Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen - Fredsstyrka - Fredstraktat - Free-lance - Freeman, Edward Augustus - Freeman, John - Freeman’s Journal - Free on board - Freesia, kapkonvaljesläktet - Freesoilers - Freetown - Fregatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
F redsstyrka—F regatt
164
kan och freden” (1930) ; J. Lindskog, ”Krig och
försvar i kristen belysning” (1931); A. C. F.
Beales, ”The history of peace” (s. å.); N. Angell,
”Vägen till fred” (1935); A. Degerman,
”Kriget, freden och framtiden” (1942), ”Den
moderna f.” (1945); C. J. Hambro, ”Hur freden
vinnes” (1943), ”Riktlinjer för en
världsfedera-tion” (1945); G. Cohn, ”Kan krig forhindres?
En ny videnskab” (s. å.) ; ”Peace Year Book”,
utg. av engelska National Council for
Preven-tion of War; ”International Conciliation” och
”Yearbook”, utg. av Carnegie Endowment for
International Peace.
Fredsstyrka, den styrka av personal, hästar
m. m., vartill en armé uppgår i fredstid; f. brukas
även för att beteckna styrkan i fred av arméns
särskilda truppförband. F. är svår att beräkna
och beror helt av beräkningsgrunden, vilken
måste taga hänsyn till antalet yrkesanställda,
antalet årsklasser av till tjänstgöring inkallade
värnpliktiga och deras numerär m. m.; vid
jämförelse mellan olika f. måste denna avse
jämförliga tidpunkter, då i motsatt fall vilseledande
resultat erhålles. F. jämte utbildningstider giva
en viss belysning av en försvarsordnings
krigs-potential. Hur de olika staterna under
mellankrigstiden uppgåvo sin f., framgår av
”Arma-ments yearbook”, utg. av N. F.
Fredstraktat, se Fredsfördrag.
Freehold [frPhåuld], eng., i England jord
av den natur, som mest närmar sig odaljord.
Urspr. avsågs med denna term, vilken kom i bruk
i slutet av 1 ooo-talet, sådan form för jords
innehavande, som var värdig en fri man. Urspr.
vilade på f. vissa låga avgifter, särsk. till
kronan som överste länsherre, men dessa förlorade
med tiden allt penningvärde, och en freeholder har
nu praktiskt sett en jordägares rättsställning.
Endast freeholders med en arrendeinkomst av minst
40 sh. fingo förr tjänstgöra som jurymän och
ägde till 1832 valrätt på landet till underhuset.
Free-lance [fri’-lä’ns] (eng., fri-lans), urspr.
om medeltida härförare el. militär äventyrare,
som kämpade för egen fördels skull och erbjöd
sina tjänster åt den högst bjudande; legosoldat.
I modernt språkbruk användes f. spec. om en
politiker, som ej tillhör något parti (”vilde”), och
även om en skribent, som ej är bunden till
någon viss tidn., fri journalist, ”frilans”.
Freeman [fri’man], Edward Augustus,
engelsk historiker (1823—92), prof, i Oxford
från 1884. F. deltog i det politiska livet som
ivrig anhängare av Gladstone, särsk. i den
anti-turkiska agitationen 1876—77. Från 1861
utövade han ett omfattande och betydelsefullt
historiskt författarskap. Bland hans skrifter må
nämnas ”History of the Norman conquest” (6
bd, 1867—79), ”The reign of William Rufus”
(2 bd, 1882), ”History of Sicily from the
ear-liest times” (4 bd, 1891—94; bd 4 utg. av F:s
måg Sir Arthur Evans), fyra samlingar
”Histo-rical essays” (1871—92). — Litt.: W. R. W.
Stephens, ”Life and letters of E. A. F.” (2 bd,
1895).
Freeman [frPman], John, engelsk skald
Freesia.
(1880—1929). Bland
hans arbeten märkas
”Poems new and
old” (1920),
”Collec-ted poems” (1928),
”A portrait of
George Moore” (1922)
och ”Herman
Mel-ville” (1926).
Freeman’s
Journal [frfmanz d^Ynl],
irländsk tidning, utg.
i Dublin 1763—1924,
först halvveckotidn.,
sedan daglig, under
hela 1800-talet den
irländska
nationalismens förnämsta
organ.
F ree on board
[fri’ ån bå’d], eng.,
se Leveransvillkor.
Freesia [frè’~], [-kapkonvalje-släktet,-]
{+kapkonvalje-
släktet,+} av fam.
Iridaceae, hör
hemma i Sydafrika. Den
mest bekanta arten
är F. refracta, som har starkt doftande gula el.
vita blommor. Hybridformen Tuber genii finnes
i en mängd färgnyanser.
Freesoilers [frfsåilaz], eng., ”frijordsmän”,
el. Free Soil Party, politiskt parti i
U.S.A. under striden om negerslaveriet. Partiet
motsatte sig energiskt slaveriets införande på
förut därifrån ”fri mark”, d. v. s. i territorier
och nybildade stater inom unionen. Vid 1848 års
val samlade F. på sina kandidater till
president-och v. presidentposterna, de framstående
politikerna M. Van Buren och C. F. Adams, ett stort
antal röster. Efter 1848 radikaliserades partiet,
gick tillbaka och ingick i det republikanska
partiet.
Freetown [frTtaun], huvudstad i britt,
kolonien Sierra Leone (Västafrika); c:a 86,000
inv., blott c:a 400 vita. F. är vackert beläget
vid floden Rokells mynningsvik, som utgör en
ypperlig redd, den bästa i Västafrika; en
örlogs-hamn började anläggas här 1937 med starka
befästningar. F. är bunkringsstation och har stor
export av palmolja och palmkärnor. En järnväg
går från F. till Pendembu nära Liberias gräns.
Frega’tt. 1) Fullriggat fartyg, försett med
upp till 60 kanoner, uppställda dels i ett täckt
batteri, dels på övre däck. Den från 1600-talet
härstammande segelfregatten
efterträddes på 1800-talet av ångf r e gat ten, och
sedermera av pansarfregatten, båda
försedda med fullständig segelrigg. Under senare
delen av 1800-talet upphörde nämnda fartygsslag
att vara stridsfartyg.
2) De under 2:a världskriget byggda
korvet-terna visade sig ha otillräcklig sjövärdighet.
Därför byggdes en större typ av eskortfartyg,
kallad f., med deplacement 1,300 å 1,500 ton och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
