Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrike
16
poppeln. Sin största utbredning har skogen i
bergstrakterna, ss. Ardennerna, Vogeserna och
Pyrenéerna. Franska centralmassivet var
tidigare rikt skogbeväxt. Stora sträckor intagas nu
av gles buskvegetation, ljunghedar och mossar.
Dock har man där planterat skog. Les Ländes
utgjordes förr helt av hedar och sumpmarker,
men nu äro stora sträckor planterade med skog,
mest tall (Pinus pinaster), el. förvandlade till
åker. Bretagne bär vidsträckta hedar med ljung
och harris; även de ha börjat uppodlas. Det
franska låglandet och floddalarna äro till stor
del mycket bördiga och väl odlade med åkrar,
vingårdar och trädgårdar. Sydligaste F. och
Korsika höra växtgeografiskt till
Medelhavsområdet, utmärkt av ständigt gröna träd och
buskar. Macchian (på franska maquis) är bäst
utbildad på Korsika men finnes även i
Syd-frankrike. På torr, stenig mark (t. ex.
Ceven-nernas sydsluttning) utbreder sig garrigue, en
låg, gles, maquis närstående vegetation av små
buskar, halvbuskar och örter, bl. a. många
lökväxter.
Djurvärld. Björn finnes äpnu sällsynt i
Pyrenéerna, varg ganska talrikt såväl där som i
Ardennerna och Vogeserna, bäver blott, i Rhönes
delta. Allmänna däggdjur äro bl. a. räv, hare,
kanin och rådjur; vildsvin finnas här och där.
Invandrare från s. äro genetten och en art
desmanråtta (Myogale pyrenaica), bägge
tillhörande Medelhavssubregionens fauna. Geckoödlan
är införd här och där i s. F. med fartyg. Bland
groddjur märkes ackuschörsgrodan.
Befolkning och bebyggelse. Antropologiskt
sett är franska folket ingalunda homogent.
Emellertid ha de olika folkelementen
sammansmält till en ganska enhetlig nationalitet med
franskan som gemensamt språk. Nordfranskan,
langue d’oil, har blivit det officiella och litterära
språket. Dock finnas vid F:s gränser ännu
folkelement, som tala främmande tungomål, t. ex.
baskerna i sydvästligaste delen av F.; på
nordsluttningen av Östpyrenéerna, i Rousillon, talas
katalanska, i Provence och andra delar av s. F.
provensalska, på Korsika en italiensk dialekt, i
Flandern flamländska, i Elsass och Lothringen
tyska av c:a i,« mill. inv. Emellertid vinner
riksspråket på gr. av sin officiella ställning
terräng i gränsområdena. Sålunda är hela ö.
delen av Bretagne förfranskad, och bretonska
talas nu endast av c:a 1,4 mill. i v. delen av
halvön, där dock åtm. hälften av befolkningen
även talar franska.
1328 uppskattades F :s folkmängd till 23—24
mill., d.v.s. icke mycket mindre än i slutet av
1700-talet (26 mill. 1789). I början av
1800-talet var F. näst Ryssland ännu Europas
folkrikaste land. Men på 1800-talet ägde en
förändring rum i fråga om den franska
befolkningens tillväxt (se nedanst. tab.).
Redan under förra hälften av 1800-talet
började nativiteten sjunka på landsbygden (1801—
10 32 %o, 1851—60 28, 1881—90 23,-1922—31
18, 1936 15, 1941 13 och 1946 14—15 °/oo). Trots
att även dödstalet gick tillbaka, blev det redan
Frankrikes folkmängd och dess årliga tillväxt
1801—1946.
Ar’ Folkmängd Årlig tillväxt, resp, minskning (-)
1801 .................. 27,349,003
1821 ............... 30,461,875 570,000
1841 ............... 34,230,178 620,000
1861 ............... 37.386,313 360,000
1881 ............... 37,672,048 410,000
1901 ............... 38,961,945 230.000
1921 ............... 39,209,518 —100,000
1931 .................. 41.834,923 540,000
1936 ............... 41,907,056 30,000
1946 .................. 40.517,923—340,000
på 1890-talet vissa år födelseunderskott. Numera
är nativiteten i F. lägst i Europa, medan
morta-liteten är bland de högsta (1913 I7,ä°/oo, 1925
17,4, 1936 15,3, och 1946 15 %o). Under senaste
år har dock en förbättring kunnat konstateras.
1 :a världskriget innebar en fruktansvärd
åderlåtning; omkr. V10 av alla män i de produktiva
åldrarna dödades, och lika många blevo mer el.
mindre invalider. Enl. folkräkning 1946
uppgick F:s folkmängd till 40,517,923 inv., medan
den 1936 hade belöpt sig till 41,907,056. Sedan
1936 har alltså folkmängden i hemlandet
minskats med c:a 1,4 mill., varav nära o,s mill.
utlänningar och litet över 0,6 mill. fransmän.
Minskningen beror delvis på förlusterna under
2:a världskriget.
Under tidernas lopp ha märkbara regionala
förskjutningar och omplaceringar av
befolkningen ägt rum. Flykten från landsbygden började
i F. tidigare än i t. ex. Sverige. Landsbygden
är på sina ställen förvånansvärt avfolkad, ss.
t. ex. i byarna i Limagne i Auvergne (v. om
Allier), i Le Creusots omgivningar, i Bourgogne,
kring de stora industricentra i Lothringen och
kring Troyes i Champagne. Samtidigt har F.
blivit ett betydande immigrationsland. Medan
utlänningarna 1851 utgjorde endast 1 % av hela
befolkningen, hade deras antal 1896 växt till
2,6 ®/o, 1936 till 5,8% och var 1946 4,1%
(1,670,729). Den talrikaste gruppen (c:a 30%)
av dem utgöres av italienare, vilka leva som
jordbruks-, industri- och hotellarbetare i första
hand i Provence, på Korsika, i Nordalperna,
vid Rhöne och i Garonnebäckenet men även som
gruvarbetare i n. ö. F. Polacker, den näst
största gruppen, arbeta huvudsaki. i kolgruvorna
i n. F., på de stora lantgårdarna n. om Paris
och i industrierna i Lothringen. Därtill komma
spanjorer, belgare, schweizare och ryssar. Efter
2:a världskriget ha en del östeuropeiska
emigranter funnit fristad i F., som även har en
icke obetydlig grupp färgad befolkning (negrer,
asiater m. fl.).
I jämförelse med andra stora kulturländer är
F. jämförelsevis glest befolkat med en
genomsnittlig folktäthet av 74 inv. per km2. Den största
folktätheten ha de stadsrika industriområdena,
slätterna, de bördiga dalarna och kustområdena,
utom vid Les Ländes och Rhönedeltat. De
mest betydande folkanhopningarna äro Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
