Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franklin, Sir John - Franklin-Bouillon, Henry - Franklinit - Franklins skiva, Franklins tavla - Franko - Franko, Ivan - Frankokuvert - Frankolinsläktet - Franko-provensalska dialekterna - Frankostämpling - Frankotecken - Frankrike - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
F ranklin- Bouillon—F rankrike
10
samtliga under färden dit omkommit. Dessa
uppgifter ha senare bekräftats genom fynd, gjorda
av amerikanske löjtnanten Schwatka 1879 samt
av Knud Rasmussen 1921—24. — F. utgav
”Nar-rative of a journey to the shores of the Polar
sea in the years 1819, 20, 21, and 22” (1823)
och ”Narrative of a second expedition to the
shores of the Polar sea 1825, 1826, and 1827”
(1828).
Franklin-Bouillon [fräklä’-bojå’], Henry,
fransk politiker (1870—1937). Han invaldes 1910
i deputeradekammaren, där han tillhörde
radikalsocialistiska partiet. F. specialiserade sig på
utrikespolitik, särskilt orientfrågor. Han var 1917
propagandaminister i Painlevés kabinett och
kritiserade som ordf, i kammarens utrikesutskott
1919 Clemenceaus fredsförslag såsom icke
tillräckligt beaktande Frankrikes säkerhet. Han
ingick 1921 en uppmärksammad överenskommelse
med Ankararegeringen. 1924 invaldes F. ånyo i
deputeradekammaren och tillhörde alltjämt
radikalsocialisterna. Då partiet undandrog
samlingsregeringen Poincaré sitt stöd, lämnade F.
detsamma 1927. 1928—36 ledde F. i kammaren
en numerärt ringa men inflytelserik moderat
centergrupp, Sociala och radikala vänstern, som
inrikespolitiskt arbetade för borgerlig samling
och utrikespolitiskt motarbetade varje eftergift
åt Tyskland. Vid 1936 års val föll F. igenom.
Franklinit, miner., zink-manganhaltig
ferro-ferrit, kristalliserar reguljärt, vanl. i oktaedrar.
Färg svart, glans svagt metallisk. F.
förekommer tills, m. andra zink- och manganmineral och
brytes som malm vid Franklin Furnace, New
Jersey.
Franklins skiva [frä^klins], Franklins
tavla, se Elektricitet, sp. 466.
Fra’nko (it. franco, fri), postv., beteckning på
postförsändelse för angivande av att postavgiften
erlagts vid avsändandet.
Fra’nko, Ivan, ukrainsk författare och
politiker (1856—1916). F. var son till en galizisk
bysmed. Han blev den ledande i en krets, som
förfäktade demokratiska och ukrainskt nationella
ideal. Vid sidan av episka och lyriska verk har
han utg. en rad berättelser och romaner med
motiv från hembygdens proletär- och bondeliv:
”På bottnen” (1880), ”1 sitt anletes svett” (1890)
m. fl. Mycket omtyckt blev hans historiska
roman ”Zachar Berkut” (1883), en skildring från
Lillryssland under 1200-talets tatarstorm, ett
verk, som dock åtskilligt står tillbaka för de
friska, realistiska berättelserna från hans samtid.
Av hans hand föreligga även värdefulla
uppsatser om lillryska folkvisor och en kort översikt
av den ukrainska litteraturen (1910).
Frankokuvert, postv., kuvert, som i st. f.
frimärke har en frankostämpel.
Frankolinsläktet, Francolinus, tillhör
under-fam. fasaner bland hönsfåglarna.
Hithörande fåglar äro något större än rapphöns, från
vilka de skilja sig genom längre näbb och
sporr-beväpnade farser. Omkr. 60 arter finnas i
Afrika och Asien.
Fra’nko-provensälska dialekterna, romansk
Frankostämpel. I mitten plats för firmanamn el. dyl.
dialektgren, omfattande av Frankrike dep. Savoie,
Haute-Savoie, Isère jämte Lyon, Ain, Jura och
Doubs, av Schweiz den v. (”franska”) delen, av
Italien Val d’Aosta. F. intaga en mellanställning
mellan franskan och provensalskan.
Frankostämpling. För frankering av sådana
postförsändelser (brev, brevkort, korsband,
paket, adresskort, postanvisningar o. dyl.), som
eljest frankeras med frimärken, kunna användas
frankostämplingsmaskiner. Härvid må dock
endast användas maskiner av de fabrikat och den
konstruktion med dubbla räkneverk, som av
Generalpoststyrelsen godkänts. För stämplingen skall
användas högröd stämpelfärg av godkänd
kvalitet. Innan frankostämplingsmaskin tages i bruk,
skall innehavaren till vederbörande postkontor
inbetala ett belopp, motsvarande den beräknade
förbrukningen av frankostämplar under den
närmaste tiden.
Frankotecken, postv., gemensamt namn för
de postala värdetecknen frimärke, brevkort,
frankokuvert och kortbrev.
Frankrike, fr. La France, off. La république
frangaise, rèpublik i v. Europa, vid Atlanten och
Medelhavet, enl. konstitutionen av 29 Æ 1946
Franska unionens moderland; 551,669 km2, 40,5
mill. inv. (1946; enl. 1948 års beräkning c:a 41,5
mill.). Huvudstad: Paris.
Geografisk översikt. F. omfattar västligaste
delen av Europas fastland mellan Atlanten,
Engelska kanalen, Nordsjön och Medelhavet;
landgränsen följer i s. Pyrenéerna, i ö. Alperna,
Genèvesjön, Jura och Rhen; i n. ö. övergår
landet omedelbart i närliggande områden av
Tyskland, Luxemburg och Belgien; till F. hör i
Medelhavet ön Korgika. Fastlandets nordligaste
punkt är vid Nordsjön och belgiska gränsen,
under 510 5’ n. br.; i v. skjuter Bretagnehalvön
långt ut mellan Atlanten och Kanalen, i s.
avsmalnar landet mellan Biscayabukten och
Medelhavet ; sydligaste punkten är i Pyrenéerna,
under 400 20’ n. br. Kusterna äro ganska jämna;
på Medelhavskusten märkes dock Lionbukten, på
Atlantsidan inbuktningar vid de stora
flodmynningarna, vid Kanalen S:t Malobukten och
Seine-bukten. Bretagnes kust är en klipp- och
fjordkust samt omges av smärre öar, längst i v. Ile
d’Ouessant (50 10’ v. Igd); även s. därom finnas
smärre kustöar. Normandiska öarna utanför
Normandies v. kust höra till England. I
Medelhavet märkas Hyèresöarna utanför kusten av
Provence. I övrigt ligga F:s kuster öppna för
haven; anmärkningsvärda äro den raka kustlinjen
vid Biscayabukten s. om Gironde och alpkusten
vid Medelhavet. Av Pyrenéerna falla inom F.
den n., brantare och smalare sidan; Västalperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
