Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetskorsets orden - Frihetsmil (fredsmil) - Frihetsmössa el. jakobinmössa - Frihetsstatyn - Frihetsstraff - Frihetstiden - Frihetsträd - Frihetsår - Frihjul el. fritt hjul - Frihult - Fri idrott - Friis, släkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
F rihetsmil—F riis
206
Frihetsmössa.
Frihetsstatyn.
löning av 50,000 fmk och även kunde utdelas
med eklöv.
Frihetsmil (f r e d s m i 1), i regel en mil runt
om ett säteri, inom vilket område adelns
landbönder voro fria från utskrivning, skjutsning
m. m.
Frihetsmössa el. jakobinmössa (fr.
bonnet rouge, röd
mössa), röd toppmössa med
trefärgad kokard,
använd under franska
revolutionen. Den liknade
en frygisk mössa, kom
på modet i Paris 1791
—92 och bars som
frihetssymbol.
F rihetsstatyn, eg.
”Friheten upplysande
världen”, världens
största staty (46 m hög),
rest 1886 på
Bedloes-el. Libertyön vid
inloppet till New Yorks
hamn. F., som tjänar
till fyr och utsiktstorn, utfördes av den franske
bildhuggaren F. A. Bartholdi och skänktes av
franska nationen till U.S.A.
Frihetsstraff, jur., för brott ålagd förlust av
friheten i större eller mindre omfattning. I
äldre tider verkställdes f. i Sverige huvudsaki.
vid vissa fästningar, därav benämningarna
”fästningsfånge”, ”fästning”, ”fästningsstraff”, vilka
i vissa trakter fortfarande kvarleva i
språkbruket. F :s huvudformer, straffarbete och
fängelse verkställas vid rikets
fångvårdsan-stalter. Här verkställes även fängelse, vartill
böter förvandlats. I st. f. straffarbete och
fängelse kan domstol under vissa förhållanden ådöma
andra f. närstående korrektionsformer, ss.
ungdomsfängelse för ungdomar i åldern 18
till 21 år, förvaring för förminskat
tillräk-neliga förbrytare och
internering för
åter-fallsförbrytare. Dessa behandlingsformer verkställas i
fångvården
tillhörande specialanstalter.
— F. voro nästan
okända i gamla
tider, och man
använde i stället
olika slag av
kropps-el. bötesstraff samt
främst dödsstraffet
i olika former. Från
omkr. 1800 har f.
däremot blivit
huvudstraffet. Det
uppkom först som
disciplinstraff i
klostren. Eljest brukades
inspärrande i
fängelse för förvaring
av krigsfångar och
försumliga gäldenärer; något senare blevo
fängelserna arbetsanstalter för de efter korstågen talrika
landstrykarna. Från 1600-talet intogos egentliga
förbrytare i fängelserna, och dessa blevo så
uppsamlingsplatser för allt samhällets avskum,
sannskyldiga smittohärdar, där rena förbrytare,
förkomna individer, sinnessjuka el. blott fattiga
och elända av båda könen stuvades samman i
trånga kyffen. På 1700-talet uppstod en strävan
att förbättra de urusla fängelseförhållandena.
Tanken att straffets uppgift är att förbättra
brottslingen vann nu insteg, man skilde de olika
elementen i fängelserna åt och införde för de
verkliga brottslingarna cell- el.
isoleringssyste-met, även kallat philadelphiasystemet. Då en
längre tids fullständig isolering visade sig
menlig för åtskilliga personers kroppsliga och
andliga hälsa, övergick man till det s. k.
tystnads-el. ri/^nc^-systemet: fångarna vistas under natten
i enrum men arbeta under dagen tillsammans,
ehuru under sträng tystnad (silence).
Tystnads-systemet har nu allmänt avlösts av ett nytt
sådant, det s. k. irländska el. progressiva systemet.
Enl. detta lindras f. gradvis efter tidens gång
och fångens uppförande för att sluta med
villkorlig frigivning. I modifierad form har detta
system använts i Sverige till 1946. Genom den
då genomförda fångvårdsreformen har f.
omformats till en mera öppen och mera humaniserad
kriminalvård med stark vikt lagd på eftervård.
Frihetstiden, den period av Sveriges
historia, som börjar med Karl XII :s död 1718 och
slutar med statsvälvningen 1772. Uttrycket är
tidigast känt från M. Bruzelius, ”Sveriges
historia för ungdom”, 2 (1827).
Frihetsträd (fr. arbres de la Liberté), vanl.
popplar el. ekar, vilka under franska
revolutionen planterades som symboler för den
åter-uppståndna friheten.
Frihetsår, den tid, under vilken skattefrihet
åtnjutes för en anläggning. F. förekommer
numera endast i fråga om innehavare av kolonat
och om kronotorpare i Norrland och Dalarne.
Tiden är begränsad till 15 år. Befrielsen gäller
såväl utskylder till Kronan som annan allmän
tunga.
Frihjul el. fritt hjul är ett hjul, som
genom en enkel manöver kan fastkopplas till el.
frigöras från sin axel. Benämningen har
överförts på den anordning, varmed t. ex. bakhjulet
på en cykel frikopplas och fastlåses till den
drivande axeln. Denna anordning kallas även f r
i-h j u 1 s n a v.
Frihult, korta rundtimmer el. hopbuntade
kabeländar o. dyl., upphängda utombords på fartyg
för att skydda fartygssidorna mot stötar och
skamfilning vid angöring av kajer, slussar m. m.
— F e n d e r är ett klot- eller cylinderformigt f.
av flätat tågvirke eller segelduk, fyllt med kork,
drev eller annat mjukt material.
Fri idrott, förr även kallad allmän
idrott, gemensam benämning på
idrottsgrenarna löpning (gång), hopp, kast och mångkamp.
Friis [fris], danska adelssläkter.
1) F. från Hesselager (i vapnet tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
