Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Administrativ indelning - Besittningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Frankrike
44
Franska besittningar.
Administrativ indelning. F. indelas i 89
departement jämte territoriet Belfort. Se tab.
Besittningar. F. är världens näst
Storbritannien främsta kolonialmakt. Franska
unionen (L1 Union francaise’) består av förutom
moderlandet generalguvernementet Algeriet,
departementen på andra sidan haven: Martinique,
Guadeloupe, Réunion och Franska Guayana,
territorierna på andra sidan haven: Franska
Väst-afrika, Franska Ekvatorialafrika, Madagaskar,
Komorerna, Franska Somaliland, Franska
Indien, Nya Kaledonien, Franska Oceanien samt
S:t-Pierre och Miquelon, mandatområdena Togo och
Kamerun samt det fransk-brittiska condominiet
Nya Hebriderna. Härtill komma de associerade
staterna Marocko, Tunisien och Indonesiska
federationen (Franska Indokina). Arealen är 11,97
mill. km2 med c:a 75 mill. inv.; huvudparten
kommer på Afrika, 11,09 mill. km2 med c:a
47,5 mill. inv.
De första franska kolonierna ledde sitt
ursprung från medeltiden, då normander från Dieppe
grundläde talrika faktorier på Sénégals och
Guineas kust (från 1365). I början av 1500-talet
sökte fransmän sätta sig i besittning av
Brasilien, men endast i de västindiska farvattnen
grundades bestående kolonier. Även på
Guinea-kusten, Madagaskar och i Indien anlades franska
faktorier. Under 1600-talet grundlädes ett franskt
välde i Canada och Louisiana. — Genom
freden i Utrecht 1713 stäcktes den franska
kolonialutvecklingen i Amerika, och genom
Parisfreden 1763 förlorade F. nästan alla sina mera
betydande kolonier, framför allt de vidsträckta
besittningarna i Canada och Mississippibäckenet,
varjämte dess maktställning i s. Indien upphörde.
1815 hade F. av sitt gamla kolonialvälde kvar
endast Guayana, Martinique och Guadeloupe
med tillhörande smärre öar, S:t-Pierre och
Mi
quelon, Réunion samt delar av Sénégal och några
handelsplatser i Indien. Det tredje kolonialväldet
började F. uppbygga i slutet av 1820-talet.
Tamatave på Madagaskar ockuperades 1829, och
Algeriet erövrades 1830. Under Ludvig Filips
regering besattes vidare Gabon samt Tahiti m. fl.
ögrupper i Oceanien. Under andra kejsardömet
Frankrikes besittningars areal och folkmängd.
Besittning m. m. 1 Areal i km2 ! Folkmängd Är
I Afrika:
Algeriet ................. 2,204,864 8,488,000 1947
Tunisien ................... 155,830 2,608,313 1936
Franska Marocko .... 398,627 8,500,000 1947
Franska Västafrika .. 4,701,575 15,996,000 1945
Franska
Ekvatorialafrika ................... 2,487,000 4,128,000 1946
Madagaskar med
underlydande1) ............. 638,000 3,850,000 1946
Réunion ............... 2,511 242,343 1946
Komorerna ................... 2,050 158,000 1946
Franska Somaliland .. 23,500 44,800 1946
Kamerun ................... 422,000 2,819,981 1946
Togo ....................... 56,500 739,ooo 1936
I Asien:
Franska Indien ................ 508 346,150 1946
Indonesiska
federationen ...................... 740,400 26,643,000 1943
I Amerika:
S :t-Pierre och Miquelon 240 4,354 1945
Guadeloupe med
underlydande ..................... 1,780 271,262 1946
Martinique .................. 1,106 261,595 1946
Franska Guayana .... 88,240 28,537 1946
I Oceanien:
Nya Kaledonien med
underlydande ................ 24,500 80,000 1947
Franska Oceanien ______ 3,940 55,734 1946
Nya Hebriderna .............. 14,700 49,000 1947
9 Adélie land i Antarktis ej medräknat i arealsiffran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
