskin, vid vilken viran är plan och
torkpartiet innehåller ett flertal mindre torkvalsar, så
att papperet får samma ytbeskaffenhet på båda
sidor. Typen är uppkallad efter de engelska
bröderna Fourdrinier, som 1804 konstruerade en
pappersmaskin med plan vira.
Foureau [forå’J, F e r n a n d, fransk Af
rikaresande (1850—1914). Han företog under åren
1876—96 nio forskningsfärder i n. Sahara, där
han undersökte och kartlade betydande, dittills
okända eller föga kända trakter. 1898—1900
företog han en stor expedition tvärs över Sahara
(Ouargla—Tadenil—Agades) genom
Tsadområ-det och uppför Schari till Kongofloden. F. blev
guvernör 1906 på Komorerna och 1908 på
Marti-nique. Han utgav bl. a. ”Mes missions
saharien-nes de 1876 å 1896” (i Bulletin de la Société de
Géographie de Marseille, 20, 1896), ”D’Alger au
Congo par le Tchad” (1902) samt ”Documents
scientifiques de la mission saharienne” (1904—05).
Fourier [forje’], Franqois Marie Charles,
fransk socialistisk systembyggare (1772—1837).
Han var urspr. köpman i Lyon men miste under
revolutionen sin förmögenhet och var sedan, ända
till sin död, anställd på grosshandelskontor i
franska landsorten. —
De iakttagelser F.
gjorde under sitt
affärsliv ledde tidigt
hans uppmärksamhet
på de sociala
missförhållandena. Som
drivkraft till all mänsklig
verksamhet
betraktade han ”passionerna”,
d. v. s. de naturliga
drifterna och
böjelserna, vilka enl. hans
mening skulle för
människan vara lika många
källor till lycka och
medel till andlig utveckling, om de
tillfredsställdes på ett harmoniskt sätt. Då måste emellertid
arbetet ordnas med avseende fäst på de
individuella egendomligheterna. Detta kan ske endast
i en sammanslutning, där envar får syssla med
sådant arbete, för vilket han har lust.
Grundelementet i framtidens sociala byggnad torde bli la
pha-lange, ett samhälle av 400 familjer (omkr. 1,800
pers.) med arbetslokaler och bostäder i en
gemensam byggnad, en f a 1 a n g s t ä r. Av
falangstä-rens avkastning skall först varje medlem få sitt
nödiga underhåll, varefter överskottet delas i tolv
delar. Fyra delar tillfalla kapitalet, fem arbetet,
tre falangen. Falangen skall styras av ett årl.
valt råd med en u n a r k i spetsen; ett visst
antal falanger förenas under en d u a r k,
nästa grupp på skalan ledes av en t r i a r k o. s. v.;
till sist skall i spetsen för människosläktet stå
en o m n i a r k med residens i Konstantinopel.
Sina sociala idéer framlade F. i flera skrifter,
bl. a. ”Traité de 1’association domestique
agri-cole” (2 bd, 1822; ny uppl. under titeln ”Théorie
de 1’unité universelle”, 4 bd, 1841), hans mest
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
